Sjuksköterskor inom omsorgen i Hässleholms kommun känner sig utpekade och kränkta efter de uppmärksammade lex Maria-anmälningarna om brister i patientsäkerheten.

– Huvudproblemet är inte att det anmäls. Det är formuleringarna.Vi har anklagats som yrkesgrupp, säger Ive Johansson, en av flera sjuksköterskor som fått läsa om anmälningarna i tidningarna.

De vill istället lyfta fram att vården oftast är väldigt bra. När det blir fel handlar det ofta om för liten bemanning eller missförstånd på grund av språkförbistring.

Ive Johansson och hans kollegor Camilla Nilsson, Åsa Brynk, Jannika Lindberg och Gunilla Bengtsson vill tona ned anmälningarna som inte är fler än i andra kommuner, tvärtom.

2023 skickades 13 lex Maria-anmälningar om vårdskador eller risk för sådana från vårdgivare i Hässleholm till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Det var under snittet för Skåne som låg på 29,8 per 100 000 invånare, vilket skulle motsvara cirka 15,5 i Hässleholm med 52 000 invånare. Till och med den 6 september i år finns 8 anmälningar från Hässleholm. Om det fortsätter i samma takt resten av året blir det totalt 12 anmälningar.

Sjuksköterskorna känner sig orättvist behandlade.

– Det är egentligen väldigt lite fel, enligt statistiken. Det brister inte generellt utan det är isolerade händelser, säger Ive Johansson.

– Så var är den stora katastrofen?

”Skapar oro”

Anmälningarna och utredningarna av dem tar gång på gång upp liknande brister i vården. De handlar oftast om att sjuksköterskor på jourtid inte följt rutiner, gjort bedömningar på distans och inte fört över information till kollegor. Det talas om otillräcklig kompetens.

– Det skapar oro. Folk tror på det som står i tidningen och tror att det är jättedålig vård, säger Åsa Brynk.

– Men de får jättebra vård och med stort personligt engagemang, säger Ive Johansson.

Sjuksköterskorna säger att de inte får information om anmälningarna innan media får del av dem och att cheferna sagt att det varit fel uppgifter i media, framförallt i Frilagt.

– Man måste prata framförallt med den det berör, säger Camilla Nilsson.

De reagerade bland annat på anmälan nyligen om en man på Högalidshemmet som bröt armen och fick träningsprogram istället för röntgen.

– Den händelsen var förskräcklig. Det ska inte hända givetvis. Men vi reagerar på att det återigen står att joursköterskan ordinerat två Alvedon. Det hände vid ett tillfälle. Hur kan man lägga det på jouren när de inte tagit ansvar dagtid, säger Ive.

– Man måste förstå skillnaden. På jouren är det ett begränsat antal sjuksköterskor och det är jätteviktigt att de kan lita på dem på dagen. På jourtid ska vi göra det mest akuta som inte kan vänta till morgondagen. Uppföljningar måste ske på dagtid.

I det aktuella fallet framgår dock brister både på dag- och jourtid såväl i anmälan som i utredning.

Förstärkning på kvällen

Sjuksköterskorna berättar om stress på grund av hög arbetsbelastning och krånglande datasystem. Normalt är de tre på kvällen och två på natten som arbetar över hela kommunen.

Sedan en tid är kvällssjuksköterskorna dock fyra.

– Det krävs för att vi ska hinna med, säger Ive.

– Hemsjukvården idag är inte vad den var för tio år sedan. Det skulle behövas läkare inom kommunal omsorg, säger Camilla Nilsson.

De menar också att anmälningar kan bero på omvårdnadspersonal med delegation på sjukvårdsinsatser som missat något eller att någon gjort något den inte har delegation på. Men ansvaret läggs ändå på sjuksköterskorna.

Språktester dröjer

Ibland är det bristande språkkunskaper som ställer till det.

– I jobbannonserna kräver de minst svenska C. Ändå har vi vårdbiträden utan utbildning, säger Camilla Nilsson.

De språktester som kommunfullmäktige beslöt om i oktober 2022 har ännu inte införts.

– Kommunen behöver investera i personalen. Ett bra arbetsklimat genererar också en god patientsäkerhet, säger Jannika Lindberg.

Gunilla Bengtsson säger att hon har föreslagit och gärna själv skulle utbilda kollegor i palliativ vård.

– Men vi har fantastisk omvårdnadspersonal generellt, säger Ive Johansson.

Bristande förtroende

Sjuksköterskorna är kritiska till hur kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska Birgitta Ljungbeck beskriver sjuksköterskorna i anmälningarna.

