Analysföretaget Sigma Civil gräver och borrar denna vecka i den förorenade marken kring Qpoolen. Cirka 40 provgropar och fem grundvattenrör, förutom de fyra som placerades ut i fjol, ska ge svar på hur omfattande sanering som behövs och vad den kostar. Därefter ska politikerna besluta om det nya badhuset ska byggas som en utbyggnad intill det gamla, vilket alla partier har enats om är förstahandsalternativet.
Den översiktliga undersökning som gjordes i höstas visade så grava föroreningar att saneringen skulle kunna kosta mellan 17 och 70 miljoner kronor. Ansvariga på kommunen började därför titta på andra placeringsalternativ. Men den parlamentariska gruppen har sedan dess ändå enats om att i första hand gå vidare med Qpoolen-förslaget.
Den tidigare undersökningen visade bland annat höga halter av oljeföroreningar, tungmetaller och lösningsmedel.
Ursprunget till föroreningarna är sannolikt den soptipp som legat här före 1950. I marken ligger synliga rester, bland annat diverse skrot, glas, tegel, porslin, slagg, kompost.
Det luktar från några gropar, dels av olja och dels av något sötaktigt.
Daniel Preis mäter flyktiga kolväten med hjälp av en gaskromatograf.
Sigma Civils projektledare Ylva Vård berättar att den fördjupade markundersökningen ska ge en bättre bild av föroreningarna.
– Vi behöver få ett underlag med platsspecifika riktvärden för att kunna beräkna saneringskostnaden, förklarar hon.
Det går inte att redan nu dra slutsatser utifrån jordens lukt och utseende.
– Egentligen inte, förutom att marken överlag är kraftigt förorenad och att det finns områden med högre koncentrationer, hotspots, säger Ylva Vård.
Undersökningarna görs inte bara inom fastigheten utan delvis också på parkeringen söder om nuvarande badhus där flera borrhål tagits upp.
– Vi gör kompletterande borrningar för att avgränsa föroreningarnas utbredning, säger Ylva Vård.
Hon har fått uppgift om att det på området funnits en byggnad för tillverkning av bekämpningsmedel mot vägglöss. Av vilket slag eller exakt var den låg vet hon dock inte.
– Gamla kartor visar inte byggnaden, så vi vet inte, säger hon.
Exakt vilka ämnen som ska undersökas är inte bestämt ännu. Troligen kommer proverna att kompletteras med analys av bekämpningsmedel.
Proverna ska skickas på analys och i juli ska tekniska nämnden få en rapport.
Byggnadsnämndens andre vice ordförande Leif Nilsson (S) bodde som liten i närheten, från 1948. Han minns att det på den nuvarande parkeringsplatsen fanns en så kallad cyanvätekammare för bekämpning av ohyra i möbler.
– Det var gas för sanering av vägglöss. Man lämnade in möbler för behandling, berättar han.
Han minns inte att det fanns någon tillverkning av gasen, även kallad zyklon B och känd från andra världskrigets koncentrationsläger.
Leif Nilsson berättar att tippen var nedlagd och överväxt av sly och buskar, men barnen hittade ändå mycket skräp när de lekte där.
Han tror inte att det är omöjligt att bygga ett badhus på platsen.
– Det går säkert, frågan är vad det kostar att sanera, säger han.
Berit Önell