Nedgrävda tunnor, tyger och rester av en gammal barnvagn sticker upp ur marken utanför Emmaljunga. Miljökontoret misstänker att avfallet dumpats av Emmaljunga barnvagnsfabrik som nu fått tid på sig till den 7 juni att yttra sig över uppgifterna.
Miljöchef Sven-Inge Svensson hoppas att fler vittnen ska våga träda fram och berätta vad det var i de nu sönderrostade och tomma tunnorna.
Uppgifter om dumpat avfall från barnvagnsfabriken har under en längre tid kommit in till miljökontoret. Miljöinspektörer har flera gånger varit ute och undersökt utpekade områden utan att hitta något. Den 10 mars i år hittade de rätt, efter ytterligare tips och efter att ha studerat historiska flyfoton. Området ligger nära Tegelvägen.
ANNONS
– Det var flygfotot från 1957 som avgjorde. Där kan man tydligt se en väg som går in till en deponi, berättar Sven-Inge Svensson.
Han ser det som sannolikt att Emmaljunga barnvagnsfabrik har ansvaret för att undersöka området och vidta åtgärder.
– Vi måste kunna koppla avfallet till fabriken. Om vi lyckas med det så är de ansvariga. Om något brott har begåtts är det preskriberat, men det finns ändå en skyldighet att åtgärda, säger han.
Rester av barnvagnar och massor av tygbitar pekar mot Emmaljunga Barnvagnsfabrik AB som startade 1951. Någon annan ansvarig verkar inte finnas. NG Baby AB bildades först 1969. Ägaren till en av de två fastigheter som berörs ärvde den på 1980-talet.
Sven-Inge Svensson förutsätter att tunnorna innehållit någon kemikalie som runnit ut i naturen. Frågan är vilket ämne det rör sig om.
– Det går inte att ses på tunnorna. Vi tar gärna emot fler tips som är mer exakta, säger Svensson.
På torsdagen fick han ytterligare ett anonymt tips från en person som jobbat på fabriken.
– Den som ringde sa att man körde ut med olika typer av kemikalier. Om det skedde när man bytte bad bör det ha varit både krom och nickel. Det kan vara verkligt otäcka saker, säger han.
Han betonar att tipsare får vara anonyma om de vill och uppmanar fler före detta anställda att höra av sig.
– Alla tips är jättevärdefulla. Det kan inte heller vara kul att bevara en sådan hemlighet. Jag förstår om många var rädda om sina jobb, men det är skillnad nu om de är pensionärer. Kanske vill de göra något för framtida generationer genom att berätta, säger han.
Berit Önell
