Det blir bara en smal remsa längs järnvägen kvar av Paradisets stora park i förslaget till ny detaljplan som byggnadsnämnden nu skickat ut på samråd.

Kommunens folkhälsostrateg Vidar Albinsson avråder från en exploatering i den omfattningen och vill istället utveckla miljöer som kan inspirera människor till motion och möten mellan människor.

– Paradiset och Doktorns backe är den största parkyta vi har centralt. Den är mycket svår att återskapa, säger han, men konstaterar att han hittills inte fått gehör för de synpunkter han framfört.

I den remiss till grönstrategi som kommunen jobbar med nu framgår vikten av närhet till parker och grönområden.

ANNONS

Som Vidar Albinsson förstår intentionerna i utkastet till grönstrategi så stämmer det inte med den utbyggnad av Paradiset som är föreslagen.

– Man riskerar förtroendeförlust om styrdokumenten inte följs i det praktiska agerandet, säger han.

Han är annars i grunden positiv till att staden förtätas och att parkområden utvecklas.

– Men det kan göras på ett felaktigt sätt, en problematik som lyfts även nationellt. Det finns en risk att förtätningen sker på de ytor som är lättast att ta i anspråk och som man kan tjäna mest pengar på genom att de är direkt byggbara. I parker går det ofta lätt och snabbt, säger han.

Han betonar också att om staden förtätas med nya bostäder så blir det ännu fler människor som har behov av grönytor.

Rörelse viktigt för hälsan

– Vi är ett alltmer stillasittande och –liggande folk. Övervikt och fetma och därmed ohälsa i alla dess former ökar. Människor behöver vara fysiskt aktiva. Eftersom vi idag inte får aktiviteten naturligt på samma sätt som förr måste vi planera för den, i första hand till och från jobbet och skolan eller efter arbetsdagen, säger han.

Enligt en lokal undersökning är många av invånarna i kommunen överviktiga, 60 procent av männen och 43 procent av kvinnorna.

– Det ger ökad risk för bröst- och prostatacancer, diabetes, demens, hjärt- och kärlsjukdomar med mera. Därför är det angeläget att bygga så att man underlättar för människor att röra sig, säger Vidar Albinsson.

Han förklarar att psykisk ohälsa, depression, ångest och stress är andra folkhälsoproblem idag, inte minst bland flickor och kvinnor. De påverkas såväl behandlande som förebyggande genom vistelse i natur.

Vidar Albinsson betonar att god folkhälsa även är samhällsekonomiskt lönsamt.

– Jag kan uttala mig om folkhälsoaspekter och samhällsvinster och tar inte ställning till företagsekonomiska vinstintressen, ekosystemtjänster i övrigt och kulturhistoriska aspekter. Det finns det andra som gör bättre, säger Vidar Albinsson.

Många små parker

Han förklarar att promenader är den i särklass största motionsformen idag, därnäst kommer att gymma och springa.

– Promenaden är enkel och går att göra i anslutning till bostaden, men då behövs parker och grönstråk, säger han.

Han konstaterar att det ofta sägs att Hässleholm har många parker och grönområden.

– Det har vi, men de flesta är väldigt små. Man får gå många varv för att få ihop de 30 eller 60 minuters promenad som vuxna alternativt barn som minimum behöver per dag, förklarar han.

– En annan aspekt vi måste beakta för hälsans skull är klimatpåverkan. Det kommer att bli fler översvämningar till följd av skyfall och det kommer bli fler värmeböljor. Då krävs grönytor centralt.

Området kan förädlas

Vidar Albinsson tycker att Paradiset och Doktorns backe skulle kunna förädlas, kanske med återskapade av kolonilotter som anknyter till den historiska bakgrunden då SJ:s plantskola låg här. Den befintliga ”hälsans stig” som är utmärkt på kartor över staden skulle kunna restaureras. Området skulle också kunna ge ett mervärde för de kanske 15 000 personer som passerar via järnvägen varje dag.

– De skulle kunna titta in i en fin och stor park, säger Vidar Albinsson.

Han anser att det är mer lämpligt att bygga i området mot rondellen, i korsningen Östergatan –Kristianstadsvägen.

Annars finns det många andra ställen i staden som lämpar sig att bebygga.

– Det finns platser som inte används och inte heller har potential, säger Vidar Albinsson.

Han tror dock att stadsbyggnadskontoret har en god tanke och vill göra det bästa av den parkremsa som blir kvar i förslaget.

– Men ytstorlek är också en kvalitet. Jag tror att människor kommer att känna sig instängda i en så smal park mellan järnvägen och bostäderna, säger han.

Berit Önell