Barn- och utbildningsnämnden i Hässleholm klubbade till slut sin internbudget. Ordförande Joachim Fors (S) hade på torsdagen ångrat sig efter att tidigare ha vägrat ta upp ärendet med motiveringen att han inte kan stå för den borgerliga alliansens budget.
– Jag tog en diskussion med juridiken, berättar han.
Han fick då besked om att han personligen skulle bli ansvarig för att ha obstruerat mot fullmäktige och riskerade att inte få ansvarsfrihet om nämnden inte levererade någon internbudget.
Men bara alliansens företrädare och FV röstade och sparbetinget på sju miljoner kronor är hemligt.
Mikael Koenen (L), andre vice ordförande denna gång och trolig ordförande i nästa vecka, berättade att presidiet diskuterat sju-åtta punkter där de sju miljonerna skulle kunna sparas. Han vill inte avslöja vilka de är, men hoppas att de kan genomföras så fort som möjligt.
ANNONS
– Vi behöver besluta i mars om besparingarna ska hinna få effekt. Men det måste gå rätt väg och det är inte genom media. Om nedskärningar dyker upp i tidningarna så det blir debatt innan vi har hunnit informera verksamheten kan det sabotera. Vi vill hinna samråda först, säger han.
Betyder det att media och därmed allmänheten inte ska få information förrän ni har beslutat?
– Kanske.
Har allmänheten inte rätt att få information och vara med i debatten innan allt är klart?
– Jo, om det gäller skolnedläggningar och andra större frågor, säger Mikael Koenen.
Han betonar att de nu aktuella förändringarna inte är så drastiska.
– Jag vill inte säga något för det bara rör upp känslor. Men det här påverkar inte verksamheten. Det handlar om service- och bredvidfunktioner, säger han.
Det gäller alltså inte sådant som Joachim Fors tog upp i fullmäktige som möjliga konsekvenser av alliansens budget: skolnedläggningar, måltidsavgift i gymnasieskolan, nedläggning av gymnasieprogram med mera.
– Skillnaden mellan våra budgetar är inte så stor, tio miljoner på en så stor budget blir bara 0,8 procent, säger Mikael Koenen.
Det blir alltså inte heller sparkrav på tio miljoner utan enbart sju. Mikael Koenen förklarar att ekonomikontoret hittat administrativa möjligheter att stryka de tre miljonerna ur budgeten, bland annat genom att hålla inne flyktingbidrag centralt tills de behövs.
Skolbudgeten omfattar drygt 1,1 miljarder kronor.
Joachim Fors håller fast vid att tio miljoner till i budgeten hade gjort skillnad.
– Antalet elever ökat hela tiden. Det både föds fler barn och fler flyttar hit. Ändå har vi fått skära ner hela tiden, vi är inne och tuggar på skelettet, säger han.
Han får visst stöd av biträdande förvaltningschef Rolf Bengtsson som påminner om att bokslutet för 2016 gick ihop tack vare tillskott på totalt 19 miljoner, främst från de statliga flyktingbidragen. De pengarna kan inte kvitteras ut i år, men tack vare dem blev det ett överskott på 2,2 miljoner kronor för 2016.
Antalet elever som kommunen betalar för har ökat med cirka 600 sedan 2013 om både de som går på friskolor och de som väljer andra kommuners skolor räknas in. Totalt betalar kommunen idag för cirka 5 800 elever.
Uppdämt behov av investeringar
Även investeringsbudgeten är lägre i alliansens tappning. Där är skillnaden dock bara en miljon kronor. Alliansen har avsatt fyra miljoner och de rödgröna hade fem. Men behovet är enligt förvaltningen åtta miljoner.
– Vi kan inte bara låna och låna. Det leder också till driftskostnader, säger Mikael Koenen som överlåter till förvaltningschefen att avgöra vilka investeringar som ska prioriteras ner.
Rolf Bengtsson säger att det sedan länge finns ett uppdämt behov av investeringar i skolan och att förvaltningen därför kanske hade behövt mer än de åtta miljonerna i år.
– Med nuvarande takt kan vi till exempel bara byta klassrumsmöblemang vart sextionde år, säger han, men konstaterar att det bara är att förhålla sig till verkligheten.
Han är i alla fall glad att förvaltningen nu fått en budget.
– Ur vår synvinkel är det nödvändigt så att rektorer med flera har något att förhålla sig till. Det kan vara svårt att plötsligt anpassa sig efter flera månader. Det var mer än övertid nu, säger han.
S, V, MP och C avstod från att rösta om både internbudgeten och investeringsbudgeten medan SD lade ner sina röster vid internbudgeten och röstade ja till investeringsbudgeten. De rödgröna lämnade gemensamma protokollsanteckningar. Där förklarade de att de avstod från att rösta för att de presenterat ett eget förslag till budget och att de anser att alliansens budget kommer att få stora konsekvenser för verksamheterna.
Berit Önell
