De rödgröna partierna i Hässleholms kommun gjorde en egen befolkningsprognos till sitt budgetförslag. Det innebär ökade skatteintäkter på cirka 37 miljoner kronor på fyra år jämfört med övriga partiers förslag som utgår från den prognos konsultföretaget Statisticon gjort åt kommunen.

– De räknar med att få mer skattepengar, men inte en enda krona mer i utgifter, säger Björn Widmark (FV) som är mycket kritisk till förfarandet.

Oppositionsrådet Lena Wallentheim (S) säger att det handlar om att de rödgröna tror på Hässleholm med ökat bostadsbyggande och nya arbetstillfällen.

Statisticons prognos räknar med en befolkningsökning på 5 100 personer under perioden fram till 2035.

ANNONS

De rödgröna vill alltså att kommunen ska växa mer än så. 2018 räknar de med 50 personer fler, 2019 ytterligare 100 fler, 2020 har de 200 fler och 2021 hela 300 fler. Totalt under perioden alltså 650 personer fler.

Gunilla Edvinsson på kommunens ekonomikontor förklarar att det i totala skatteintäkter betyder 37 miljoner kronor mer under perioden 2018-2021. 2018 gör det 2,6 miljoner kronor mer i budgeten och därefter blir tillskottet större varje år.

Björn Widmark reagerade när han såg att de rödgröna hade andra siffror än övriga partier.

– Jag trodde att vi alla skulle ha ett gemensamt underlag och utifrån det bedöma behovet av skola, äldreomsorg med mera, säger han.

Han menar att det rödgröna budgetförslaget på detta sätt inte blir jämförbar med de andra.

Lena Wallentheim försvarar beräkningarna.

– Vi måste snabba på processen med att bygga bostäder. Det har vi också lovat i Sverigeförhandlingen, säger hon.

Hässleholms kommun har då åtagit sig att tillsammans med Kristianstads kommun bygga 7 000 bostäder till år 2030. Stadsbyggnadskontoret har deklarerat att målsättningen är minst 5 000 nya bostäder till 2030, vilket enligt beräkningarna innebär 10 950 fler invånare.

Lena Wallentheim säger att de rödgröna gjort en bedömning av Statisticons siffror och kommit fram till att de är för låga.

– Vi tar höjd för de åtaganden vi faktiskt har, säger hon.

Hon förklarar att de rödgrönas befolkningsprognos även förra året låg högre.

– Men då följde de andra partierna våra beräkningar eftersom vi hade det styrande förslaget. I år är det ju inte så, säger hon.

Hon påpekar också att andra partier lagt in sparbeting för att få ihop sina budgetar, något de rödgröna inte gjort. De har å andra sidan använt 81 miljoner kronor av den så kallade resultatutjämningsreserven, vilket inget annat parti gjort.

Folkets väls budget tillåter inga utsvävningar. Den säger bland annat att årets resultat över en rullande femårsperiod ska vara två procent, något som tidigare gällt men som övriga partier gått ifrån. Investeringarna ska vara självfinansierade över en rullande femårsperiod och soliditeten ska förbättras.

Resultatet är rejält på plus varje år. 2018 beräknas 47 245 kronor bli kvar på sista raden.

Skolan får mest tillskott även i FV:s budget, 55 miljoner kronor.

FV avsätter inga pengar till att bygga ut Björklundaområdet.

– Vi stryker det sumphålet, säger Björn Widmark.

Istället vill FV prioritera stadsdelen Norden.

– Varför avsätter ingen pengar till det, det är ju där det går att bygga många bostäder, kanske hela behovet till 2030 utan att vi behöver förstöra en enda park eller kulturmiljö, säger Björn Widmark.

FV vill inte bygga ut Paradiset överhuvudtaget, men kan tänka sig att återuppta tidigare plan för Åhusfältet, dock inte nära Almaån.

Partiet vill sälja trädhuset och det ska vara på rot så att det flyttas från nuvarande plats. Det ska inbringa 700 000 kronor. Hibab avvecklas, vilket ger fem miljoner kronor. Konsultkostnaderna ska minska med lika mycket.

FV säger nej till att flytta brandstationen, vill avskaffa Europaforum för att spara 800 000 kronor och sänka politikerarvodena så att de utgår ifrån regeringens prisbasbelopp på drygt 40 000 kronor istället för kommunens egentillverkade grundbelopp på 68 062 kronor.

Fiberprojektet får dock fortsatt resurser, trots att FV från första början framstått som dess största kritiker.

– Vi vill avsluta det så snart det är möjligt, men inte laborera med det i budgeten. Det är bättre om budgetarna är jämförbara, säger Björn Widmark.

Han är inte inställd på att FV:s budget ska gå igenom i fullmäktige.

– Om den ändå skulle göra det får vi väl räkna om det, säger han.

FV:s två ledamöter har inte tagit ställning till hur de ska rösta i budgetfullmäktige på måndag. De kan dock bli de som avgör vilken budget som går igenom, beroende på hur förslagen ställs mot varandra och om övriga röstar bara på sina egna förslag eller stödjer andras.

– Vi ska diskutera olika alternativ, säger Björn Widmark.

Han förklarar att det inte är en principsak för FV att inte rösta på SD:s budget, men att han inte ser den som fullt realistisk.

– Problemet är väl att de tar till kontroversiella sätt att få budgeten att gå ihop, säger han och syftar på SD:s kraftiga neddragningar på alla kostnader som har med invandring att göra.

Eftersom SD:s budgetförslag är huvudförslag kommer övriga att slåss om vilket förslag som ska ställas mot det. Blir det alliansens kan det hänga på om FV röstar på SD eller alliansen. Alliansen har 15 mandat i fullmäktige, SD 14 och FV alltså två. På ett av SD:s mandat sitter dock en politisk vilde, Anita Johannesson som gått över till det nystartade partiet Kommunens röst. De rödgröna har 30 mandat medan övriga har sammanlagt 31. Om varje parti bara röstar på sitt eget förslag vinner alltså de rödgröna, men så enkelt lär det inte bli.

– Förr röstade varje parti på sin egen budget. Men allt är upp och nervända världen nu. Vad som helst kan hända, säger Lena Wallentheim.

Berit Önell