Det finns pengar över i budgeten så att kommunen kan köpa möbler för en halv miljon till stadshuset. Men deltidsbrandmännen får vänta på förnyelse av livsviktig skyddsutrustning – som går under samma budget.

– Jag blir så heligt förbannad när vi inom räddningstjänsten vänder på varje krona till vårt uppdrag att rädda liv, säger Benny Nygårds, deltidsbrandman i Bjärnum.

Benny Nygårds är relativt ny som brandman och har noterat att en hel del skyddsutrustning saknas eller är föråldrad.

– Hela tiden får vi höra att vi inte har råd.

– När de då sa att det finns pengar i budgeten så de behöver inte äska för möblerna, då blev jag förbannad, säger han.

Gammalt larmställ väckte frågor på kurs

Han var på utbildning i Kalmar i januari i år.

– Mitt larmställ skilde sig mycket från de andras. De sa till mig att det är 10-15 år gammalt och att jag inte kan jobba i det. Jag tog upp det med min chef när jag kom hem och fick svar att vi har inga pengar. Jag sa att då slutar jag istället, berättar han.

Han fick då ett begagnat ställ som var i bättre skick.

– Nu i år skulle larmställen bytas ut, det görs enligt en femårscykel, men då hade de gått upp i pris från 10 000 till 18-19 000, så de kan inte ge till alla nu.

En del brandmän får därför vänta till 2025 och en del till 2026. Den modell som valdes var dessutom inte den som brandmännen bedömde bäst för den var för dyr.

Det finns inte heller tillräckligt med reservställ för rökdykning så en del måste vänta tills de tvättats.

– Tänk om det kommer ett larm till?

Benny Nygårds har bara ett par handskar till utryckningarna.

– När de är blöta kan jag inte använda dem.

Utbildningar har skjutits upp för att det inte finns pengar.

Brister i kommunikationsutrustning

Enligt Benny Nygårds fungerar inte kommunikationsutrustningen heller tillräckligt bra vid rökdykning när det är livsviktigt att de som är inne i en rökfylld byggnad kan kommunicera med kollegorna utanför.

Han menar att bristerna är en säkerhetsrisk för både brandmän och allmänhet.

– Det är direkt farligt. Rökdykare är Sveriges absolut farligaste yrke.

Han tycker därför inte att pengar borde vara en fråga överhuvudtaget för räddningstjänsten.

– Speciellt inte när det finns pengar och de går ut i tidningen och säger att här finns möjlighet att köpa fina möbler. Då brinner jag, totalt, säger Benny Nygårds.

– Nu får det vara nog.

Han vill ta hjälp av media för att allmänheten ska få reda på hur det ligger till.

– Att prioritera bekvämligheter före liv är för mig rent tjänstefel, och bör lyftas fram på något sätt så ändring sker.

Han befarar att det kommer att bli ännu svårare för kommunen att rekrytera deltidbrandmän om inte rätt utbildning och utrustning prioriteras.

– Vi gör detta frivilligt. De bör vara rädda om den personal de har.

”Förståelse för budgeten”

Leif Staffansson, operativ chef för räddningstjänsten, bekräftar att en del av brandmännen får vänta med byte av larmställ till 2025 eller 2026. Men han ser det inte som något stort problem, trots att de alltså ska bytas ut vart femte år.

– Vi har faktiskt i princip fått det vi äskat i budgeten. Det fanns pengar till larmkläder, men problemet är att priserna höjts. Vi har köpt in det vi kunnat utifrån de pengar vi haft. Vi har gjort nya äskanden och får till kommande år, säger han.

Kommunikationsutrustningen utreds i ett särskilt projekt och nytt ska köpas in 2026.

– Det är en ganska stor investering på cirka två miljoner kronor.

Utbildningarna går under driftbudgeten som inte har räknats upp på grund av kommunens dåliga ekonomi.

– Vi får se över kostnaderna så att vi håller budget, säger Leif Staffansson.

Därför har ett par utbildningar ställts in och ska hållas nästa år istället.

– Kortsiktigt påverkar det inte så mycket, men på lång sikt vill vi så klart kunna ha en kompetensutveckling.

Tycker du att man borde prioritera mer resurser till er viktiga, och även farliga, verksamhet?

– Min uppfattning är ändå att man från politiken har lyssnat på våra äskanden. Sedan har vi också förståelse för den kommunala budgeten överlag, det är många viktiga verksamheter som politiken får prioritera emellan.

Borde ni inte ha lite mindre förståelse för det och mer stå upp för att se till ni har säker och modern utrustning?

– Vi upplever att vi har det i mångt och mycket. Det är inte jättegammal utrustning vi kör med, det är ändå fungerande utrustning. Det får inte vara över lång tid att man har besparingar, men det upplever vi inte att vi har haft.

Hur reagerade du på att det fanns en halv miljon till möbler i samma budget?

– Jag har väl ingen åsikt. Jag kan inte jämföra min verksamhet med andras. Jag får ta ansvar för min och påkalla de behov vi har.

Du trodde kanske inte det var lönt att påkalla de här behoven nu?

– Det är klart att jag har inte vetat att det fanns pengar. I det här skedet hade det kanske inte hjälpt så mycket, vi hade behövt veta det i början på året.

”Tjänstemännen kan prioritera inom budgeten”

Enligt biträdande kommundirektör Amra Salihovic finns ytterligare en miljon kronor över i kommunledningsförvaltningens driftbudget.

– Men vi kommer inte att binda upp det. Vi får göra en bedömning när året är slut. Många av medlen beror ju på sjukskrivningar, säger hon.

Hon säger att det inte kommit fram i dialog med räddningstjänsten att det skulle behövas mer pengar.

Hon förklarar att tjänstemännen kan prioritera inom budgeten, men gäller det att äska ytterligare medel är det politiken som bestämmer. Det var dock kommunstyrelsens ordförande Lena Wallentheim (S) och kommunalrådet Lina Bengtsson (M) som sa ja till att pengarna skulle flyttas till möbelinvesteringen.

– Det blev en tråkig tvist på det här att det skulle handla om bekvämlighet. Vi är arbetsgivare som har arbetsmiljöansvar som är lagstadgat. Vi kan inte låta bli att åtgärda arbetsmiljöbrister som vi ser i våra verksamheter, säger Amra Salihovic.

I förra veckan sa du väl att om ni hade behövt äska mer pengar hade ni inte bytt ut möblerna nu?

– I slutändan kanske vi hade behövt äska om en utökad budget. Men det har man uppenbarligen inte gjort under åren. Frågan har varit aktuell i ganska många år. Jag kan inte svara på varför man inte har agerat tidigare. Jag har ett ansvar nu och när utrymme fanns att agera tyckte jag att vi har en skyldighet som arbetsgivare att göra det.

Då handlar det väl ändå om pengar? Egentligen är arbetsmiljölagen inte skriven så. När det gäller konkreta krav på arbetsmiljö får man prioritera det.

– Så är det ju. Det är ganska omfattande problem med den fysiska arbetsmiljön i den här fastigheten stadshuset. Vi har haft översvämning, läckage från taket, mögel och råttor. Vi måste börja ta itu med de här utmaningarna.

Frilagt har förgäves sökt Lena Wallentheim.

Berit Önell

Läs mer:

2024-10-13 Inköp av dyra möbler till stadshuset i strid med upphandlingsregler

2024-10-14 Experten om möbelupphandlingen: ”Så får man inte göra”