Elever i årskurs sju och åtta på Bjärnums skola strejkar i protest mot att klassindelningen ska göras om och att de inte fått vara delaktiga. De visste ingenting innan beskedet slog ned som en bomb vid ett föräldra- och elevmöte på torsdagen. Vecka nio, direkt efter sportlovet, börjar nyordningen gälla.

Eleverna kräver ett nytt möte där skolledningen lyssnar på dem och de kan ställa sina frågor.

– Vi kanske får ha det, säger rektor Lena Olofsson till Frilagt på måndagsförmiddagen efter att vi först blivit utkörda från skolan.

Eleverna bjöd in Frilagt och möter vid entrén. Men skolledningen stoppar oss.

– Skolan är ingen offentlig plats, säger biträdande rektor Rose-Marie Wannong.

Vi får prata med eleverna utomhus i kylan och duggregnet.

Fyra åttondeklassar ska bli tre och tre sjundeklasser ska bli två.

– Vi måste byta klass, lärare och schema, säger eleverna.

– Vi får nya lärare i nästan alla ämnen mitt i terminen, säger Nora Fälth i åttan.

För dem är det en stor förändring som sker på kort varsel och mitt i en termin. De är oroliga att skolresultaten påverkas negativt.

– Det blir nästan som att gå tillbaka till sjuan och börja om på högstadiet, säger Maximilian Ågran i åttan.

– Vi har ju bara hunnit gå en hel termin, säger Simon Pugna i sjuan.

När de började strejka på fredagsmorgonen krävde de ett möte med skolledningen. Efter ett par timmar blev det ett möte med de biträdande rektorerna i aulan.

– Men de “iggade” oss bara, säger Amanda Trang i åttan.

– De bara stängde av mötet.

De känner sig alltså ignorerade av skolledningen. Därför vill de ha ett nytt möte.

– Vi går inte på några lektioner förrän vi får besked om det, säger Nora.

I fredags gick hennes klass bara på sista lektionen och då satt de och diskuterade omorganisationen.

Den förklaring de fått till förändringen är att den ska ge bättre studiero.

– Jag tror inte att det blir bättre studiero när det blir fler elever i klasserna, säger Nora.

– De säger inte att det handlar om pengar, men alla vet att det är det, säger Maximilian.

Han menar att med större klasser behövs färre lärare och på så sätt skulle förändringen spara pengar. Men de har också fått veta att fler pedagoger behövs till den så kallade studion för elever som behöver extra hjälp.

De är medvetna om att det finns problem med stökiga lektioner på skolan, men menar att det har blivit bättre.

– Det är stökigt i vissa klasser, säger de.

Daniel Chisom säger att en del av problemet för hans klass i åttan är att de bytt lärare och mentorer för ofta.

– Nu får vi byta igen. Det är jättsvårt med nya lärare hela tiden, säger han.

Finns det andra sätt att minska stöket?

– Det finns många sätt att lösa situationen. De valde det sämsta, säger Maximilian.

Ebba Frank i åttan säger att hon läst på lite om MBL, lagen om medbestämmande i arbetslivet.

– De bryter mot lagen. Skolan är vår arbetsplats. Vi vill ha demokrati och inte diktatur. Du ser hur de försökte knuffa ut dig och de vände ryggen till oss. De sa att de inte kan prata med elever som skriker och gråter. Men de måste höra vad vi tycker och tänker, säger hon.

– De har pratat om en riskbedömning, men den vet vi ingenting om. De lyssnar inte på oss, det är därför vi vill ha in fler vuxna och media.

MBL reglerar egentligen inte förhållandena på en skola, men principerna är desamma enligt skollagen. Enligt den har elever rätt till delaktighet och inflytande över sin utbildning och arbetsmiljö och att organisera sig, något som dessutom är en del i skolans demokratifostrande uppdrag. Skolverkets hemsida betonar att varje skola ska arbeta systematiskt med elevernas inflytande. Deras åsikter ska tas i beaktande. Forum för samråd måste finnas på varje skolenhet. Där ska elever och vårdnadshavare informeras om förslag till beslut och ges tillfälle att komma med synpunkter.

I förarbetena till skollagen beskrivs hur viktigt det är att eleverna får en verklig möjlighet att påverka innan beslut fattas.

Arbetsmiljölagen gäller också direkt på grundskolor. Elevskyddsombud ska utses och riskanalyser ska göras innan förändringar genomförs.

Skolans nya rektor Lena Olofsson hävdar att skollagen inte ger eleverna rätt att påverka en omorganisation.

