Det är inte bara Vittsjö idrottsplats som inte värderats. Hässleholms kommun värderar sällan fastigheter inför köp. Några riktlinjer finns inte. Men om de två bostäderna närmast reningsverket i Hässleholm ska lösas in kräver kommunen nu dubbla värderingar. Mark- och exploateringschef Jonatan Jeppsson Norberg meddelade de boende att detta är EU-regler, men tvingades backa eftersom det inte stämmer. Han står dock fast vid sitt krav.
ANNONS
Om en kommun ska köpa fastigheter måste det ha ett legitimt syfte och det får varken ske till överpris eller underpris. Formella värderingar är ett sätt att fastställa rätt pris, men inget lagkrav.
Hässleholms kommun har oftast inte anlitat värderare när fastigheter ska köpas in. Ibland har taxeringsvärde och pris på jämförbara objekt legat till grund för bedömningen. Men i många fall finns ingen som helst dokumentation om grunderna för prissättningen. Så har det varit under många år och med olika politiska styren.
Köpte Wiktors för en miljon utan värdering
Ett exempel är den nedlagda butiken Wiktors i Hästveda som kommunen förra våren köpte för en miljon kronor utan föregående värdering, bara för att riva. Den pågående rivningen lär inte bli billig med tanke på all asbest som måste tas om hand, enligt information på entreprenörens Facebooksida. Dessutom kan marken behöva saneras. Något syfte med köpet har aldrig presenterats, mer än att man vill bli av med en skamfläck i centrala Hästveda. Det i sin tur utgår från ett tidigare beslut i tekniska nämnden om att kommunen ska köpa in rivningsfastigheter i stationsorterna.
En av få fastigheter som värderats var en bostad vid järnvägen på Björklundaområdet som köptes in enligt beslut i november 2022. Enligt bilderna i värderingshandlingarna var den ett rivningsobjekt i mycket dåligt skick. Kommunen följde värderingen och betalade 800 000 kronor plus de 25 procent som enligt expropriationslagen ska läggas på när kommunen gör anspråk på privat mark. Därutöver avsatte kommunen 350 000 kronor till rivning.
När en bit gatumark i juni i år överfördes från en fastighet vid Bågvägen i Hässleholm kom kommunen överens med säljaren om att betala minskningen av markvärdet med utgångspunkt från taxeringsvärdet. Köpeskillingen blev då 53 000 kronor plus 25 procent för att nå upp till ett beräknat marknadsvärde.
Köpte tillbaka tomt från K-fastigheter
I juni köpte kommunen tillbaka en tomt intill Familjens hus, den gamla matsalen på T4-området, från K-Fastigheter. Kommunen betalade samma pris som vid försäljningen 2020: 2,5 miljoner kronor. Bolaget förband sig då att bygga bostäder, men det sprack eftersom det visade sig att det inte gick att bygga en infartsväg utan att ta ner en biotopskyddad trädallé – vilket länsstyrelsen förbjöd. I affären ingick att K-fastigheter fick förtur till annan mark i korsningen Vankivavägen – Finjagatan där det tidigare låg en mack.
Att konjunkturen försämrats påverkade inte priset vid kommunens återköp från K-Fastigheter. Annat var det när kommunen sålde Kyrkskolan till Hässlehem i våras. En ny värdering sänkte då priset från 15,4 miljoner till 10,3 miljoner kronor.
Kommunen har gjort fler dåliga affärer vid försäljning av fastigheter. En villa på Stambanegatan i Hässleholm köptes in för 1,7 miljoner kronor 2016 och 1,6 miljoner avsattes för ombyggnad till HVB-hem för traumatiserade flyktingbarn. Det blev dock aldrig av och i september 2023 sålde kommunen för 1,5 miljoner kronor. Bokfört värde var då cirka två miljoner.
Köpte skogsfastighet – lät säljaren avverka
Men sämsta affären kanske var kommunens köp för tio år sedan av en skogsfastighet inom Ignabergas inre vattenskyddsområde. Kommunen betalade 1 225 000 kronor för 9,2 hektar energiskog och björk, mer än dubbla värderingen som sa 580 000 kronor. Anmärkningsvärt var att säljaren fick rätt att avverka skogen inom fem år och även behålla jakträtten som dessutom förnyades när tiden gått ut.
De enda fastighetsköp där mer än en värdering gjorts de senaste åren är gamla postterminalen och Björksäters äldreboende där kommunen ändå inte följde värderingarna. Båda affärerna gick i stöpet på grund av att överklaganden gjorde att de drog ut för länge på tiden. Postterminalen där kommunen 2021 ville betala dubbla priset bedömdes till slut olagligt medan domstolarna godkände Björksäter.
Sedan tolv år tillbaka hotas de två bostäderna närmast reningsverket av inlösen i förslaget till detaljplan som aldrig tycks bli klart. Linus Jepsson och grannen Jan Tillgren får inga besked, varken om att bli inlösta eller att få bo kvar med full äganderätt till sina hus. De kan därför inte heller sälja på öppna marknaden. Eftersom bostäderna förvandlats till natur även i den fördjupade översiktsplanen anser de att kommunen har skyldighet att lösa in dem i förväg, något som blev resultatet i ett liknande rättsfall. Om detaljplanen går igenom mister fastigheterna också sin byggrätt och kan då inte byggas om, inte heller vid en brand eller vattenskada.
