Grundskolor och förskolor i Hässleholms kommun kan stå inför kraftiga centraliseringar om de externa konsulter som genomlyst skolverksamheten får som de vill. De nämner 400 elever per skolenhet som optimalt.

Varken skolpolitiker, -tjänstemän eller kommunledningen tycker att det är en rimlig målsättning.

– Nu får vi läsa in oss på rapporten och sedan prata vidare, säger kommunstyrelsens ordförande Lena Wallentheim (S).

Barn- och utbildningsnämnden och -förvaltningen fick del av rapporten på fredagen och på måndagen presenterades den vid en presskonferens.

ANNONS

Den övergripande bedömningen i rapporten är inte särskilt positiv.

– Barn- och utbildningsnämnden bedriver merparten av verksamheten till hög kostnad och otillräcklig kvalitet, står det i den övergripande bedömningen.

Utredarna menar att 26 rektorsområden och 15 förskoleområden är för många resultatenheter för att rektorerna ska kunna styra och leda sin verksamhet på ett bra sätt. Istället bör de bli färre och större. Antalet högstadieskolor bör minska.

– Besluta om en nedre gräns för en skolenhets elevantal, uppmanar konsulterna och hänvisar till forskning som visar att ”en rimlig förutsättning för utveckling och långsiktig hållbarhet ligger över 400 barn per enhet”.

Barn- och utbildningsnämndens ordförande Joachim Fors(S) förklarar att det redan finns ett beslut om att se över antalet rektorsområden.

Bara högstadium i centrala Hässleholm?

Kommunalrådet Mats Sturesson (C) vänder sig bestämt emot att skolorna skulle ha 400 elever, något som få av kommunens skolor har idag.

– Det kan inte vara ett mål, det känner inte jag som en framtid. Vi har en kommun som är Skånes till ytan största och vi vill kunna leva och bo i hela kommunen, säger han.

Även Joachim Fors är skeptisk.

– Det är väldigt kontroversiellt. Om vi skulle följa förslaget skulle vi bara ha högstadieskolor i centrala Hässleholm. Det vill inte medborgarna.

Förvaltningen beräknar själv ett latent underskott på cirka 30 miljoner kronor på årsbasis inför kommande år.

Sedan genomlysningen inleddes har budgetläget dock förbättrats betydligt. Prognosen är nu ett minus på 1,8 miljoner vid årets slut, detta efter 15 miljoner i tillskott från det tillfälliga statliga bidraget för mottagande av nyanlända och minskning av vissa kostnader, bland annat bättre samordning av skolskjutsar för nyanlända elever.

Utredarna menar att de strukturella kostnaderna är för höga. Trots det och trots hög andel behöriga lärare är resultaten i grundskolan otillfredsställande och trenden är negativ, enligt ”Öppna jämförelser 2016”. 73 procent av niondeklassarna hade 2015 uppnått kunskapskraven i alla ämnen. Meritvärdena är också relativt låga.

Även i gymnasieskolan är kostnaden per elev hög, men där går utvecklingen på rätt håll, enligt rapporten. En hög andel elever klarar utbildningen inom stipulerad tid.

– Det finns en utvecklingspotential att med mindre resurser leverera bättre resultat, skriver konsulterna.

Den centrala organisationen beskrivs närmast som handlingsförlamad.

– Förvaltningen väntar på politiska signaler, medan politiken väntar på förvaltningens förslag.

Positivt är att en hög andel ungdomar studerar på eftergymnasial nivå två år efter gymnasiet. En låg andel är dock etablerad på arbetsmarknaden.

Dyra skolskjutsar

Skolskjutsverksamheten är mycket dyr, trots att de flesta bör ha nära till skolan eftersom det finns skolor i många kommundelar och byar. Här uppmanar konsulterna kommunen att se över möjligheterna till samarbete med annan kollektivtrafik.

Joachim Fors säger att han ser en del frågetecken i rapporten och skulle vilja träffa utredarna.

Både han och de övriga säger att genomlysningen innehåller mycket som de redan är medvetna om och arbetar med.

– Vi har satt igång för länge sedan eftersom vi sett att vi inte nått resultaten som vi borde, berättar skolchef Eva Andersson.

Hon menar att resultaten också blir olika beroende på om nyanlända elever räknas med eller ej.

– Vi har tagit emot ganska många sista året som bara gått några månader i nian, konstaterar hon.

Hon betonar att det måste finns ett samspel mellan de faktiska kostnaderna och vilka resurser som tilldelas.

Grundlig diskussion krävs

– Vi måste börja med en grundlig diskussion om vilka förändringar vi vill göra. Vi får se om vi är villiga att ändra i vår skolstruktur. I så fall måste vi ha ett brett politiskt stöd för det, säger Joachim Fors.

Lena Wallentheim säger att frågan också är varför skolorna kostar så mycket här.

– Ska de små bygdeskolorna få vara kvar? Då får de kanske kosta lite mer. Vill vi ha många praktiska utbildningar på gymnasiet? Den diskussionen måste vi ta, säger hon.

Konsulterna anser att en omställning av barn- och utbildningsnämndens verksamhet bör påbörjas omgående och pågå under cirka tre år.

Budgeten för 2017 kommer dock inte att påverkas av genomlysningen.

– Vi måste hinna ha en genomgripande diskussion, säger Eva Andersson.

Politikerna håller med.

– Att förändra inför 2017 är förhastat, säger Sturesson.

Berit Önell