Utsläppen av orenat avloppsvatten från reningsverk och pumpstationer på jordbruksmark innebar en smittorisk. Det bedömde Hässleholm Miljö strax efter den stora översvämningen i början på året. De värst drabbade lantbrukarna i Finja och Ballingslöv erbjöds därför ersättning för antingen plöjning och nysådd på påverkad mark eller för att låta marken vara orörd i tio månader.

Men därefter har bolaget anlitat miljökonsulter från WSP som drar slutsatsen att de redovisade utsläppen av smittämnen från nära 300 miljoner liter avloppsvatten inte spelar någon roll eftersom det skett utanför badsäsongen. Halterna av näringsämnen bedöms ligga inom naturlig variation.

– Enligt WSP:s bräddningsutredning bör inte några långsiktiga konsekvenser från bräddningen föreligga. På grund av detta anser bolaget inte det skäligt att vidta några ytterligare åtgärder, skriver Hässleholm Miljö i ett svar till miljökontoret.

Finjasjön steg cirka 2,5 meter under översvämningen i januari-februari. Högsta vattennivå var 45,38, bara cirka en decimeter under rekordnivån från 2002. Inläckage i avloppsledningar och brunnar och dräneringar som stod under vatten gjorde att pumpstationer och reningsverk blev överbelastade. Enligt det kommunala bolaget Hässleholm Miljö befann sig uppskattningsvis 150 av avloppsbrunnarnas lock under vattenytan. Det inkommande flödet till Hässleholms reningsverk var under den värsta dagen, den 29 januari, 78 000 kubikmeter (78 miljoner liter), vilket är fyra gånger mer än det normala för årstiden.

Orenat eller delvis renat avloppsvatten släpptes ut genom bräddning för att det inte istället skulle tränga upp i drabbade fastigheters avloppsbrunnar och för att reningsverket inte skulle slås ut. Det drabbades ändå av haverier och sju pumpstationer stängdes av, gick sönder eller behövde extra pumpar för att avlasta nätet.

Kommunens miljökontor ställde inga krav på åtgärder mot det kommunala bolaget under pågående översvämning. Däremot krävdes en utvärdering i efterhand av effekterna av de höga flödena. Den har nu kommit.

Hässleholm Miljö gjorde en första egen riskbedömning av bräddningarnas effekter redan i mars, kallad Åtgärdsutredning översvämning av Finjasjön. Enligt underrubriken handlade det om kortsiktiga åtgärder för att avhjälpa översvämningskonsekvenser på mark.

Inga gränsvärden för smittoämnen på åkrar

Enligt utredningen har bräddning av avloppsvatten till jordbruksmark enbart skett i Ballingslöv och Finja kyrkby. Men det har bräddats även på annan mark. Åkrar och betesmarker har också översvämmats på andra håll.

På markytor infiltrerar i regel vattnet ned i marken medan slammet, som innehåller mest föroreningar, blir liggande på markytan.

För att bedöma hur stora riskerna är har utredningen utgått från Naturvårdsverkets och Jordbruksverkets gränsvärden för hur mycket kväve och fosfor som får spridas på åkermark. De beräknade halterna som släppts ut under översvämningen ligger under dessa gränsvärden som dock gäller ett genomsnitt för fem år.

Smittoämnen har inga gränsvärden, men behandling krävs före spridning på åkermark om det inte plöjs ner alternativt får ligga i tio månader innan vallskörd eller bete tillåts på marken. Därför har dessa åtgärder rekommenderats.

Risker för betesdjur

Bedömningen för åkrarna vid Ballingslövs pumpstation blir en risknivå tre på en tregradig skala för spridning av smitta till betesdjur via odlad fodergröda efter bräddningen. Pumpstationen bräddade i 33 dagar. Markägare och arrendator erbjöds ekonomisk kompensation från Hässleholm Miljö för plöjning och nysådd av påverkad mark alternativt att låta marken vara orörd i tio månader “för att säkerställa att smittoämnen bryts ned innan marken används i odlingsändamål”. De drabbade valde det förstnämnda alternativet.

