Tvärstoppet för hyrsjuksköterskor i Hässleholms kommuns omsorg den 1 november förvärrade en redan ohälsosamt hög arbetsbelastning. Det bedömer Arbetsmiljöverket som därmed ger skyddsombuden rätt. Nu överväger myndigheten stränga krav på åtgärder och uppföljningar. Ett föreläggande förbereds, eventuellt med vite. Men Birgitta Ljungbeck, verksamhetschef för sjuksköterskorna, säger att de flesta vakanser idag är fyllda och situationen en helt annan än vid Arbetsmiljöverkets senaste inspektion den 28 november. Arbetsgivaren ser en ökning av kvälls- och nattsköterskornas arbetstid som en del av lösningen.

Skyddsombuden vände sig till Arbetsmiljöverket den 28 oktober med en begäran om föreläggande eller förbud. Motiveringen var att arbetsgivaren inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att uppnå balans mellan krav och resurser i sjuksköterskornas arbete.

Arbetsmiljöverket aviserar nu att ett föreläggande kan komma.

– Vi bedömer att det finns brister i er arbetsmiljö, som kan leda till att någon blir sjuk eller skadar sig, skriver Arbetsmiljöverket.

Arbetsmiljöverket gjorde två inspektioner efter skyddsombudens larm, en den 20 november och en den 28 november. Då fick myndigheten information om att arbetsgivaren inte hade klarat att fasa ut hyrsköterskorna till den 1 november som utlovats i ett tidigare svar till Arbetsmiljöverket. Nio bemanningssköterskor hade slutat samtidigt sista dagen. Enligt enhetschefer saknades den 20 november 10-12 sjuksköterskor.

Ökad sjukfrånvaro och systematisk övertid

Arbetsmiljöverket fick vid inspektionerna flera exempel på sjukfrånvaro som beror på den höga arbetsbelastningen. Personalomsättningen är stor, hela 15 sjuksköterskor sa upp sig under 2024 fram till den 20 november.

– Ni använder övertid och mertid på ett systematiskt sätt för att täcka vakanta tjänster. Era sjuksköterskor hade under 2023 flera tusen timmars övertid eller mertid, skriver Arbetsmiljöverket.

Myndigheten uttrycker kritik mot att kommunen, trots denna problematik, beslutade att avsluta samtliga bemanningssköterskor vid ett och samma tillfälle.

Den riskbedömning som gjordes inför hyrstoppet visade på allvarliga arbetsmiljörisker såsom utbrändhet, sjukfrånvaro och personalomsättning. Vid inspektionen den 20 november framkom att alla åtgärder i handlingsplanen inte hade genomförts. Till exempel hade inte alla arbetsuppgifter som inte kräver legitimerad personal lagts över på annan personal, möjligheten att samverka med Arbetsförmedlingen hade inte setts över och administrationstid hade inte strukturerats.

Arbetsgivarens förklaring var att det inte fanns tillräckligt med personal att lägga över arbetsuppgifter på och att sjuksköterskorna inte hinner delegera.

Arbetsmiljöverket konstaterar att arbetsgivaren försökt täcka vakanserna genom att omfördela resurser. Att flytta runt sjuksköterskorna med kort varsel ökar enligt Arbetsmiljöverket markant den upplevda stressen och oron för att göra fel. Avstämningarna som görs två gånger per dag bedöms inte ha någon direkt effekt på den höga arbetsbelastningen.

Arbetsmiljöverket konstaterar att arbetsbelastningen under flera år varit hög, liksom sjukfrånvaron som stigit från 7,1 procent 2023 till 9,1 procent under 2024 fram till myndighetens inspektion den 20 november.

Hinner inte ens med prio ett

Arbetsmiljöverket fick vid nästa inspektion veta att sjuksköterskorna inte ens hinner med allt som ska vara prioritet ett. De hinner inte dokumentera och de hinner bara träffa de allra svårast sjuka patienterna. IT-systemet är för långsamt och de skriver därför på lappar.

I hemsjukvården hann sjuksköterskorna inte delegera till HSL-undersköterskor. Vissa tvingades prioritera mellan vilka sår de skulle titta på. Kvällssköterskorna hann inte åka ut om någon hade fallit.

På särskilda boenden är planeringen 24 patienter per sjuksköterska, men Hemgården i Tyringe hade 41.

