Det blev en stark manifestation för en annan vård på Stortorget i Hässleholm på söndagseftermiddagen. Åtta medverkande personer med olika erfarenhet av vård och omsorg; på sjukhus, på vårdcentral, inom hemtjänst, som tandläkare och som vårdlärare, sa ifrån på skarpen och fick många applåder från de cirka 200 personer som samlats på torget.
Liknande demonstrationer hölls samtidigt på minst 24 andra platser runt om i landet.
Det nationella vårdupproret startade på initiativ av några vårdanställda i den så kallade Florencegruppen. Samtliga fackförbund inom vårdsektorn har sedan ställt sig bakom manifestationen på temat ”Slut på rean – en annan vård är möjlig”.
De protesterar mot nedskärningar, semesterkaos, övertid, omänsklig arbetsbelastning och låga löner.
Sjuksköterskorna Carolina Carlsson och Malin Svensson ledde samlingen på Stortorget.
– Krisen i vården är över, nu råder rent kaos, förklarade Carolina Carlsson.
Hon beskrev en stressig och tung arbetsmiljö med övertid och dubbelpass och där många slutar. Istället har bemanningsföretagen tagit över mer och mer.
– Frustrationen växer och det är anledningen till att vi är här idag, för patienters, anhörigas, kollegors och vår egen skull, sa hon.
Malin Svensson betonade att även patientsäkerheten idag är hotad på grund av att den usla arbetsmiljön.
Hon förklarade att meningen med manifestationen främst var att skicka en tydlig signal till ansvariga politiker och tjänstemän om att något måste förändras.
Kraven är en hållbar arbetsmiljö för alla professioner i vården, tid för återhämtning vid natt- och skiftarbete, färre patienter per sjuksköterska i akutsjukvården, öppna stängda vårdplatser och adekvat löneutveckling.
Malin Svensson påminde om att även vårdanställda har anhöriga.
– De sitter hemma och väntar när vi jobbar dubbelpass och när vi fått semestern flyttad. Våra anhöriga har också rätt till en delaktig partner och förälder. Vårt jobb ska inte förstöra oss. Hur ska vi kunna ta hand om andra om vi inte kan ta hand om oss själva?
Tine Knutsson menade att det är patienterna som får dra det tyngsta lasset.
– De som har ont och inte får den hjälp de behöver, den vård som alla i Sverige har rätt till, sa hon.
Hon berättade om patienter som ber om ursäkt för att de ber om hjälp.
– Det är inte rätt att de ska ha dåligt samvete. En patient sa till och med till mig att jag måste gå och äta, berättade hon.
Hon konstaterade att alla närvarande förmodligen kommer att vara patienter någon gång i livet och kanske redan har varit det eller haft någon nära anhörig som varit det.
– Som skattebetalare är det ni som betalar vården och som äger den, förklarade hon.
Tine Knutsson deklarerade att vårdupproret är här för att stanna.
– Det här är bara början, början på förändring, sa hon.
Läkaren Bo Kastlund berättade om hur vården förändrats med det så kallade hälsovalet som lett till att ekonomin blivit allt viktigare för vårdcentralerna.
– De får ersättning utifrån vårdkvalitet och vårdtyngd. Det kan låta bra, men det måste mätas och registreras och det har visat sig ta mycket resurser.
– Tiden då vi har en patient framför oss har krympt avsevärt. Administration och ekonomi har tagit över vården, förklarade han.
Därför menade han att stressrelaterade problem ökat bland läkarna. Många slutar eller går ner i arbetstid. Lösningen har blivit ännu fler hyrläkare, vilket leder till att kostnaderna ökar och man tvingas minska antalet läkartjänster för att ha råd med hyrläkarna, berättade han.
Många vårdcentraler har idag inte en enda ordinarie läkare utan enbart hyrläkare.
– Patientsäkerheten äventyras, sa Kastlund.
Anna Pålsson, vårdlärare på sjuksköterskeprogrammet, berättade om elever som gråter när de är klara med sin utbildning och ska skiljas från studiekamrater och lärare.
– Men när jag träffar dem efter ett år gråter de ännu mer. En del är redan sjukskrivna och en del har bytt karriär, trots att de var jätteduktiga, berättade hon.
Hon menade att alla neddragningar inte heller leder till besparingar.
– Sjukskriven personal, vårdskador och förlängda vårdtider kostar. Dessutom handlar det om tragedier för de enskilda personerna.
Distriktssköterskan Camilla Olofsson berättade om stressen i att sitta och ta emot telefonsamtal från patienter under tidspress och alltid få veta att hon inte fått ihop tillräckligt många ”pinnar”.
Undersköterskan Urban Önell talade om situationen i kommunens hemtjänst.
Professor Bengt-Göran Rudberg talade om den dyra tandvården och uppmanade åhörarna att försöka påverka.
– Ring regeringskansliet, uppmanade han och meddelade telefonnumret.
Malin Svensson framförde en hälsning från Siv Nilsson, ordförande i Anhörigföreningen i Hässleholm, som gav sitt stöd till manifestationen, men inte hade möjlighet att vara med.
Malin Svensson skickade avslutningsvis en hälsning till vårdpersonal som stannat hemma från manifestationen av rädsla för arbetsgivaren.
– Kom ihåg att du inte är ensam. Tillsammans är vi starka, sa hon.
Bland åhörarna fanns vårdpolitikerna Iréne Nilsson (S), vice ordförande i sjukvårdsnämnd Kryh (Kristianstad, Ystad och Hässleholm) och Solbritt Lindborg (MP), för närvarande ordförande i kommunens omsorgsnämnd.
– Det här var ett jättebra initiativ. Jag välkomnar att personalen engagerar sig, sa Iréne Nilsson till Frilagt.
Hon anser att skatten behöver höjas för att vården ska få mer resurser.
– Men det har vi inte majoritet för, konstaterade hon.
Går det inte att omfördela medel?
– Jo, vi jobbar med det också. Bland annat ska servicepersonal utan vårdutbildning kunna arbeta med olika kringtjänster, förklarade hon.
Hon höll också med Bo Kastlund om problemen med de många hyrläkarna.
– Det är över 50 procent hyrläkare i primärvården idag, bekräftade hon.
Hon säger att åtgärder är på gång. Sjukhuset i Ystad har nyligen fasat ut alla sina inhyrda sjuksköterskor.
I oktober kommer regionfullmäktige att besluta om eventuell resursförstärkning i sjukvården.
– Vi ser också över löne- och anställningsvillkor, speciellt för nattjänsterna som sliter mest, sa Iréne Nilsson.
En annan möjlighet hon hoppas på är utbyggnad av IT-lösningar för patientinformation.
Berit Önell