Politikerna håller fast vid att de två bostäderna närmast reningsverket ska bort, trots att det inte finns någon laglig grund för det. Bedömningen är att bostäder på grund av risk för lukt inte är den mest lämpliga markanvändningen – trots att dessa bostäder tillhör de hus nära Finjasjön som klarat sig bäst under den pågående översvämningen. Man hänvisar också till en dom i Högsta domstolen som gäller en helt annan situation.
Förslaget till detaljplan för reningsverket med uppdaterad miljökonsekvensbeskrivning ställs ut under fyra veckor, från och med idag. Det har miljö- och stadsbyggnadsnämnden enhälligt beslutat.
SD hade inte längre några invändningar mot planförslaget. Folkets väl var inte representerat eftersom flera ledamöter var frånvarande vid sammanträdet och ersättarna inte räckte till.
Under utställningen har berörda sakägare – myndigheter, närboende med flera – möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Handlingarna finns tillgängliga digitalt och även fysiskt som en utställning i stadshusets foajé. Efter eventuell ytterligare revidering utifrån synpunkterna ska kommunfullmäktige besluta. När det blir beror på vad som kommer in, kanske blir det redan före sommaren, men mer sannolikt under hösten.
– Framförallt om vi får synpunkter från länsstyrelsen som gör att vi behöver komplettera något eller göra nya utredningar kan det ta längre tid, säger förvaltningschef Sandra Gustafsson vid presskonferensen efter miljö- och stadsbyggnadsnämndens sammanträde.
Den pågående översvämningen ställer möjligen förslaget i ny dager. Enligt miljökonsekvensbeskrivningen, som justerats enligt länsstyrelsens krav, ska reningsverkets drift inte påverkas av höga sjövattenstånd. Skyddsvallen förutsätts garantera detta och förhindra att verkets tekniska område översvämmas. Men för närvarande har reningsverket stora problem på grund av översvämningen. Miljontals liter orenat och delvis renat avloppsvatten har släppts ut i Finjasjön den senaste veckan.
Många hus har fått stora skador när de nu omringats av sjövatten. De två bostäder som enligt planförslaget innebär olämplig markanvändning ligger ganska nära sjön väster om Hovdalavägen, men på högre nivå.
– Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning av mark och vattenresurser, heter det i detaljplanen som föreslår att området istället blir allmän plats, natur.
Enligt planförslaget ska risken för att större åtgärder krävs på reningsverket minimeras genom att bostäderna försvinner.
Planförslaget hänvisar till den så kallade platsspecifika luktutredningen där smittorisken vid bostäderna bedömdes som försumbar och de få luktstörningar som kan förekomma som acceptabla. Dock föreslog konsulterna åtgärder på reningsverket för att minska risken för luktpåverkan, främst att slamhanteringen ses över. Men det nämns inte i planförslaget.
– Vår bedömning är att bostäderna ligger inom en radie där det inte är lämpligt med bostäder, säger Sandra Gustafsson.
Frilagt berättade redan 2016 att det enligt Boverket inte finns laglig grund för att tvinga bort befintliga bostäder på grund av närheten till ett reningsverk. Om reningsverket orsakar olägenhet ska det enligt miljöbalken istället åtgärdas.
Men hellre än att backa tar miljö- och stadsbyggnadsnämnden risken att förlora i domstol om detaljplanen överklagas.
– Generellt får man inte bygglov som inte är förenligt med detaljplanen. Däremot kan fastigheterna vara kvar i nuvarande skick, säger nämndens ordförande Bo Persson (M).
Men om planen går igenom kan kommunen när som helst begära inlösen på grund av att bostäderna blivit planstridiga. Det kan även fastighetsägarna göra och det ska från deras sida kunna ske redan nu.
Planhandläggaren Alexander Lindahl medverkar vid presskonferensen. Han berättar att han har tittat på andra rättsfall, något som kommunen även nämner i sin kommentar till det gemensamma yttrandet från fastighetsägarna Linus Jepsson och Jan Tillgren i den så kallade samrådsredogörelsen från 2021. Men det finns inget liknande fall.
– Det är inte helt identiskt, men liknande, säger Alexander Lindahl.
Den dom från Högsta domstolen som kommunen lutar sig emot gäller varken närhet till ett reningsverk eller hot om rivning av någons bostad.
Den gäller dock en avvägning mellan starka enskilda och allmänna intressen i Österåkers kommun. Där äger ett företag en byggnad som varit planlagd för i första hand kontor, men använts som bostad, vilket tillåts efter en lämplighetsbedömning. Området var redan till största del planlagt för handel. Nu skulle detta utökas i en ny detaljplan och byggrätten för bostad försvinna från företagets hus. Enligt HD blir bostaden planstridig, men det är ändå tillåtet att fortsätta ha bostad där. Dock skulle företaget alltså mista byggrätten för bostaden som enligt HD ändå får underhållas och i viss utsträckning kan få bygglov även för planstridiga åtgärder. Skulle den förstöras eller rivas kan bygglov vägras för återuppbyggnad, men då har ägaren rätt till ersättning.
Mark- och miljödomstolen bedömde att bolagets enskilda intresse vägde tyngre än det allmänna intresset, men överdomstolen och HD har nu gjort motsatt bedömning.
Anmärkningsvärt är att HD inte använder grundlagens regler om en djupare proportionalitetsbedömning, enligt HD-domen 2018, kallat Parkfallet. Enbart de svagare formuleringarna i plan- och bygglagen nämns.
Bostäderna vid reningsverket i Hässleholms föreslås planläggas som natur.
Kommunen hävdar att en proportionalitetsbedömning gjorts. Men bedömningen har inte gjorts i de tre led den ska; om ingreppet är ändamålsenligt, om det är nödvändigt för att tillgodose ändamålet, eller om det finns andra mindre ingripande alternativ, och om den fördel som det allmänna vinner står i rimlig proportion till den skada som ingreppet förorsakar den enskilde.
Om det gäller någons hem är det enskilda intresset mycket starkt eftersom det är särskilt skyddat i Europakonventionen.
Det räcker alltså inte att som i Hässleholm rent allmänt säga att ett reningsverk är ett så viktigt allmänt intresse att det står över de enskildas intressen. Anspråket måste också vara nödvändigt för ändamålet som bör vara reningsverkets existens och utveckling och inte kunna tillgodoses på annat sätt.
Bostäderna är väl inget hinder för reningsverkets utveckling?
– Enligt vår bedömning är det så, säger Sandra Gustafsson.
Alexander Lindahl hänvisar till Boverkets allmänna råd som inte handlar om befintliga bostäder, aldrig har varit bindande och sedan länge dessutom är upphävda. Däremot känner han inte till Boverkets uttalande i Frilagt, trots att hans företrädare kontaktade Boverket bara för att kontrollera om det stämde. Svaret blev att man inte hade något mer att tillägga.
– Vi har gjort en samlad bedömning utifrån det material vi har, säger Alexander Lindahl.
Frilagt har förgäves sökt Paul Thurn (SD), andre vice ordförande i miljö- och stadsbyggnadsnämnden för information om partiets ändrade inställning i frågan.
Berit Önell
Läs mer
2016-06-23 Kommunen vill riva bostäder för skyddszon
2020-10-07 Rivningshot mot bostäder brott mot grundlagen
2023-09-20 Går emot konsulter: Hävdar stöd för inlösen av bostäder
2024-01-05 Fortsatta anspråk på två bostäder i nytt planförslag för reningsverket
2024-01-09 Reningsverkets detaljplan går vidare – bostad närmare i Vinslöv