Arbetsmiljöverket överväger nu att kräva att arbetsgivaren ska följa upp om åtgärderna i handlingsplanen genomförts och fått effekt så att inte risk för ohälsosam arbetsbelastning kvarstår. Det innebär att åtgärderna minst ska ha lett till att sjuksköterskorna hinner med de prioriterade åtgärderna i arbetsbeskrivningen i tid.

Om effekten inte visar sig tillräcklig ska ytterligare åtgärder vidtas. Om inte alla vakanser är täckta ska antalet arbetsuppgifter eller andra krav i arbetet minskas. Åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska föras in i handlingsplanen.

Arbetsgivaren åläggs att skriftligen tydliggöra för sjuksköterskorna vilka arbetsuppgifter de ska prioritera bort när tiden inte räcker till och vem de ska vända sig till för att informera om detta. Arbetsmiljöverket säger att en prioriteringsordning egentligen ska finnas i beredskap för tillfälliga arbetstoppar. Men i Hässleholm krävs den som ett permanent verktyg fram tills att de planerade åtgärderna fått effekt.

När sjuksköterskor anvisas till annan arbetsplats än sin ordinarie ska de få instruktioner i rutiner och arbetssätt samt nödvändig information om aktuella patienter och om vem de ska vända sig till vid frågor och behov av stöd. Kravet gäller även timanställda.

Knappt fyra heltidstjänster saknas

Birgitta Ljungbeck har läst igenom Arbetsmiljöverkets 16-sidiga skrivelse och synpunkter ska lämnas.

– Vi är på gång med mycket, säger hon.

Hon förklarar att omsorgen sedan Arbetsmiljöverkets besök har anställt fler sjuksköterskor som börjat arbeta efterhand.

– Vi har lyckats bemanna de flesta passen, säger hon.

Idag är 8,82 fasta sjukskötersketjänster vakanta eller tillsatta med vikarier och två övergripande tjänster. Fem av tjänsterna innehas av föräldralediga som väntas återkomma på sina tjänster. 3,82 fasta tjänster återstår alltså.

– Rekrytering är pågående så jag har gott hopp om att vi kommer att tillsätta de resterande vakanta tjänsterna under våren, säger Birgitta Ljungbeck.

Budgeten för ordinarie sjuksköterskor inklusive kväll och natt omfattar 72,98 tjänster. Om centrala stödtjänster och pooltjänster räknas in blir det 87. Därutöver finns tolv HSL-undersköterskor med mer utbildning inom hälsa och sjukvård som kan avlasta sjuksköterskorna med provtagningar, såromläggningar med mera.

Birgitta Ljungbeck försvarar att sjuksköterskor flyttas runt.

– Vi måste kunna förflytta personal dit där behoven är störst.

Vill öka arbetstiden

Arbetsgivaren vill öka arbetstiden för kvälls- och nattsjuksköterskor. De som arbetar kväll föreslås få fem timmar och 42 minuter mer arbetstid per vecka, nattpersonalen två timmar och 20 minter mer. Därmed skulle en del av sjuksköterskebristen täckas upp. Skyddsombuden befarar att förändringen kommer att leda till att ännu fler sjuksköterskor säger upp sig.

Enligt Birgitta Ljungbeck är det nuvarande arbetstidsmåttet felaktigt, trots att fack och arbetsgivare kommit överens om det lokalt i samband med en tidigare organisationsförändring.

– Det finns inget dokumenterat avtal, säger hon och hänvisar även till att det högre måttet är avtalsenligt och används av många andra kommuner.

Arbetsgivaren har nu sagt upp det lokala avtalet och förhandlingar pågår.

Birgitta Ljungbeck förbereder också tillsammans med ledningsgruppen en ny sjuksköterskeorganisation som ska presenteras för politikerna i omsorgsnämnden i februari. Hon vill inte kommentera den närmare i nuläget.

– Vi tittar på hur vi bäst organiserar arbetet för att få en god arbetsmiljö, hög patientsäkerhet och ekonomisk hållbarhet, säger hon.

Kommunen ska lämna synpunkter på Arbetsmiljöverkets förslag senast den 17 januari. Enligt förslaget ska åtgärder vara vidtagna och redovisade senast den 20 mars.

Berit Önell

Läs mer:

2024-10-20 Sjuksköterskor slår larm om arbetsmiljörisker med hyrstopp

2024-10-23 Omsorgen står fast vid stopp för hyrsköterskor

2024-10-30 Sjuksköterskorna har begärt att Arbetsmiljöverket ingriper