Efter terrordådet i Stockholm har svenska muslimers engagemang mot extremism ökat. Det säger Othman Al Tawalbeh, doktorand i islamisk teologi och en av flera predikanter i moskén Islamiska kulturcentret i Hässleholm. Men hot mot muslimer har också förekommit som reaktion på attentatet.

Kulturcentret startade 2010 i protest mot extremism. Det var efter att en sunnimuslimsk imam med extrema åsikter i en tidigare församling i Hässleholm dömts för mordförsök för att avsiktligt ha kört på en shiitisk man. Hans anhängare startade sedan en mer radikal moské.

Hässleholmspolisen har extra tillsyn över moskéerna minst till och med tisdag.

Många muslimer i Sverige var oroliga för hämndaktioner efter dådet för en vecka sedan. De flesta moskéer ställde också in all verksamhet i helgen och medlemmarna uppmanades till försiktighet.

– Särskilt muslimska kvinnor med slöja varnades för att gå ut ensamma för att inte bli attackerade, berättar Othman Al Tawalbeh.

Moskén i Hässleholm hade dock ingen planerad verksamhet i helgen.

Othman Al Tawalbeh blev chockad när han hörde om attentatet.

– Jag är väldigt ledsen att det händer i Sverige som har gjort så mycket för flyktingar och även för omvärlden. Vi tänker på offren och deras anhöriga, säger han.

Ismail Darragi, ordförande i Islamiska kulturcentret i Hässleholm, reagerade också starkt.

– Det var fruktansvärt och ledsamt, säger han.

Medlemmarna har talat mycket om dådet.

– Vi är extra försiktiga och uppmärksamma nu. Om något ovanligt händer kontaktar vi polisen, säger Ismail Darragi.

Inget extremt budskap
får förekomma

Han förklarar också att oron är stor för att det som hände kan skada islams och svenska muslimers relation till majoritetssamhället.

Han hoppas på förnuft och förståelse.

– Det handlar inte om islam eller muslim utan om extremism och fanatism. Majoriteten av muslimerna i Sverige och runt om i världen är emot dessa fanatiker. Men det finns säkert de som vill utnyttja situationen och sprida hat och rasism mot muslimer, säger han.

Han betonar att moskén i Hässleholm har nolltolerans mot extremism.

– Styrelsen låter inget extremt budskap förekomma och inga extrema personer får medverka i någon verksamhet i moskén, förklarar han.

Han lämnade 2008 själv den tidigare moskén i Hässleholm i protest mot den extreme imam som ledde den.

Ismail Darragi tog initiativ till Islamiska kulturcentret som en moské med inkluderande och öppen profil.

Imamen dömdes 2009 till ett sexårigt fängelsestraff för mordförsök. När han kom ut blev han imam i den mer extrema moské som hans vänner startat.

Använde bil som
livsfarligt vapen

Hässleholms tingsrätt skriver i domen 2009 att imamen använde en bil som ett livsfarligt vapen och uppvisade en grym hänsynslöshet när han två gånger körde på offret. Därefter fortsatte han att slå och bita den skadade som låg medvetslös på marken när räddningspersonal kom till platsen.

Domstolen ansåg det utrett att attacken berodde på religiösa motsättningar. Enligt ett yttrande från socialtjänsten var insatserna för att hjälpa imamen att hitta ett arbete inte framgångsrika på grund av hans religiösa ideologi och kvinnosyn.

Imamen har flyttat från Hässleholm och fortsatt att verka i södra Skåne.

Hans moské i Hässleholm fortsatte utan honom, men för närvarande går de flesta medlemmarna till Islamiska kulturcentret.

– Vi håller på att bygga om lokalen och ska snart starta igen, säger en av styrelseledamöterna i den nya moskén, en man som vittnade till imamens fördel i hovrätten.

Han säger att han inte tror att imamen var extremist, men han vill inte prata om honom och blir irriterad av Frilagts frågor.

– Varför frågar du så mycket om honom? Vill du att jag ska lägga på luren?

Besök av åtalad
för terrorbrott

Islamiska kulturcentret har också haft besök ett par gånger av den 30-årige man som nyligen ställdes inför rätta för terrorbrott mot en shiitisk bönelokal i Malmö, det första dåd i Sverige som IS tagit på sig. 30-åringen kom som flykting till Sverige och bor i Vittsjö.

Enligt Ismail Daraggi mådde 30-åringen inte bra efter att han förlorat sin son i Syrien.

Othman Al Tawalbeh tror att de flesta terrorister är personer som inte mår bra psykiskt samtidigt som de tagit till sig extrema ideologier. Han anser att IS-anhängare inte har något med varken islam eller jihad att göra.

”Missbrukar
budskapet i islam”

– De missbrukar budskapet i islam. Deras ideologi vilar på en extrem tolkning som de själva hittat på. För dem är det viktigast att utöva våld, det är det som driver dessa galningar. De är ett fåtal, max 50 000 av världens 1,6 miljarder muslimer. 80 procent av Daeshs offer är muslimer, säger han.

Han säger att jihad enligt majoriteten teologer och lärda inte heller betyder att dö som martyr i ett terrordåd.

– Att bygga upp samhället är det största jihad.

Han predikar gärna om integration och anpassning, att det går att leva som svensk och muslim och om att respektera den svenska lagen och de mänskliga rättigheterna.

På sikt befarar han att attentatet kan bidra till ökat hat mot muslimer.