Pumpstationen i Finja kyrkby bräddade i hela 36 dagar. Risknivån bedömdes lika hög. Marken används till bete och markägaren fick samma erbjudande som i Ballingslöv.

Vid Vittsjö pumpstation var risknivån en tvåa. Avloppsvattnet bräddade genom ett snårigt skogsområde. Åtgärden blev enbart att slam och rens skulle krattas ihop och transporteras bort från platsen.

Vid Mala pumpstation bedömdes att den bräddade volymen var liten och utspädningsfaktorn stor. Risknivån blev en etta och bara rens runt brunnarna behövde plockas bort.

Utredningen konstaterar att bräddning till ytvatten skett till pumpstationerna Bjärnum, Vallgatan, Ormanäs, Tyringe och Mjölkalånga. I Finja skedde bräddning till både mark och ytvatten. Dessa bräddningar skulle ingå i en fördjupad utredning.

Konsultfirmans medarbetare i miljörättegång

Enligt den första utredningen användes nio bräddpunkter. Från dessa skulle 198,5 miljoner liter mer eller mindre orenat avloppsvatten ha släppts ut. Då är inte Hässleholms reningsverks bräddningar på 93 miljoner liter medräknade och Ballingslöv har ett för lågt värde. Ingenstans nämns att bräddningarna från Hässleholms reningsverk under en tid inte kunde mätas eftersom översvämningen även slog ut mätutrustningen.

För att svara på en del av miljökontorets frågor anlitade Hässleholm Miljö WSP vars tidigare medarbetare står åtalad i avfallsskandalen kring Think Pink, Sveriges hittills största miljörättegång. Miljökontoret krävde att Hässleholm Miljö utredde orsakerna till bräddningarna, hur människor och miljö påverkats och vilka åtgärder som kan vidtas för att minska risken för liknande utsläpp i framtiden.

Ingen fara utanför badsäsong

WSP avfärdar smittorisken med att bräddningarna inte skett under badsäsongen då risken med smittoämnen i ytvatten är som störst.

– Det sker en naturlig avdödning av bakterier och virus i recipienterna. Detta innebär att eventuella smittoämnen i bräddningsvattnet inte är långvariga, skriver konsulterna.

Ändå anlitade Hässleholm Miljö specialutrustad personal för att städa upp efter översvämningen, just på grund av smittorisken.

Fel siffror om utspädning av avloppsvatten

Konsulterna påstår att uppskattningsvis två procent av det bräddade vattnet utgörs av avloppsvatten från toalett och sju procent av dusch-, tvätt- och diskvatten.

Dessa siffror stämmer inte. När bräddningarna pågick påstod även ansvariga från Hässleholm Miljö i media att det mesta som bräddades var regnvatten. Men nu svarar Hässleholm Miljö miljökontoret, också den 30 september, att uppskattningsvis mellan 70 och 100 procent består av helt orenat avloppsvatten i ungefär hälften av den bräddade volymen. Från Hässleholms reningsverk är andelen lägst, 14 procent. Från den största pumpstationen, Ormanäs i Hässleholm, var nästan allt bräddat vatten avloppsvatten, 91-100 procent. Från Finja kyrkby var det 80-100 procent och från Tyringe 70-100 procent. Alla dessa bräddningar hamnade i Finjasjön. I Bjärnum och Vittsjö var drygt 50 procent avloppsvatten.

Konsulterna har inte heller kunnat mäta hur stora mängder näringsämnen som tillförts respektive recipient, det vill säga vattendrag som tagit emot det bräddade avloppsvattnet. Istället har det beräknats.

– Bräddningen sker tillfälligt och påverkan till följd av den är svårbedömd men tillförd fosfor kan leda till en viss påverkan i Finjasjön och Mjölkalångaån. Samtidigt ryms den beräknade ökningen inom den naturliga variationen, skriver WSP.

