Reparationerna är inte klara överallt efter förra vinterns stora översvämning, men boende vid Finjasjöns östra strand är oroliga för en liknande utveckling i år. Från mitten på december till den 13 januari steg vattennivån med nästan en och en halv meter, bara i januari med närmare en meter. Reningsverk och pumpstationer har redan överbelastats och bräddat miljontals liter avloppsvatten varav det mesta återigen hamnat i Finjasjön där algerna frodas mitt i vintern.

Därefter har sjön sjunkit 20 cm, men nu kommer nya regn och eftersom marken är mättad stiger nivåerna sannolikt igen. Kommunen skriver på sin hemsida att det just nu inte finns någon akut risk för översvämning, men att det kan ändras snabbt. Berörda uppmanas att skydda sina fastigheter.

Under torsdagen låg Finjasjöns vattennivå på 44,17 meter. Enligt kommunens hemsida säger statistik från 1980-talet och framåt att medelnivån så här års är omkring 44,0. Ungefär vart fjärde ǻr väntas nivån stiga till 44,50.

– Kritisk gräns för en hel del hushåll ligger runt just 44,50 meter, säger Jonas Sjögren och Mathias Jönsson som arbetar med mätningarna på kommunen.

– Finjasjön har under hela hösten haft en låg och stabil nivå trots att det kommit en del regn. Efterhand som marken i sjöns tillrinningsområde blivit alltmer vattenmättad, kan även mindre regnmängder få en direkt inverkan på vattennivån i sjön, säger de på hemsidan.

Den 13 januari var nivån 44,38, en meter under förra årets högsta nivå. Det är alltså långt kvar till att det blir lika allvarligt som i fjol, men ändå nära den kritiska gränsen. Boende uppmanas se över utrymmen där vatten kan tränga in, ställa upp saker från golvet i källaren till hyllor eller högre upp i huset, skaffa sandsäckar med mera.

Hässleholms reningsverk och kringliggande pumpstationer havererade mer eller mindre under förra årets översvämning och släppte ut nära 300 miljoner liter avloppsvatten i vattendragen, mest i Finjasjön. Trots löften om åtgärder har utsläppen redan börjat. Under tiden 1-8 januari anmäldes tio bräddningar.

Kommunens va-bolag Hässleholm Miljö skriver i anmälningarna att “majoriteten” av det bräddade vattnet består av regnvatten. Bara två procent uppges vara avlopp från toaletter och sju procent från dusch, tvätt och disk.

– Bräddning på grund av höga flöden vid regnväder, pumparna klarade inte att pumpa undan flödet, skriver Hässleholm Miljö i några fall.

– Okontrollerat utsläpp i form av bräddning på grund av höga flöden vid regnväder, heter det i andra fall.

Totalt släpptes då drygt 7 000 kubikmeter avloppsvatten ut, det vill säga sju miljoner liter.

2 800 kubik av detta släpptes ut när reningsverkets sandfilter satt igen den 6 januari och styrsystemen inte fungerade. Vattnet hade då gått igenom det biologiska reningssteget. Sandfiltret spolades rent och rutinen för automatisk spolning ändrades så att automatisk spolning ska ske två gånger per dygn istället för en.

Det var sandfiltret som var avstängt i två månader vid förra översvämningen och då orsakade att gränsvärdet för fosfor överskreds. Det är olagligt och polisanmäldes, men åklagaren gav åtalsunderlåtelse på grund av att Hässleholm Miljö just dömts för olaglig slamhantering.

En av de anmälda bräddningarna gäller läckage från ett lock på grund av högt tryck vid höga vattenflöden på utgående ledning från Magle våtmark. Detta vatten ska ha gått igenom alla reningssteg. Hur mycket som läckt ut anges inte. Åtgärden blev att spänna bultar och beställa ett nytt lock med fler bultar.

Anton Henryson, kommunikatör på Hässleholm Miljö, förklarar att bolaget noggrant följer de höga vattnenivåerna.

– Det är inte kritiska nivåer för VA-systemet för tillfället men det är något högre sjönivå och omkringliggande mark är vattenmättad, varför sjön också blir känsligare för ökad tillrinning, skriver han i ett mejl till Frilagt.

– Det har varit en del bräddningar på grund av inträngande vatten. Vi utreder och ser om vi kan hitta källorna till de ökade flöden som uppstått. Men den enskilda bräddningen kan uppstå utifrån olika orsaker och de kan så klart se olika ut.

Har ni vidtagit några åtgärder för att motverka effekterna av översvämningarna?

– Om du menar angående översvämningar runt Finjasjön har vi under 2024 exempelvis tätat cirka hundra brunnar runt om FInjasjön. Till det har vi också satt upphöjda luftintag för att luft ska kunna komma in i ledningarna även om de är översvämmade. Om det inte kommer in luft i ledningen kan det bli vakuum och då flödar vattnet inget vidare. Utöver detta har vi relinat cirka 2000 meter ledning vid Skyrup och Mjölkalånga. Det vill säga att vi byggt en helt ny ledning inuti den gamla. Det är åtgärder som bidrar till att mindre sjövatten kan tränga in i ledningsnätet.

När Frilagt frågar varför Hässleholm Miljö beräknar bara två procent avlopp i det bräddade vattnet förklarar Anton Henryson att jämförelsen bygger på generell fakta som bland andra VA Syd, Stockholm vatten och avfall och Svenskt vatten tagit fram.

Anton Henryson hänvisar till bolagets hemsida där det står att det bräddade vattnet kan ha olika innehåll vid olika tillfällen, men att detta är ett genomsnitt.

Men i sin egen utvärdering av förra årets översvämning redovisade bolaget olika halter vid olika tillfällen och i snitt 29 procent.

I många andra kommuner polisanmäls alla bräddningar som miljöbrott eftersom de kan innebära risk för miljön och människors hälsa. Inte här, men det är väl ändå inte meningen att det ska brädda så ofta här heller?

– Naturligtvis är målsättningen att det ska brädda så lite som möjligt. Men bräddningar kan uppstå av olika orsaker och det är en funktion i ledningsnätet som kommer att behöva användas ibland. Vi vidtar åtgärder mot bräddningar och arbetar kontinuerligt med det. Och vi investerar klart mer i VA-infrastrukturen nu än vad som gjordes tidigare, för att det behövs.

Berit Önell

Läs mer:

2024-10-13 Ifrågasatt smittrisk efter översvämningen – bönder ersattes för plöjning och nysådd

2024-10-28 Lagbrott på reningsverket under översvämningen – slapp åtal

2024-12-16 Ställer krav på reningsverket efter utsläpp under översvämningen