Geanina Jonsson, som köptes ut från tjänsten som chef för omsorgens ekonomi, system och teknik i Hässleholms kommun, avslöjade att omsorgen betalat långt över upphandlade priser för bemanningssjuksköterskor. Revisorerna kritiserade senare hanteringen av kostnaderna, men ledningsgruppen lyssnade inte på ekonomichefen. Istället skrevs anklagelser i hemlighet in i hennes personalakt där uppgifterna kallades “sidospår”. Ett år senare fick hon en skriftlig varning för att utan delegering ha anmält en misstänkt cyberattack mot trygghetslarmen. Men händelsen gjorde att det upptäcktes att rutiner för att kontrollera larmen utanför kontorstid saknades.

Geanina ser omsorgsförvaltningens anmälan mot Frilagt till Medieombudsmannen för intervjun med henne som fortsatt misskreditering. MO avskrev anmälan.

Som Frilagt tidigare berättat slog Geanina Jonsson i höstas larm till kommunledningen om dålig arbetsmiljö på omsorgsförvaltningens kontor i Hässleholm. Det ledde till en extern utredning som visade att merparten av de 40 medarbetarna upplever tystnadskultur, härskartekniker, allvarliga konflikter som inte hanteras och syndabockstänk på jobbet. Merparten betyder här mellan 50 och 80 procent. Cheferna i ledningsgruppen var däremot nöjda med sitt arbete och hade stöd av sina närmaste medarbetare. Kommunledningen lämnade ansvaret för en handlingsplan till den kritiserade ledningsgruppen. Omsorgschef Åsa Ollerstam Lundh har nu sagt upp sig.

När utredningen var klar hade Geanina Jonsson redan köpts ut. Dessförinnan hade hon lämnat ytterligare anmälningar mot Åsa Ollerstam Lundh till kommunledningen. Det gällde bland annat vad som registrerats i hennes personalakt.

Anklagelser och falska påståenden

Den 12 maj 2022 presenterade hon en ekonomisk prognos inför ledningsgruppen. I personalakten antecknade hennes chef: “…oerhört stressat och forcerat beteende. Hamnade i sidospår kring tex detaljer i excel-filer och priser för sjukskötersketimmar från bemanningsföretag. Hon informerade om att hon hade ringt upp alla bemanningsföretagen för att ifrågasätta att vissa var mycket dyrare än andra att anlita. Detta utan att först kolla med tex ansvarig verksamhetschef om att tjänsterna är upphandlade.”

– Min personalakt skapades två dagar efter det att jag tog upp problematiken kring de stora kostnaderna för bemanningssjuksköterskor. Det är ingen slump. Sanningar blandade med osanningar och personliga kränkande kommentarer, så skulle jag sammanfatta min personalakt, säger hon.

Hon säger att det är ett falskt påstående att hon ringt företagen.

– Jag har aldrig ringt ett bemanningsföretag. Jag hade kontakt med upphandlingsenheten och så kollade jag fakturorna, förklarar hon.

Hon beskriver mötet som “fruktansvärt”.

– Jag fick en utskällning för att jag hade lagt tid på att analysera kostnaderna för bemanningspersonal.

– I slutet på året eskalerade kostnaderna till cirka minus 31 miljoner kronor, säger Geanina Jonsson.

Hon vände sig till kommunens revisorer som senare kritiserade omsorgen för de höga kostnaderna och för bristande analys av orsakerna och vilka åtgärder som borde vidtas inför nästa upphandling. Ytterligare granskning pågår.

Geanina Jonsson fick kännedom om anteckningarna i personalakten först i mars 2023, vid ett möte där hon fick veta att hon skulle få en skriftlig varning för att ha brutit mot delegationsordningen. Vid den fackliga förhandlingen ansåg facket enligt protokollet att varningen inte var befogad eftersom den inte föregicks av en opartisk utredning så som reglerna föreskriver.

Det är endast förvaltningschefen som har delegation på att anmäla cyberattacker till Integritetsskyddsmyndigheten IMY. Men Geanina Jonsson, ansvarig för system och teknik, hade vid incidenttillfället inga rutiner att gå efter utanför kontorstid.

– Omsorgsförvaltningen hade alltså inte säkerställt att trygghetslarmen fungerade optimalt dygnet runt, konstaterar hon.

– Vi vet inte hur många brukare som drabbades eftersom varken jag, hemtjänsten eller larmcentralen i Kristianstad hade tillgång till portalen, förklarar Geanina som själv fick reda på att denna portal fanns först efter incidenten.

I juli inträffade en ny incident.

– Men då var vi förberedda. Vi hade redan fixat rutinerna samt behörigheterna till portalen, säger Geanina.