”Naturlig rening” i grundvattnet

Bräddning till grundvatten skedde också vid pumpstationerna i Ballingslöv, Finja kyrkby och Vittsjö. Men naturlig rening antas ha skett när bräddvattnet infiltrerat i marken och dessutom späds det ut när det når grundvattenmagasinet.

Konsulterna verkar mer oroliga över att PFAS kan finnas i avloppsvattnet. Eftersom dessa ämnen är vattenlösliga och svårnedbrytbara är risken större för att de transporteras ned till grundvattnet och att halterna där ökar med tiden om fortsatta utsläpp sker.

Konsulterna hävdar att det inte finns några dricksvattentäkter i närheten av bräddningspunkterna. Men enskilda dricksvattenbrunnar finns inom område för Hässleholm Miljös bräddningar.

Översvämmade brunnslock

Som svar på miljökontorets fråga om hur bräddningarna kunde bli så omfattande hänvisar Hässleholm Miljö till stora nederbördsmängder, översvämning från vattendrag och bristande hantering av dagvatten. Översvämmade brunnslock nämns också. För punktinläckage i ledningssystemet finns en åtgärdsplan, men diffusa inläckage måste utredas vidare, något som enligt bolaget bör vara klart under 2025.

Hässleholm Miljö lutar sig mot WSP:s bedömningar av bräddningarnas konsekvenser för människors hälsa och miljön och ser alltså inte behov av fler åtgärder än de redan planerade. Det trots den kunskap som finns om att övergödning ökar både algblomningar och klimatförändringar.

Pågående åtgärder för 44 miljoner

Bolaget presenterar ändå på miljökontorets uppmaning en åtgärdsplan på fem år för att minska risken för att en situation liknande den vintern 2023-2024 upprepas. Den innehåller åtgärder som redan pågår, är planerade eller under utredning: relina ledningsnät runt Finjasjön, täta brunnslock, täta sjöledningar med mera i Vittsjö, bygga ny inkommande ledning till Hässleholms avloppsreningsverk norr om Södra Kringelvägen samt täta ledningar på och till reningsverket i Hässleholm. Kostnaden för detta landar på 44 miljoner kronor, varav bara tätning av reningsverkets egna ledningar beräknas kosta tio miljoner.

Ny pumpstation tre år efter renovering?

Bolaget listar också andra åtgärder som man menar skulle minska utsläppen av avloppsvatten.

– Den enskilt viktigaste åtgärden bedöms vara att förhindra nya översvämningssituationer genom att rensa Almaåns utlopp.

Bolaget föreslår också bland annat information till allmänheten om att det är farligt och förbjudet att lyfta på eller förskjuta brunnslock, översyn av interna driftrutiner för att bland annat alla brunnslock i farozonen ska säkerställas i tidigt skede och utredning av nya pumpstationer i Sjörröd och vid Brovägen. Frågan är varför man då för bara tre år sedan bekostade en stor ombyggnad av Ormanäs pumpstation, trots konsultförslag om att istället bygga en ny pumpstation vid Sjörröds villaområde där den var tänkt redan på 1970-talet. Då hade man sluppit ledningen längs sjön som ligger under vatten en stor del av året.

Skyddsvallens konstruktion behöver utredas

Utredning av reningsverkets vallkonstruktion finns också på listan. Varför meddelas inte, men vallen kollapsade delvis under översvämningen.

Miljökontoret vill även veta vilka åtgärder som behöver vidtas för att minska utsläppen av avloppsvatten med 80 procent respektive 95 procent.

– Ledningsnätet är mycket komplext och att tekniskt bygga bort inläckage så att bräddningarna minskar med 80-95 procent är nästan ouppnåeligt, skriver Hässleholm Miljö.

Kostnaderna skulle också kunna öka från 120 miljoner kronor per år till 340 miljoner för förnyelse av ledningsnätet.

Frilagt har sökt Hässleholm Miljös vd Mats Didriksson.

Berit Önell

Läs mer:

2021-05-26 Hemlighöll rekommendation att flytta Ormanäs pumpstation

2024-02-09 Hässleholm Miljö: ”Stora mängder avlopp som bräddar”