De har nyligen fått besked från kommunens mark- och exploateringsavdelning att om de vill sälja sina hus ska de värderas av två mäklare. Priset ska sättas som ett genomsnitt av dessa värderingar. Jonatan Jeppsson Norberg förklarade i ett mejl till Linus Jepsson att detta var tvunget på grund av EU-regler och praxis.
När Linus Jepsson kollade upp detta på regeringsnivå visade det sig att lagstiftningen enbart är nationell. Det finns dessutom inga krav på hur marknadsvärdet ska bestämmas. Det viktiga är att ersättningen ska ge möjlighet att köpa ett likvärdigt hus i samma område, alternativt att flytta huset.
Jonatan Jeppsson Norberg backar skriftligen i ett nytt mejl till Linus Jepsson. Men han står fast vid att det ska vara två värderingar.
– Två värderingar visade sig inte vara ett krav. Men jag kan tycka att det är lämpligt, säger han till Frilagt.
Tidigare skambud från samma värderare
Linus är skeptisk på grund av tidigare erfarenheter. En av de mäklarfirmor som kommunen valt ut är dessutom densamma som 2020 värderade hans fastighet till 530 000 kronor och felaktigt påstod att den saknade avlopp och att boytan var hälften av den verkliga. 2018 anlitade kommunen en annan värderare som efter att bland annat ha använt en fallfärdig stuga som referens satte ett värde på 450 000 kronor. Detta i ett område där det knappt gick att köpa en tomt för under en miljon.
Linus Jepsson och Jan Tillgren vill därför helst inte ha några värderingar alls längre. De tycker att taxeringsvärdet och likvärdiga försäljningar i närområdet borde räcka för att bestämma värdet. Men de förslagen har de fått blankt nej på av tjänstemännen medan de styrande kommunalråden vägrar svara.
– Kommunen gör allt för att försvåra för två fastighetsägare medan de hjälper och fixar till sina kompisar. Hässleholm är ett feodalsamhälle där nationell lagstiftning är satt ur spel, säger Linus Jepsson.
”Känsligt”
Jonatan Jeppsson Norberg håller fast vid att det ska vara två värderingar i detta fall.
– Det är känsligt, säger han.
– Det behöver vara en robust värdering i och med att det eventuellt kan bli tvångsinlösen.
Han hävdar att kommunen gett ett bra erbjudande genom att föreslå värdering plus 25 procent.
– Att gå in och köpa nu är egentligen en frivillig förhandling, säger han.
Han vill inte kommentera vad mäklarna kom fram till förra gången.
– Så länge de är ackrediterade har de något slags kvalitetsstämpel. Vi har erbjudit Linus att själv ta kontakt med mäklare och han har försökt via sitt ombud, men inte lyckats. Då får vi titta runt lite.
Är inte taxeringsvärdet, som Skatteverket bestämt, en bra utgångspunkt?
– Jag tar inte ställning till om det är korrekt.
Är det politikerna som bestämt att det ska vara två värderingar?
– Egentligen är det jag. Det är ett erbjudande som vi kan tänka oss.
Enligt Jonatan Jeppsson Norberg finns ett gammalt beslut om att kommunen ska köpa in fastigheterna.
– Men vi har inte något jättestarkt behov av att köpa in dem här och nu. Det är ett erbjudande i all välvilja.
Vill lösa in eller låta dem vara i fred
Oppositionsrådet Hanna Nilsson tycker att det är konstigt att kommunen ska kräva dubbla värderingar i det här fallet när det inte krävs annars.
– Det är väl inget som är särskilt känsligt egentligen, säger hon.
– Det är väldigt viktigt att det är lika för alla.
Hon menar att kommunen antingen borde lösa in bostäderna så snart som möjligt eller låta de boende vara ifred.
– Varför lägger vi skattepengar på detta? Kan vi lösa det på något sätt? Ingen vågar säga vad problemet är. Luktutredningar och hittepå, vi måste komma till vägs ände.
Kommunstyrelsens ordförande Lena Wallentheim säger att kommunalråden inte pratat om fastigheterna sedan mark- och exploateringsavdelningen i augusti flyttades från tekniska förvaltningen till kommunledningsförvaltningen.
Inte diskuterat två värderingar
– Vi har inte diskuterat två värderingar, säger hon.
Hon förklarar att det såvitt hon vet inte finns något pågående ärende om att köpa fastigheterna.
Både hon och kommunalrådet Lina Bengtsson säger att den senaste diskussionen i frågan där de deltagit var vid ett möte mellan tjänstemän och politiker i tekniska nämnden tidig höst 2023. Då talades om värdering.
– Syftet var att det skulle vara en rättvis värdering, inte hur många. 25 procent skulle läggas på, säger Lina Bengtsson.
Varken hon eller Lena Wallentheim vill uttala sig närmare, men försäkrar att de ska ta upp frågan med mark- och exploateringsavdelningen.
– Det är självklart att alla ska behandlas lika, säger de.
Berit Önell
Läs mer:
2018-11-18 Skambud för hus nära reningsverket Kommunens värderare jämför med rivningsobjekt
2020-02-15 Lågt värde och felaktigt underlag när kommunen vill köpa bostad
2024-02-27 Kyrkskolan säljs till Hässlehem – hyra tillbaka inte längre aktuellt