– Jag hörde en diskussion på radio om att Socialdemokraterna måste anpassa sig till populismen för att överleva. Kanske tror en del politiker att de kan vinna fler röster genom hårdare tag mot islam. Liberalerna har tidigare föreslagit slöjförbud i skolan. Islam kan nog bli en valfråga nästa år.

Ismail Daraggi har en vision om att moskén ska bli en träffpunkt och en plattform för dialog.

– Vi måste tala med varandra som människor, jag vill nå ut till majoritetssamhället med ett enkelt budskap, att det som hände var riktat mot oss alla oavsett religion eller bakgrund. De flesta imamer som predikar hos oss ber Gud att skydda det här landet och dess folk som har varit så öppna och gett oss mycket stöd och hopp. Hat bemöts inte med hat utan med kärlek och solidaritet och medmänsklighet, säger han.

Othman Al Tawalbeh önskar också att moskén kunde göra mer för att nå ut i samhället. Men ekonomin och språksvårigheter hos ledarna begränsar.

– Vi behöver vara mer delaktiga i samhället och demokratin. Extremismen är en samhällsfråga snarare än en muslimsk fråga, säger han.

Radiointervju om
muslimer mot extremism

Efter attentatet talas det mycket om muslimer, men mer sällan med de muslimska företrädarna.

Själv uttalade han sig på torsdagen i SR:s Ekot om att fler muslimer efter attentatet vill jobba aktivt mot extremism. Han förklarade också att dialog mellan ungdomar med olika bakgrund och religion är viktig för att de inte ska radikaliseras, något han arbetar med i projektet Tillsammans för Sverige i Fryshuset i Stockholm.

Fatwa uppmanar muslimer
att polisanmäla extremister

Malmöimamen Salahuddin Barakat, som arbetar på Islamakademin och länge verkat mot extremism, offentliggjorde på onsdagen en så kallad fatwa, en religiös auktoritets svar på en sakfråga. Frågan var om man ska anmäla Daesh till polisen eller reda ut det internt. Svaret var tydligt.

– Daesh och liknande grupper är inget internt. Vi har ingen lojalitet till dem eller deras sak. De förvanskar religionen, förgiftar våra ungdomar och förstör alla samhällen de sätter sin fot i, allt i islams namn. De utgör ett hot mot oss alla och det korrekta är att de faktiskt är våra fiender innan de är någon annans, skriver Salahuddin Barakat bland annat.

Han liknar extremisterna vid en cancer i den muslimska kroppen.

– Om man är säker på att någon tillhör Daesh eller liknande grupper eller sprider deras idéer och propaganda så måste man anmäla dem till polisen, skriver han.

Vill inte uttala sig
i media efter hot

På onsdagen blev han tillsammans med Omar Mustafa, rektor vid det muslimska studieförbundet Ibn Rushd, intervjuad i Ekot om en alltmer hotfull stämning gentemot muslimer efter attentatet i Stockholm. Han berättade då att han utsatts för mordhot via mejl och fått en del hatfulla kommentarer som hänvisar direkt till dådet.

På torsdagen säger han till Frilagt att han inte längre vill uttala sig i media eftersom han tagit emot ytterligare hot och kallats extremist efter sin medverkan i P1.

Ställde in
utbildningar

Omar Mustafa berättar att även Ibn Rushd ställde in all verksamhet den gångna helgen på grund av attentatet.

– Dessvärre brukar sådana här illdåd följas av en våg av hatbrott mot muslimer. Säpo varnade också för så kallade hämndaktioner. Vi bedömde att det var säkrare att ställa in, framförallt för vår publika verksamhet, säger han.

Han ser anledning till oro på grund av hårda ordalag mot muslimer på extrema internetsajter. Han har också fått information om många verbala attacker, framför allt mot muslimska kvinnor.

– En ung kille har också anmält att han blev attackerad och misshandlad på stan i Malmö.

Omar Mustafa säger dock att han också sett väldigt många positiva reaktioner efter attentatet.

Stenar krossade
fönster på moské

Två angrepp på moskéer har inträffat efter terrordådet. Det första skedde sent på fredagskvällen i Falkenberg. Någon kastade då sten och krossade flera fönster på moskén.

Det andra var riktat mot en moské i Malmö och skedde på tisdagskvällen.

– Men det var en turkisk moské, så det är inte säkert att det har samband med attentatet, säger Omar Mustafa.

Polisens lokalområdeschef i Hässleholm, Pär Cederholm, säger att han inte har några uppgifter om extremism eller radikalisering bland muslimer i området. Han har dock bara arbetat här i två år.

– Vi försöker ständigt ha koll på sådant, men under min tid här har det inte varit något, säger han.

Han förklarar att om det skulle bli aktuellt kontaktar han omedelbart Säpo.

Efter attentatet i Stockholm är det sagt att polisen ska öka uppsikten över den högerextrema så kallade vit makt-rörelsen för att motverka angrepp på muslimer. Enligt Pär Cederholm är islamisterna dock fortfarande första prioritet.

Polisen har sedan attentatet också extra bemanning för att skydda ett antal utsatta objekt, däribland moskéer.

– Vi kommer att fortsätta den kommenderingen åtminstone till och med tisdag, sedan kan den bli förlängd, säger Per Cederholm.

Berit Önell

Läs mer om Islamiska kulturcentret i Hässleholm:
2017-04-14 Svårt för moské med vision om öppenhet