Politiker om revisorernas kritik: Har redan vidtagit åtgärder

Politiker om revisorernas kritik: Har redan vidtagit åtgärder

Om det blir en granskning måste man ta till sig kritiken man får, säger kommunstyrelsens ordförande Lena Wallentheim (S).

Hon vill inte föregripa kommunstyrelsens yttrande över revisorernas anmärkning för brister i uppsikten över kommunala bolag och i den långsiktiga ekonomiska styrningen. Men både hon och ordförandena i de andra nämnder som fått anmärkning, omsorgsnämnden och kultur- och fritidsnämnden, menar att de redan vidtagit åtgärder i rätt riktning.

Bilden visar Lena Wallentheim.
Kommunstyrelsens ordförande Lena Wallentheim (S). Foto: Urban Önell

ANNONS

Annons om Trosjö Live 2025

Revisorernas kritik gäller på flera punkter brister som tidigare påtalats, men som nämnderna inte åtgärdat.

Lena Wallentheim och kommunalrådet Joakim Karlsson (M) säger att de inte hade fått del av revisorernas granskning av 2024 års verksamhet innan pressmeddelandet skickades ut i fredags morse. Därför ville de inte kommentera kritiken då.

– Den stämplades in så fort den kom till oss på eftermiddagen. Men då satt vi i budgetarbete. Jag vet inte om det blivit någon missuppfattning, säger Lena Wallentheim.

Revisorernas redogörelse är ställd till kommunfullmäktige och ska behandlas i samband med årsredovisningen. Det blir troligen den 26 maj.

Rapporten beskriver kommunstyrelsens uppsikt över primärt fiberbolagen som undermålig, något som exemplifieras med förlusten på 183,8 miljoner kronor 2024, vilken ledde till en nedskrivning av kommunens resultat med 107 miljoner för 2024 och även kommer att få effekter 2025.

Bilden visar fibergrävning på landsbygden.
Revisorerna beskriver kommunstyrelsens uppsikt över fiberbolagen som undermålig. Foto: Berit Önell

Revisorerna kritiserar kommunstyrelsens saktfärdighet i frågan om ett förändrat ägardirektiv och en ny prissättningsmodell. Styrelsens kompetens ifrågasätts indirekt genom revisorernas påpekande om att de vid upprepade tillfällen understrukit betydelsen av att ägaren tillsätter en bolagscontroller.

– Det är av yttersta vikt då dels informationen från bolaget i denna fråga varit varierande, dels utifrån att styrelser i kommunala bolag inte tillsätts utifrån kompetens i sakfrågan eller utifrån bredare erfarenhet av styrelseuppdrag i aktiebolag, skriver de.

Revisorerna påminner om en analys från 2023 där de ifrågasatte hur kommunkoncernen ska klara förväntade investeringar på 2,5 miljarder kronor. Avsikten är att låna, men revisorerna varnade för långtgående konsekvenser eftersom det kan bli svårt att klara räntekostnaderna.

De är positiva till att nya mål för ekonomisk hushållning med högre överskottsmål nu föreslås. Dock är de oförstående till att självfinansiering av investeringar ska uppnås först 2035. Revisorerna vill snarast ha ett nyckeltal för lånerisken i förhållande till kvalitet i kärnverksamheterna.

Utredde sammanslagning med Hässleholm miljö

Lena Wallentheim konstaterar att kommunstyrelsen har uppsiktsskyldighet över bolagen, liksom över övrig kommunal verksamhet.

– Vi har haft konkreta dialogmöten med bolagen, men det är klart att de kan vidaraeutvecklas. Vi började redan 2024 och ställde om dagordningarna för våra möten, säger hon.

Hon konstaterar också att ägardirektiven nu ändrats i alla bolagen och att den tidigare affärsmodellen för Hässleholms Fibernät upphävts.

– Vi får se över vad mer som behöver förbättras, säger hon.

Det har väl tagit för lång tid att ändra ägardirektiven?

– När styret brakade samman 2023 var ägardirektiven på tal. När vi sedan tillträdde behövde vi lite tid att hitta hur vi ska styra. Sedan hade vi en liten diskussion med andra bolag också. Man kom fram till att det var bäst att låta fiberbolagen fortsätta som egna bolag, säger Lena Wallentheim.

Hon syftar på en snabbutredning från våren 2024 om en eventuell sammanslagning mellan Hässleholm Miljö och fiberbolagen. Den kom bland annat fram till att Hässleholm Miljös ekonomi skulle raseras av en hög köpeskilling för fiberbolagen och att kommunen därför hade behövt ge ett ägartillskott. Köpeskillingen föreslogs då till 470 miljoner kronor, enligt en värdering från 2021. 2024 värderades Hässleholms fibernät till 330 miljoner kronor.

– Ja, det tog tid, men det var också för att vi tittade på en alternativ lösning, säger Lena Wallentheim.

Hon menar att det stora problemet var att tidigare värderingar inte hade räknat med alla landsbygdsområdena som är de mest kostsamma att bygga ut.

– Det hade kunnat bli nedskrivningar varje år med mindre belopp.

Ligger självfinansierade investeringar för långt fram?

– Ja, men vi måste börja någonstans. Vissa investeringar är nödvändiga, men vi har fått hålla igen ganska mycket.