– Jag har inget förtroende för MAS överhuvudtaget. Varje gång det blivit fel är en tragedi. Men det hanteras på fel sätt, säger Åsa Brynk som förklarar att det är därför hon sagt upp sig och börjat arbeta inom akutsjukvården istället.

Även Camilla Nilsson sa upp sig, men är tillbaka som timanställd.

– Vi tycker att det är jättebra om det görs lex Maria, det är en kvalitetssäkring. Men nu skapar det istället osäkerhet. De nya sköterskorna är rädda när de börjar och risken att de gör fel blir större, säger Camilla Nilsson.

– Det hade varit bra om alla anmälningar granskats av en grupp istället för bara en person, säger Ive.

MAS:
Tjänstefel att inte
anmäla allvarlig vårdskada

Birgitta Ljungbeck tycker att det hela tagit en väldigt tråkig vändning och vill inte ägna sig åt pajkastning i media.

Hon förklarar att hon endast ansvarar för att utreda allvarliga händelser utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv. Dock inkluderar det att titta på organisatoriska förutsättningar som till exempel arbetsbelastning.

– Vid de specifika händelserna går det inte att se att det inte funnits förutsättningar att göra hembesök, säger hon.

Hon menar att antal telefonsamtal och telefonbesök varit rimliga relaterat till bemanningen på jourtid.

I de senaste utredningarna framgår att uppföljningen av patienter också brustit på dagtid.

– Självklart är det viktigt att de sjuksköterskor som har ansvar för patienter på dagtid följer upp patienter som till exempel fallit på jourtid eller har försämrat hälsotillstånd av andra anledningar. Det är nödvändigt för att underlätta arbetsbelastningen på jourtid. Det är när det inträffar akuta försämringar i hälsotillstånd eller allvarliga falltrauma som patienter måste bedömas kliniskt av sjuksköterskor på jourtid. Det är detta som inte har gjorts vid flera av de allvarliga händelserna som har lex Maria-anmälts, förklarar hon.

Hon anser att Frilagt har beskrivit anmälningarna korrekt.

– Jag har hört att sjuksköterskorna menar att jag ska stå bakom dem, men det kan jag ju inte göra om inte rutiner följs, mitt ansvar är att säkerställa att det finns rutiner som säkerställer en hög patientsäkerhet. Det skulle bli väldigt konstigt om jag inte anmälde enligt lex Maria när det har skett en allvarlig vårdskada eller en risk för en sådan, när rutiner inte har följts. Då hade ju jag begått tjänstefel.

Birgitta förklarar att det är en svår balansgång när det gäller att skriva fram utredningen på ett objektivt sätt utan att essensen förloras och utan att lämna ut enskilda personer. Dock förklarar hon att hon måste precisera i utredningen när händelserna har skett, till exempel om de har inträffat på dagtid eller jourtid.

– De allra flesta sjuksköterskor i förvaltningen gör ett fantastiskt jobb och jobbar med hög patientsäkerhet i fokus med stor följsamhet till våra rutiner, säger hon.

Information innan anmälan skickas in

Birgitta Ljungbeck försäkrar att de berörda alltid får möjlighet till information innan anmälan skickas in. Hon låter också enhetschef och verksamhetschef läsa igenom hennes rapport och ge respons innan hon skickar in anmälan.

Tycker du att du någon gång borde ha formulerat dig på annat sätt?

– Jag vet inte, jag låter alltid fler läsa mina utredningar just för att få feedback på att texten är objektiv med ett bra ordval.

– Jag har lyft upp brister i kompetens, då det blivit tydligt att man vid flera allvarliga händelser inte arbetat efter vetenskap och beprövad erfarenhet. Där ingår att alltid arbeta efter omvårdnadsprocessens olika delar, det vill säga vad är problemet, vad är min bedömning, vad är min åtgärd och hur följer jag upp patienten. Om man följer omvårdnadsprocessen ger man inte två Alvedon och ber personalen att höra av sig vid behov om någon har ramlat och slagit sig överallt utan att undersöka patienten. Det hör till den grundläggande sjuksköterskekompetensen. Då blir min slutsats att det är otillräcklig kompetens.

Brister i ledning och styrning

IVO har varit på inspektion i kommunen vid ett par tillfällen på grund av de upprepade bristerna.

– Det IVO bedömer när jag skickat in en lex Maria-anmälan är om jag utrett händelsen tillräckligt väl, identifierat bakomliggande orsaker och tagit fram en åtgärdsplan som säkerställer att det inte händer igen. Är de nöjda avslutar de ärendet, annars begär de komplettering av mig, en inspektion eller, som nu, begär yttrande av både omsorgsnämnd och förvaltningschef. Det belyser att de ser allvarligt på det.