– Skollagen ger rätt till elevinflytande och då är det hur undervisningen utformas, inte vem de ska gå med, säger hon först.

Enligt arbetsmiljölagen har man rätt till delaktighet inför organisationsförändringar.

– Absolut.

Har ni inte sett behov av att eleverna skulle vara delaktiga i denna förändringen?

– Detta har varit en grej sedan de började i sjuan. Många ville byta klass redan då. Det var mycket tårar, det var stökigt och konflikter i flera klasser, mest mellan tjejer. Vi gjorde inga klassbyten då. Sedan har det varit mycket utflytt så det blev bara 13 elever i en klass, säger hon.

Hon berättar att många av eleverna i åttan går till studion.

– Om fyra eller fem av 13 går dit är det inte så många kvar. Därav behöver vi göra justeringar så att det blir lugnare och eleverna får rätt stöd och också att resurserna blir likvärdiga för alla, säger hon.

Det innebär att de fyra åttondeklasserna som idag har 19, 21, 16 respektive 15 elever (klassen med 13 har redan fått två elever från en annan klass) blir tre klasser med 24, 24 och 25 elever.

– Undervisningsmässigt är det inte så bra att vara för få.

Men om det är stökigt, hjälper det att göra större klasser? Är det inte bättre med mindre grupper?

– Vissa elever ska inte gå tillsammans.

Lena Olofsson förklarar att skolan har en pedagog på 24 elever plus stödfunktioner. Genom att minska antalet klasser kan en lärare frigöras och det går att dela klasserna i mindre grupper ibland, en möjlighet som inte finns idag.

Vad har mer gjorts mot stöket?

– Det är väldigt många insatser vi har gjort. Vi skulle kunna vänta tills efter sommaren, men de har gjort så här på skolan innan och väntat. Det som sker nu tog då av årskurs nio när de nationella proven kom, säger Lena Olofsson.

– De som var med tidigare säger att det är mycket bättre att ta det nu.

Själv var hon inte med då. Hon har bara varit rektor sedan årsskiftet och dessförinnan biträdande rektor sedan höstterminen 2022.

Hon tror inte att förändringen blir så stor för eleverna.

– De har redan tvärgrupper i matte och språk, de kommer att få gå med kompisar, bara i en annan sammansättning.

De får många nya lärare också?

– Någon ny blir det såklart.

Hade ni inte kunnat förbereda det här tidigare?

– Att elever blir upprörda är en naturlig reaktion.

Lena Olofsson bekräftar att i princip ingen information gått ut före mötet i torsdags.

Varför så kort framförhållning?

– Det finns några föräldrar som velat flytta sina barn. Vi har sagt att det är bättre att inte göra det nu utan det kommer en större förändring snart.

Kunde eleverna inte fått information tidigare och längre tid på sig att förbereda sig?

– Det kunde man göra. Jag förstår hur du tänker.

– Att vi omorganiserar är för dem jättestort. Men vi vet också att de är anpassningsbara.

Hon berättar att förändringen är en del av en större process för ordning och reda i skolan.

Hur har ni förankrat det här hos eleverna, enligt deras rätt till delaktighet?

– Om de ska vara med och välja kompisar vid stadieövergång blir det inte riktigt bra, de kan vara ovänner nästa dag. Det är bättre att mentorer och specialpedagoger bestämmer det.

Men nu är det en förändring mitt i en termin, borde det inte förberetts tidigare?

– Visst, men det hade garanterat kommit en reaktion som nu i alla fall.

– Skollagen säger att rektor bestämmer över den inre organisationen. Jag har rektorskollegor som sagt att du behöver inte ha något föräldramöte och informera. Fast jag gillar att vara transparent. Jag tycker att det är en bra grej.

Arbetsmiljölagen säger att de har rätt att vara delaktiga innan beslut fattas och att riskanalyser ska göras.

– Man gör aldrig riskanalys på elever, det gör vi på personalen.

Men arbetsmiljölagen gäller eleverna också.

– Så säger inte min förvaltningschef. Men det är gjort och det finns för personalen.

– Vi får ta med oss det, säger hon.

Elever kan väl komma med inspel som är värdefulla?

– Absolut.

Lena Olofsson öppnar för att hålla ett nytt möte.

– Ja, vi kanske får ha det. Jag har inte bestämt det än. Vi förklara en gång till så att de förstår.

Och låta dem säga sitt?

– Precis.

Berit Önell