Kommunstyrelsens ordförande Pär Palmgren (M) håller inte med kommunjuristen Magnus Gjerstad om att kommunen ska bestrida stämningen från Konkurrensverket. Istället vill han riva upp beslutet om att inga nya företag ska få markavtal för att gräva ner fiberkabel för bredband.
Han får medhåll av Björn Widmark i Folkets väl som från början sagt nej till den kommunala fiberutbyggnaden och menat att privata aktörer skulle sköta den bättre.
Tidigare kommunalrådet Mats Sturesson (C ) anser tvärtom att kommunen måste stå på sig eftersom det är en kommunal kärnverksamhet att bygga infrastruktur som fibernät.
Kommunen har hittills betalt drygt en halv miljon kronor i advokatkostnader för att hävda sin ståndpunkt inför Konkurrensverket.
Front Advokater med kontor i Stockholm, Göteborg och Piteå har fört kommunens talan mot Konkurrensverket via ett ramavtal som tecknats mellan advokatfirman och Svenska Stadsnätsföreningen. Timpenningen ligger på mellan 1 300 och 2 200 kronor plus moms beroende på om advokaten är delägare eller biträdande jurist med eller utan advokattitel. Hittills har kostnaderna uppgått till cirka 505 000 kronor plus moms.
ANNONS
Pär Palmgren konstaterar att det inte blir billigt med en fortsatt rättsprocess. Han tänker se till att frågan kommer upp på bordet på nytt.
– Exakt hur kan jag inte säga idag, men jag ska se till att den lever. På något sätt måste vi rätta oss efter det faktum att Konkurrensverkets lämnat in stämningsansökan efter att ha utrett det här. Det går inte att bara säga att Konkurrensverket inget vet och begriper, säger han.
Den borgerliga alliansens budget för i år, som är den gällande, innehåller en skrivning om fiberutbyggnaden, en slags kompromiss där det finns plats för både kommunal och privat utbyggnad.
– Vi skrev att kommunen skulle ha en aktiv roll i fiberprojektet, om möjligt tillsammans med privata företag. Men de rödgröna har fortsatt säga att inga andra ska få vara med, förklarar Pär Palmgren.
De rödgröna har fortfarande majoritet i kommunstyrelsen och de flesta nämnder, trots att alliansen tagit över ordförandeposterna. Alliansen har dock inte försökt ta upp frågan till beslut i någon instans efter att budgeten antogs.
– Nej, det har vi inte. Men det finns skäl att ta upp det till beslut nu, det här ska inte bara segla förbi, säger Pär Palmgren.
Björn Widmarks parti var det enda som från början, i kommunfullmäktige i maj 2015, motsatte sig det kommunala fiberprojektet. Han har samma uppfattning som tidigare om att fiberutbyggnaden borde lämnats till privata aktörer. Nu tycker han att kommunen ska släppa försöken att få rätt.
– Självklart tycker jag det. Men vi har redan tagit upp ett initiativärende om att riva upp beslutet att hindra privata företag. Vi kommer inte att ta något nytt initiativ, men påminna om detta. Kommunen har bara trasslat till det mer och mer. Om övriga lyssnat på oss hade vi sluppit det här. Några partier har i alla fall omprövat sin inställning helt eller delvis, säger han.
Både M, L och SD har varit kritiska till hur fiberprojektet utvecklats och ifrågasatt kommunens vägran att alls tillåta privata företag att gräva fiber. Men de rödgröna röstade hösten 2016 igenom den fortsatta satsningen med stöd av KD.
Mats Sturesson ser ingen anledning att ändra på något, trots Konkurrensverkets stämningsansökan.
– Nej, vi anser inte att det vi gör är konkurrenshämmande, säger han.
Han hänvisar till de tre grundpelare som kommunen ser som skäl till att begränsa privata företags möjligheter att etablera fiber i Hässleholms kommun: att fibernätet ska omfatta hela kommunen, att anslutningsavgiften ska vara likvärdig och att nätet ska vara öppet för olika tjänsteleverantörer.
Mats Sturesson anser inte att stämningsansökan ger anledning att ens titta på frågan.
– Inte i detta läget, vi ser det som en kommunal uppgift att äga infrastruktur. Det är i tjänsteläget som en konkurrenssituation kan uppstå, säger han.
Han tycker inte att det är rimligt att en villagata ska grävas upp flera gånger om för att flera företag ska gräva ner fiber. Istället vill han att övriga företag ska hyra in sig på kommunens fiberkabel. Det är ett sådant avtal som Bredbandsbolaget tvingas teckna med kommunen eftersom kommunen sa nej till markavtal.
– Då kan kommunen och företagen samutnyttja fiberkabeln, säger Mats Sturesson.
Han förklarar att kommunen också är öppen för samförläggning med privata företag – men att kablarna då ska förläggas i kommunens grop.
Det gäller dock bara företag som redan har ḿarkavtal. Alltså är det bara Telia som kan diskutera samförläggning med Hässleholms kommun.
Kostnaden för en rättsprocess är något som Mats Sturesson anser att kommunen får ta.
– Det är klart att om vår ståndpunkt blir ifrågasatt är det förknippat med vissa kostnader för oss att utveckla vår talan och det blir mer juridiskt komplicerat ju högre upp vi kommer i processen, säger han.
Han påpekar också att mindre än fem procent av kommunens yta är kommunalt ägd mark och menar att det på de övriga 95 procenten är upp till vem som helst att teckna avtal med berörda markägare.
Enligt Konkurrensverket är dock den andel som kommunen äger den viktigaste för fiberutbyggnaden, det vill säga gator, parker och grönområden i tätorterna.
– Det är inte möjligt att agera på marknaden utan tillgång till kommunal mark, skriver Konkurrensverket i sin stämningsansökan.
Berit Önell