Birgitta Ljungbeck förklarar att IVO aldrig straffar enskilda sjuksköterskor. Syftet är att händelsen ska analyseras ur ett systemperpektiv där det utreds vad som har brustit men också varför.

Hon betonar att IVO har mycket fokus på de bakomliggande orsakerna som går att härleda till brister i ledning och styrning, något som uppmärksammats också i flera av hennes anmälningar.

– Det är aldrig nere på sjuksköterskenivå i de sammanhangen. Men det är en skyldighet att anmäla. Sedan vet jag att jag har varit rätt så tuff med att anmäla, det krävs också mod att göra det just för att man kan hamna i detta att jag som MAS måste försvara att jag anmäler, säger hon.

– Det är tydligt att vi har en bit kvar i att förändra den patientsäkerhetskultur som jag lyft upp som bristfällig under några år. För att nå en gynnsam patientsäkerhetskultur är det nödvändigt att vi kan lära av allvarliga händelser och ta ett gemensamt ansvar för att inte händelser med samma bakomliggande orsaker inträffar igen.

Genomlysning:
Förstärkning på kvällen
kan permanentas

Ulrika Bengtsson, verksamhetschef för bland annat sjuksköterskorna, kommenterar deras kritik mot MAS.

– MAS:ens roll är att granska vården och är suverän i sina beslut kring vilka händelser/avvikelser som ska lex Maria-anmälas, skriver hon i ett mejl till Frilagt.

Inga arbetsrättsliga åtgärder har vidtagits mot sjuksköterskor i Hässleholms kommun under åren 2020-2024. Däremot har disciplinåtgärder i form av enskilda samtal hållits.

– När samtalen har lett till en förbättring så avslutas de utan disciplinär åtgärd. I vissa fall har de istället lett till att arbetstagaren valt att avsluta sin anställning hos oss, skriver Ulrika Bengtsson.

Flera hyrsjuksköterskor har fått sluta på grund av att de inte levt upp till kraven. 2022 var det 9, 2023 var det 3 och till och med augusti i år var det 2.

Språktest nästa sommar

Ukrika Bengtsson berättar att språktest kommer att införas för semestervikarier nästa sommar.

– Att det kan uppstå språkproblem har jag förståelse för och i stressade situationer är det lätt att man missuppfattar varandra, skriver hon.

Varför har språktest dröjt så länge?

– Det är en omfattande hantering som medför en del administration. Den måste komma på plats först så alla får samma förutsättningar att utföra testen.

Översyn av organisationen

Hon berättar att en översyn av sjuksköterskeorganisationen pågår. Sedan i februari sätts den fjärde tjänsten på kvällen in vid arbetstoppar, hittills 120 arbetspass. En sköterska har då hand om telefonen och övriga är ute i verksamheten. Det är ännu inte bestämt om tjänsten ska permanentas.

– Det får genomlysningen påvisa, men med tanke på omfattningen som vi har satt in en fjärde person påvisar det ett behov, skriver Ulrika Bengtsson.

Enligt hennes uppgifter har personalomsättningen minskat från 18,30 procent 2022 till 6,35 procent hittills i år. Hon tillskriver förbättringen den lönesatsning på legitimerad personal som kommunen gjorde för ett par år sedan.

14 sjuksköterskor fattas

Idag fattas 14 sjuksköterskor i kommunen, sju tillsvidareanställda och sju långtidsvikariat för föräldralediga. Det finns 81 fast anställda.

Ulrika Bengtsson slutar själv på fredagen och vill inte kommentera varför, mer än att det är privata skäl. I väntan på en efterträdare går från och med måndag Birgitta Ljungbeck in som vikarierande verksamhetschef och Marie Vilhelmsson ersätter som MAS.

Varför vill ledningsgruppen att Birgitta Ljungbeck ska gå in tillfälligt på din tjänst just när hon som MAS arbetar med åtgärdsplaner för att komma till rätta med brister i patientsäkerheten?

– Hon går in utifrån att hon har gjort en stor del av utredningarna och har god kännedom om de brister som vi behöver fokusera på, svarar Ulrika Bengtsson.

Frilagt frågar också varför hon på möte inför personalen sagt att media, och framförallt Frilagt, skrivit felaktiga uppgifter om lex Maria-anmälningarna.

– Om det har uppfattats så ber jag om ursäkt för detta och kommer att tänka på detta i de sammanhang som jag kommer att verka i framöver, skriver hon.

På följdfråga svarar hon sedan att hon inte funnit några sakfel i våra artiklar.

Berit Önell

Läs mer:

2022-10-25 Språkkrav inom omsorgen

2024-08-23 Bröt armen – tvingades till träning på äldreboendet

2024-08-30 Ännu en vårdskada anmäld på äldreboende – allvarligt trycksår