Kommunens handikappolitiska program från 2005 ska revideras. Det beslöt fullmäktige i maj 2013 efter en motion av Peter Groth, då fullmäktigeledamot för MP, men hittills har arbetet inte satt igång. Beslutet är ett av flera som ”glömts bort”.

Peter Groth anser att försummelserna urholkar förtroendet för demokratin.

Frilagt berättade i förra veckan om kulturmiljöprogrammet som fortfarande inte blivit ett ärende, nio år efter en motion av Lars-Ivar Ericson (C ) och mer än ett år efter beslut i kommunfullmäktige.

ANNONS

Men detta är alltså inte det enda beslut som inte verkställts. Förutom det handikappolitiska programmet har bland annat folkhälsoprogram, miljömålsprogram och strategi för energieffektivisering blivit liggande.

Peter Groth påtalade i sin motion att programmet från 2005 skulle ha utvärderats efter tre år och därefter vartannat år, vilket inte gjorts. Nu ansåg han att det var bättre att revidera hela programmet eftersom mycket nytt hänt på området.

I protokollet står att programmet ska ses över i regi av omsorgsnämnden och i en arbetsgrupp med representanter för samtliga förvaltningar. Samråd ska ske med handikappråd och pensionärsråd.

I december 2014 kom frågan upp på handikapprådet. Då hade ingenting hänt. Handikapprådet är nu nerlagt och ersatt av ett nytt tillgänglighetsråd som ännu inte tagit upp frågan.

– Men nu måste vi sätta igång. Det finns på dagordningen inför nästa möte, säger rådets ordförande Irene Nilsson (S).

Enligt omsorgschef Annika Andersson har en arbetsgrupp utsetts.

– Sedan har det nog inte hänt så mycket, säger hon.

Hon anser inte att omsorgsnämnden ska ta initiativet utan snarare kommunledningen.

– Vi diskuterade det i koncernledningsgruppen och var väldigt överens om att det inte är en omsorgsfråga. Det har nog inte ställts tillräckliga krav på arbetsgruppen, säger hon.

Hon hänvisar istället till Charlotte Nygren Bonnier, biträdande förvaltningschef på kommunledningskontoret, som dock har semester för närvarande.

Otydligheter

– Det finns lite otydligheter kring detta, om jag ska vara ärlig. Det bara flöt ut. Men jag känner inte riktigt igen att det ska vara kommunledningens ansvar. Det har inte så stor betydelse vem som håller i det, bara någon ser till att det kommer igång, säger Irene Nilsson.

Peter Groth tycker att det är allvarligt att programmet inte reviderats ännu.

– Kommunen har inte haft något handikappolitiskt arbete de senaste åren, trots att det hänt en hel del saker, säger han. Exempelvis har det kommit en ny FN-konvention om funktionsnedsattas rättigheter och den har Sverige ratificerat. Även EU har antagit ett nytt handlingsprogram.

Han påtalar också att kommunernas ansvar att åtgärda alla ”enkelt avhjälpta hinder” skulle varit klart 2010.

– I Hässleholm har det inte ens påbörjats, säger han.

Kommunen hade tidigare en tillgänglighetskonsult, Gerhard Leth, som kartlade olika hinder i centrum.

– De skulle väl ha åtgärdats i samband med den centrumutveckling som inte blev av, säger Groth. Centrala staden har många sluttande gator där det är svårt att göra tillgängliga entréer och därför hade det varit bäst med en gemensam förändring i samarbete med kommunen.

Demokratiskt problem

Peter Groth ser fullmäktigebeslut som inte verkställs som ett problem ur ett övergripande demokratiskt perspektiv.

– Det är helt förödande. Om besluten inte leder till något är det meningslöst att arbeta politiskt, säger han.

Frågan är också vem som avgör vad som genomförs och inte.

– Antingen är det godtycke eller också styrs det från någon. Det är ju kommunalråden som sätter dagordningen. Vad händer då om de inte tycker en fråga är viktig eller om de inte kommer överens?

Peter Groth ser den rådande samarbetskulturen i politiken, när flera partier ska samarbeta och tvingas till ständiga kompromisser, som en stor orsak till problemen.

– Jag har själv deltagit i sådant samarbete, men det håller medborgarna utanför den demokratiska processen. Politiska överläggningar sker i slutna rum. Allmänhet och media får inte insyn utan de ställs bara inför färdiga kompromisser. De får inte veta vem som sagt vad eller vilka ingångsvärdena var.

Inför öppen ridå

Istället vill han se större öppenhet, exempelvis fler öppna nämndsmöten.

– Kommunfullmäktige måste också få en större roll. Allt ska inte vara färdigförhandlat före fullmäktige. Allmänheten ska kunna följa debatten, ta del av argument för och emot och veta vad som kompromissats bort. Politikerna måste förhandla mer inför öppen ridå med en mycket högre grad av insyn. Som medborgare måste jag få chans att se vilka som driver de frågor jag tycker är viktiga och vilka som är värda min röst, säger han.

Han befarar att väljarna annars tappar förtroendet för politikerna.

– Avståndet ökar. I förlängningen urholkar det förtroendet för hela det demokratiska systemet.

Han påminner om att Hässleholm är en av de kommuner som ligger sämst till i landet när det gäller invånarnas förtroende för de folkvalda (näst sämst enligt SCB 2014).

Borta från hemsidan

Omsorgschef Annika Andersson tycker inte att ett handikappolitiskt program är så viktigt.

– Nej, tillgänglighetsrådet bevakar de frågorna. Jag menar att vi säkerställer funktionshindrades rättigheter i andra sammanhang. Det är självklara frågor idag. Det finns också en risk med att vi har en massa planer, säger hon.

Det handikappolitiska programmet från 2005 finns inte längre på kommunens hemsida.

– Det är nog bara olyckliga omständigheter. Så länge det inte är reviderat är det det programmet som gäller, säger Annika Andersson.

Berit Önell