Personalen i hemtjänsten kunde då se att 318 larm var berörda och agera. I mars gick det varken att se hur många som drabbats eller vilka de var och därmed kunde de inte heller följas upp.

Rutin hade inte förtydligats trots beslut

I personalakten får Geanina Jonsson också kritik för att ha tagit för snabba initiativ när ett annat system med bristfälliga rutiner havererade. I augusti 2022 gör Åsa Ollerstam Lundh noteringen: “Haveriet med procapita – rutinen som skickades ut direkt, möte som bokades utan förankring”.

Det hände i semestertider och omsorgschefen hade själv semester. Geanina förklarar att den rutin som fanns bara var en överenskommelse med leverantören. Hon såg ett behov av att snabbt få till en fungerande tillfällig rutin och kallade berörda som var på plats till ett möte där en sådan fastställdes. Där framgår vem som kontaktar vem för att kartlägga var problemet finns och vem som ringer leverantören. En kritisk detalj var att man efter kontorstid måste vänta kvar i luren för att komma till servicedesk efter att leverantörens telefonsvarare meddelat öppettider.

– Efter semestern blev jag utskälld, berättar Geanina.

Hon konstaterar att ledningen visste att rutinen behövde ses över. Enligt ett protokoll från maj 2021 skulle två namngivna chefer se till att den förtydligades. Ärendet skulle åter tas upp på ledningsgruppsmöte i augusti samma år, vilket inte skedde.

– Man glömde bort det, säger Geanina.

I februari i år efterlyste Geanina svar på frågor och anmälningar i ett mejl till Ulf Bengtsson, några politiker i omsorgsnämnden med flera.

Hon tar där också upp att hon fått veta att omsorgschefen inför ett 80-tal personer kallat henne för “dysfunktionell chef”. Det skedde i samband med kommundirektörens presentation av arbetsmiljöutredningen i december – och hon undrar vad det skickar för signaler när chefen som anmält arbetsmiljön förtalas just där.

MO friar Frilagt på alla punkter

Hon anser att omsorgsförvaltningen fortsatt förtala henne i en sju sidor lång anmälan till Medieombudsmannen. Den gäller Frilagts artikel med rubriken “Omsorgens ekonomichef: Straffad för att jag anmält arbetsmiljön.”

– Här diskrediteras jag i ett patetiskt försök att avfärda anklagelserna, skriver Geanina.

Sådana anmälningar brukar hanteras diskret innan de avgjorts, men här informerade ledningsgruppen medarbetarna via mejl. Anmälan var offentlig i sin helhet i omsorgens diarium. Medieombudsmannens svar, som friar Frilagt på alla punkter och avfärdar kommunens krav på rättelse, har däremot inte kommunicerats ut.

– Synpunkter på ordval kan inte föranleda rättelse. Inte heller det faktum att mediet och anmälaren har olika åsikter om hur något ska uppfattas eller tolkas kan ge upphov till att en rättelse ska publiceras, skriver MO.

Den 5 mars fick Geanina Jonsson ett kort svar från Ulf Bengtsson. Han förklarar att han inte tänker kommentera eller agera utifrån det hon skrivit.

– Gällande anmälningar om kränkande särbehandling har samtal genomförts med den chef som anmälts samt överordnad chef. Syftet med utredning är att upplevd kränkning ska upphöra. Din anställning har dock avslutats, varför det inte är möjligt att fortsatt föra dialog mellan berörda parter. Någon ytterligare utredning kommer därför inte genomföras, skriver han.

Hon anser att han har fel.

– Syftet med utredningen är inte bara att få slut på kränkningar mot mig. Alla anmälningar ska utredas och det ska tas fram åtgärder så att det inte händer igen, säger hon.

Hon betonar att det inte längre handlar om henne utan om kommunens personal.

Dessutom har hon anmält förtal.

– Två månader senare förtalar hon mig igen!

Planerar att JO-anmäla

Hon har begärt att den skriftliga varningen ska omprövas eftersom hon menar att den vilar på falska grunder.

– Jag har inte fått ett tydligt svar men det är också ett svar.

Hon tänker nu lämna in en JO-anmälan.

– Kommunen har ett särskilt ansvar att rättssäkra beslutsprocesserna så att alla beslut som tas är objektiva och sakliga. Dessa krav framgår tydligt av regeringsformen, bland annat.

– Demokratin är ett politiskt system, ett system som vilar på kärnprinciper där skydd och respekt för människors rättigheter inkluderas. I slutändan är det politikerna som är högst ansvariga för att säkerställa att medarbetarna behandlas med dignitet och att arbetsmiljölagstiftningen följs till punkt och pricka.

