Hässleholms kommunjurist Magnus Gjerstad bestrider i ett yttrande till förvaltningsrätten att kommunen i strid mot kommunallagen gynnat en enskild när tekniska nämndens arbetsutskott beslöt att sälja Officersparken till Karlsson Equity AB för en miljon kronor och att stå för kostnaderna för att flytta musikpaviljongen. Det visade sig senare att kostnaden för flytten blir betydligt högre än köpeskillingen, minst 2,6 miljoner kronor. Vid tiden för beslutet om försäljning, i juni 2015, var kostnaden för flytten inte beräknad. M-politikern Douglas Roth som överklagat affären anser därför att försäljningen och flytten ska bedömas som en enhet.
Douglas Roth har yrkat att beslutet ska upphävas. Enligt Gjerstad saknas grund för det.
Han bestrider att besluten kan bedömas som en enhet eftersom det från 2015 har vunnit laga kraft.
– Det kan inte bli föremål för rättens prövning, skriver han.
Sålde till marknadspris
Han hävdar att den överenskomna köpeskillingen var det bästa pris kommunen kunde erhålla för markområdet.
– Det innebär att området är sålt till marknadspris, menar han.
Han betonar att kommunen självklart måste eftersträva bästa möjliga pris, men vid en försäljning inte är skyldig att iaktta ett särskilt, formellt tillvägagångssätt som vid en upphandling.
– Karlsson Equity är det enda företag som velat förvärva området för att bygga bostäder, skriver han.
Enligt Gjerstad hade kommunen frågat även andra tänkbara byggherrar om de var intresserade av att köpa området. Han hävdar att Brinova AB, som hade option på marken, avböjde.
Detta stämmer dock inte med vad Jakob Ruter sa till Frilagt för ett år sedan. Han berättade då att kommunen sade upp optionsavtalet i förtid, mot Brinovas vilja, efter att Jacob Karlsson uttryckt intresse för att få bygga i Officersparken. Optionen skulle ha gällt till i maj 2019, men en sådan är inte juridiskt bindande.
Enligt Ruter verkade Brinova inte ha för avsikt att bygga eftersom ingenting hänt. Diskussionen med Brinova om uppsägning av avtalet på grund av inaktivitet hade dock pågått innan avtalet sades upp. Ruter förklarade att uppsägning hade skett oavsett Karlssons intresse.
– Men det påskyndade processen, sa han till Frilagt.
Hade kunnat riva
Magnus Gjerstad hävdar också att kommunen hade kunnat riva paviljongen, men har valt att bevara den genom att flytta den till annan plats. Enligt både detaljplanens planbeskrivning och köpeavtalet ska den dock flyttas.
Enligt Gjerstad är kommunen villig att betala kostnaden och ser sig tvungen att göra det.
– Eftersom byggnaden inte tillhör köparen av markområdet ansvarar inte denne för bortforslandet och kan därmed inte heller åläggas vidhörande kostnader, skriver han.
Enligt stadsarkitekter som Frilagt talat med är det dock vanligt att avtala om att köparen står för rivning och bortforsling av en byggnad som står i vägen för byggplaner. Kostnaderna bör då påverka köpeskillingen.
Berit Önell