Hur ser du på nyckeltalen som revisorerna vill ha?

– Vi får titta på det. Det finns många parametrar, men jag tycker verkligen att vi tagit tag i det det här året.

– Det tar sin tid att vända den här skutan. Vi måste också tänka på hur vi ska ha det med alla fastigheter. Kan vi effektivisera? Vi måste titta på möjligheterna att samverka så att vi kan släppa lite lokaler eller sälja ut. Det viktigaste är att hålla igång verksamheter som skola och äldreboende. Vi måste kanske ta i andra bitar.

”Biter sig själv i svansen”

Anser du att kommunen har för höga lån?

– De är höga, men det är också ett resultat av för dåligt fastighetsunderhåll. Det har använts som budgetregulator. Där kan vi inte riktigt skylla på något block eller parti. Vi måste göra vid vissa fastigheter för att det gått lång tid och då blir det dyrare att renovera. Där biter man sig själv i svansen.

Joakim Karlsson betonar att kommunstyrelsen begärt tätare rapportering från omsorgsnämnden med anledning av de stora kostnaderna för hyrsköterskor, till stor del utanför upphandlade avtal.

– Visst är det här allvarligt, men vi jobbar med det.

– Det är inte så att vi inte tar det på allvar, säger han.

Samma kritik för tredje året

Omsorgsnämnden får anmärkning i årsredovisningen för andra året i rad. Det är till och med tredje året som revisorerna tar upp i stort sett samma kritik med omfattande, dyra och olagliga inköp av bemanningspersonal och brister i arbetsmiljöarbetet.

Christer Welinder (S), ordförande i omsorgsnämnden, menar att nämnden vidtagit åtgärder såsom genomlysning av förra sommarens bemanningssituation och ändring i delegationsordningen så att det nu enbart är verksamhetschef som attesterar.

Har ni politiker haft för dålig koll?

– Nej, det tycker jag inte. Men vi borde fått en hint tidigare från förvaltningen. Vi reagerade när vi fick information i juni-juli.

Bilden visar Christer Welinder.
Christer Welinder (S), ordförande i omsorgsnämnden.

Finns det mer ni kan göra?

– Anställa!

Just nu går det inte så bra.

– Det har kommit några nya, men med pensioner och föräldraledigheter är det väl jämnt skägg. Men vi rekryterar för fullt.

– Till syvende och sist är det patientsäkerheten som är viktigast.

Welinder vill dock inte säga att omsorgen kommer att tvingas anställa hyrsköterskor på nytt i sommar.

– Det är en balansgång. Men kan vi anställa så gör vi det.

Inga prioriteringar på kultur och fritid

Enligt revisorerna har kultur- och fritidsnämnden avträtt från sitt ansvar för ledning och styrning av verksamheten som haft stora arbetsmiljöproblem. Bland annat saknas en övergripande verksamhetsplan och styrningen har överlämnats till tjänstemän. Strategi och ambition är inte tillräckligt tydliga. Prioriteringar på verksamheten har inte gjorts vid besparingar utan nästan enbart på personal.

– Vi bedömer att riskerna i verksamheten inte varit obekanta för nämndens ledamöter med tanke på de omfattande sjukskrivningarna. Att detta inte återspeglas i den interna kontrollen är en uppenbar brist, skriver revisorerna.

– Jag känner inte att jag avträtt, säger Connie Asterman (S), ordförande i kultur- och fritidsnämnden.

Connie Asterman (S).
Connie Asterman (S), ordförande i kultur- och fritidsnämnden.

Hon håller inte riktigt med om revisorernas beskrivning av det som hänt.

– Det var ingenting som kom över en natt. Jag tycker att vi har tagit ansvar och flaggat upp, säger hon.

– Men sedan är det självklart att när man får kritik tar man den till sig.

Hon menar att politikerna reagerade när de fick siffrorna på långtidsssjukskrivningarna och även själva slog larm till revisorerna.

Kunde ni inte agerat tidigare?

– Det kanske vi hade kunnat. Jag frånsäger mig inte ansvar, inte på något vis.

Connie Asterman förklarar att situationen är helt annorlunda nu.

– Idag är det inte illa. Både tjänstemän och politiker har lärt sig. Vi har mycket tydligare struktur och tydligare redovisning av sjuktalen.

Hon anser att den nya verksamhetsutvecklaren betytt mycket för förändringen.

– När man är inne i karusellen och bara springer på allting behöver man hjälp av någon som kan ge andra verktyg.

– Idag har vi inga långtidssjukskrivningar.

Berit Önell

Läs mer:

2024-12-18 Konkurrensverket utreder upphandling av hyrsköterskor

2025-01-04 Istället för utfasning: Långt fler hyrsköterskor än behovet

2025-02-19 Stora arbetsmiljöproblem på kultur och fritid – revisorerna kritiska

2025-04-11 Revisorerna underkänner en tredjedel av nämnderna

Uppskattar du Frilagt?
Frilagt behöver ditt stöd för att fortsätta granska!

Bankgiro: 
597-6535
Konto: 8403-8, 33 403 635-7
Swish: 0708938399
Kontakt: prenumeration@frilagt.se