”Anmäla till MO är inte förtal”

Omsorgsförvaltningen har inte för avsikt att informera medarbetarna om MO:s bedömning.

– Vi har fått vissa frågor och då har vi sagt som det var, säger kommunikatören Michell Grönlund.

– Vi har informerat nämnden. Det är inget hemligt alls.

Hon förklarar att man ville informera om att artikeln var anmäld eftersom enskilda personer var utpekade och kunde identifieras trots att de inte var namngivna.

Hon skickar en kommentar till per mejl: “Att anmäla publiceringar till Medieombudsmannen är inte förtal. Detta har omskrivna personer och organisationer rätt att göra när de anser att en publicering strider mot publicitetsreglerna i det medieetiska systemet. Det ingår i det medieetiska systemet, som Frilagt är anslutna till, att publiceringar kan anmälas till MO. Anmälan vänder sig över huvud taget inte mot den före detta anställde, utan mot själva publiceringen som Frilagt har genomfört”.

Åsa Ollerstam Lundh får frågan varför hon kallade Geanina Jonsson för “dysfunktionell chef”.

– Jag kan bara säga att det var precis innan jul och det hade varit en intensiv höst. Jag var kanske inte på topp. Det kan mycket väl vara så att jag sagt något sådant, jag minns inte exakt. Det är klart att det inte var den bästa formuleringen. Har man tagit illa upp får jag be om ursäkt för det, säger hon.

Anmärkningar i personalakter

När Frilagt frågar om anklagelserna i personalakten säger hon först att hon inte vet vad vi pratar om, det är inte hon som skrivit det och hon måste få hjälp att ta fram akten. Hon förklarar att arbetsgivaren har rätt att lägga in noteringar i akten utan att informera medarbetaren.

Ska man få en anmärkning där för att man slår larm om något som inte fungerar? Till exempel när Geanina ifrågasatte kostnaderna för bemanningssköterskorna? Är det inte bra att sådant tas upp?

– Självklart. Det är det jag har sysslat med till största delen sedan jag började jobba här, att försöka komma till rätta med saker som inte har varit på plats, vilket också kommer fram i utredningen, säger Åsa Ollerstam Lundh.

Den visar väl att många är rädda för att bli straffade om de tar upp saker som är fel?

– Vi har tagit till oss den utredningen och vi jobbar med åtgärderna, säger Åsa Ollerstam Lundh.

Hon betonar att medarbetare också slår larm när något är fel.

– Om Geanina fått en tillsägelse för att hon slagit larm är det inte bra, säger Michell Grönlund.

Åsa Ollerstam Lundh vill återkomma om personalakten och begär preciserade frågor på mejl, men meddelar sedan att hon inte vill kommentera den eftersom Geanina Jonsson inte längre är anställd i kommunen.

Vad är syftet med att i hemlighet skriva in anklagelser mot medarbetare i deras personalakter?

Åsa Ollerstam Lundh skriver: “Alla chefer i Hässleholms kommun har skyldighet att anteckna händelser som rör anställda och som har betydelse för arbetet. Precis som i all dokumentation är syftet att man ska kunna gå tillbaka och se vad som hände vid ett visst tillfälle. Precis som i annan dokumentation kan den enskilde också när som helst be att få ta del av de anteckningar som rör denne”.

Hon förnekar bristfälliga rutiner i de tekniska systemen.

Handlingsplanen för arbetsmiljön har bland annat lett till ett par workshops om kulturen på arbetsplatsen, både för ledningsgruppen och den administrativa enheten. Föreläsningar med en psykolog har också bokats in.

Utreder inte kränkningar vidare

Kommundirektör Ulf Bengtsson säger att kommunledningen, som beställde arbetsmiljöutredningen, kommer att följa upp handlingsplanen.

Däremot anser han inte att Geanina Jonssons anmälningar om kränkning kan utredas vidare.

– De skrivs av när man slutat, säger han.

Han svarar inte på om syftet med utredningen också är att förebygga att samma sak händer igen.

– Jag tänker inte kommentera ytterligare.

– Nu har vi fått en kartläggning och arbete pågår med en handlingsplan. För min del ser jag ingen anledning att fördjupa mig mer. Enskilda kränkningsanmälningar och personalärenden kommenterar vi inte i media, säger han.

Berit Önell

Läs mer:

2023-03-08 Dyrt och svårt att hitta hyrsköterskor trots ny upphandling

2023-11-06 Omsorgens ekonomichef: Straffad för att jag anmält arbetsmiljön

2023-12-19 Tystnadskultur och härskartekniker – professionellt stöd behövs

2024-03-18 Omsorgschefen slutar