Misstänkta jättebjörnlokor måste bort från området nära förskolan Solgläntan i Tyringe. Vaktmästarna röjer därför nu slänterna vid bäcken alldeles vid ingången till förskolan.
De giftiga blommorna har tidigare påträffats här. Men det är inte säkert att de finns kvar i år. De stora exemplar som Frilagt fotograferat närmast förskolan visar sig vara en annan och mer ofarlig art: strätta.
De senaste veckorna har media uppmärksammat den giftiga jättelokan vars växtsaft kan ge allvarliga brännskador på huden. Många föräldrar har blivit oroliga.
ANNONS
Ola Lager och Malin Larsson har sonen Caleb, tre och ett halvt år, på Solgläntan. De hade inte hört talas om jättelokan förrän häromdagen och fick ungefär samtidigt klart för sig att blomman finns precis vid förskolan.
– Givetvis blev jag orolig när jag såg att den kan ge brännskador om barnen rör den, säger Malin.
De pratade därför med förskolans personal.
– De verkade inte så oroliga. Men även om det inte är den farligaste sorten borde de ta bort dem för säkerhets skull, säger Ola.
De har sett liknande blommor vid dammarna i närheten.
Redan igår, onsdag, var vaktmästare på plats och inspekterade och idag röjs slänterna vid bäcken intill förskolan där den misstänkta blomman växer.
Förskollärare Marie Jansson berättar att jättelokorna funnits här i många år.
– Det är klart att vi ser det som en risk att de växer i närheten av förskolegården. Vi är så klart oroliga att barnen ska komma åt dem. Men de har vuxit där så länge jag kan minnas och vi har aldrig haft något tillbud. Med det menar jag förstås inte att det inte kan hända, säger hon.
Personalen brukar kontaktat de ansvariga på kommunen.
– Blommorna måste tas bort innan de fröar, säger Marie Jansson.
Eva Svensson, administrativ chef på Hässleholm Teknik AB som ansvarar för vaktmästarna, berättar att de främst kör på kända lokaler där de vet att det brukar finnas jätteloka.
– Vi kan också åka ut om allmänheten ringer. Om det finns jätteloka ska den bort, allra helst om det är vid en förskola, säger hon.
Vaktmästarna brukar även ta bort vanlig björnloka eftersom den innehåller samma gift, dock i mindre koncentration.
Det finns flera andra blommor som liknar jättelokan. Vanlig björnloka är betydligt mindre. Strätta har en tydligt markerad skida vid bladfästena och ofta röd stjälk. De orsakar ingen skada utom möjligen för överkänsliga personer.
Frilagt skickade bilder till Arne Gustavsson i Göingebygdens biologiska förening som bestämde blomman till strätta, Angelica sylvestris.
– Den är helt ofarlig och blommorna besöks gärna av olika insekter, säger han.
Han har däremot reagerat på att riktig jättebjörnloka växer längs väg 117 nära infarten till Hovdala slott. Beståndet har huggits ner, men några blommor finns kvar, alternativt har det kommit nya.
Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet, förklarar att det inte räcker att hugga av blommorna en gång.
– Det viktiga är att hugga av blomman innan den går i frö. Sedan måste man dit igen ett par veckor senare för då har ofta nya blommor växt upp, säger han.
Han förklarar att även om flera växter har samma gift är det i praktiken jättelokan som orsakar problem.
– Det är dumt att hugga ner alla vita växter man ser. Strättan brer inte heller ut sig som jättelokan, förklarar han.
Det giftiga ämnet i jättelokan och en del av dess släktingar heter furanokumarin.
Berit Önell
Hässleholms kommuns tekniska förvaltning tar tacksamt emot tips om jätteloka från allmänheten.
