I Platons livsverk dialogen Politeia, Staten intar ordet rättrådighet en central plats.
Det kan sägas att i människans karaktär ingår tre delar: begär, vilja och förnuft. Varje del har sin speciella dygd: begärets dygd är måttlighet, viljans tapperhet och förnuftets vishet. Den perfekta karaktären är den där förnuftet styr de andra delarna.
Dess dygd kallas r ä t t r å d i g h e t.
I Staten talas således om den rättrådiga människan och i förlängningen den rättrådiga staten. Filosofen som talar om rättrådighet kan i Platons mening sägas vara en
k a l o s k a g a t h o s, vilken skulle kunna ha motsvarighet i engelskans gentleman.
Platons akademi speglar hans syn på vikten av utbildning och kunskap i ”djupare bemärkelse”.
Nå, vad vill undertecknad då säga med ovanstående? Jo, frågan uppstår om några eller ens någon av dagens politiker kan inlemmas under begreppet rättrådig och med utbildning och kunskap i djupare bemärkelse.
Undertecknad varande opolitisk skribent och tyckare erinrar sig en politiker, före detta stadsministern och värmlänningen Tage Erlander. Han lämnade jordelivet 1985. Måhända var denne med humor utrustade statsman i mångt och mycket en rättrådig kaloskagathos, en gentleman.
Ronny Larsson i Kvistalånga