Takbytet på Furutorpskolan i Vinslöv 2007 blev en katastrof. Det regnade in eftersom bygget inte väderskyddades som det skulle. De omfattande vattenskadorna har bidragit till att skolan nu är rivningshotad. Taket behöver bytas igen, mögel har hittats i ytterväggar och plastmattor i korridorer döljer fukt. Några lärare och elever har anmält huvudvärk, luftrörsbesvär med mera och Arbetsmiljöverket har krävt en åtgärdsplan. Men de utredningar som gjorts har inte visat att några gränsvärden överskridits. Istället lär undermålig ventilation vara orsaken. Kommunen befarar nu att renovering blir för dyrt och osäkert. En ny skola beräknades för ett år sedan kosta 217 miljoner kronor medan renovering skulle kosta 121 miljoner eller, vid ombyggnad efter personalens önskemål, 178 miljoner.

Det finns ännu inga beslut om Furutorpskolan. Men frågan har diskuterats en tid. I valrörelsen 2022 förespråkade Liberalerna att en ny skola byggs och att den befintliga rivs. Enligt budgetförslag från Moderaterna och Socialdemokraterna avsätts pengar till en ny skola i Vinslöv 2025. Något belopp är inte preciserat, men tekniska förvaltningen har fått i uppdrag att uppdatera underlag och beräkningar så att de kan presenteras senast den 1 mars 2024. Avsikten är att budgeten för 2025 ska antas i juni månad.

– Byggnaderna har nått sin tekniska livslängd och kan inte fortleva utan kraftiga investeringar. Renoveringsalternativ har undersökts men problematik kring bland annat byggnadernas grundläggning gör det svårt att åtgärda de problem som finns, skrev lokalsamordnare Filip Svensson i underlaget till årets budgetberedning.

Tanken är att bygga den nya skolan på samma fastighet som den befintliga, men bakom sporthallen där det idag finns en grusplan och en asfaltplan.

I förslaget till nybyggnad ingår lokaler för årskurs 4-6 som idag går i den så kallade Backstugan bakom Furutorpskolan. Men nytt kök för 11 miljoner är inte inräknat eftersom det finns en separat budget för måltidsorganisationen.

Kostnaden för takbyte beräknas till 14,3 miljoner kronor.

– Skolan är en riskkonstruktion från 1970-talet, säger Mathias Bjäreborn, enhetschef på tekniska förvaltningen.

Han konstaterar att skolor från samma tid rivs och nya byggs av samma skäl i bland annat Kristianstad och Skanör-Falsterbo. Även med en investering på nära 180 miljoner är det inte säkert att lokalerna håller långsiktigt.

– Nu är vi väldigt nära att bygga en ny skola istället, säger han.

Krav från Arbetsmiljöverket

Personal och elever har främst reagerat i två av klassrummen. Dessa är nu stängda tills vidare efter rekommendation från Arbetsmiljöverket som var på plats i september och även krävde åtgärder som säkerställer att utrymmen där personal eller elever ska vistas är fria från luftföroreningar som kan vara skadliga för hälsan eller ge besvärande lukt. Skolan ska svara Arbetsmiljöverket senast den 3 januari.

En ny provtagning visar förhöjda värden i en sal, men fortfarande inte över gränsvärdena.

– Vi vill klart ha klassrum där vi kan vara, säger förvaltningschef Niklas Persson som gärna ser att en ny skola byggs.

Rektor Johan Johansson har samma uppfattning.

– Underhållsarbetet har kanske lite övrigt att önska. Men vi har väntat ganska många år på ett riktningsbeslut, renovering steg för steg, totalrenovering eller om vi ska satsa på något annat. Den bedömningen är väl gjord nu. Byggnaden i sig är väl inte riktigt värd att satsa på, säger han.

Inte olämpligt vistas där

Samtidigt betonar han att skolan inte är utdömd på så sätt att det är olämpligt att vistas där idag. Inga mätningar har visat på något farligt. Men några i personalen har alltså reagerat på luftkvaliteten.

– Vi gör ju anpassningar till viss del, säger han.

– Bedömningen är att vi har god marginal.

Därför ser han inte heller några problem med att undervisningen skulle fortsätta i nuvarande lokaler under ett par år medan en ny skola byggs. På så sätt slipper man hyra in baracker.

– Om alla hade mått bra hade det kanske räckt med lite färg och nya mattor. Men det är nog dumsnålt i detta fallet, säger Johan Johansson.

Ventilationen går nu dygnet runt, tidigare var den tidsstyrd. De avstängda salarna behövs inte det här läsåret, men på sikt väntas elevantalet öka.

Takbytet var före hans tid, men han har fått veta att man fick kapa en del väggar och byta ut en del golv. En intern vattenskada gjorde också att åtgärder vidtogs.

Under lupp under ganska lång tid

– Vi har haft det här under lupp under ganska lång tid, säger Pär Hansson, biträdande förvaltningschef som själv var rektor på Furutorpskolans högstadium under takbytet 2007.

Som han minns det plockade byggfirman ner eternittaket på försommaren.

– Sedan gick de på byggsemester. Det var en synnerligen regnig sommar och taket var inte täckt tillräckligt. Det läckte in. Vi fick byta väggar mellan lektionssalar. Byggföretaget fick fortsätta lägga taket, men ett annat företag fick hjälpa till.

Han förklarar att nya skador upptäcktes efterhand under hösten.

– Det fick saneras.

Han minns också att Arbetsmiljöverket var där och lade restriktioner. Det handlade både om hantering av asbest och brist på fallskydd.

– Jag försökte kommunicera, det var mycket utländsk arbetskraft.

Ventilationen den stora boven

2017 påbörjades en utredning som 2019 resulterade i en uppdaterad inventering av möjliga orsaker till klagomålen från personal. Huvuduppgiften var att “bedöma om skolan har fuktkritiska konstruktioner som kan föranleda byggnadsrelaterad ohälsa eller ej”.

Svaret på frågan blev både ja och nej. Det visade sig att skolan är felbyggd på flera sätt, men det har inte lett till mer än marginell påverkan av inomhusluften. Flyktiga organiska ämnen påvisades, koncentrationerna var dock inte i närheten av gränsvärdena. Känsliga personer kan ändå påverkas, men enligt utredarna är boven istället den underdimensionerade ventilationsanläggningen som är lika gammal som huset, det vill säga från 1970-talet. Mikrobiell påväxt konstaterades i väggar men bedömdes vara inkapslad där eftersom inga partiklar förekom i inomhusluften.

I skolsalarna och lärarrummet ligger linoleummattor på golvet. Dessa verkar inte ha orsakat några problem. Men under de täta plastmattorna som ligger i de flesta korridorerna uppmätte utredarna förhöjd fukthalt. De noterade även avvikande kemisk lukt som bedömdes komma från så kallad limförtvålning orsakad av att lim reagerar med fukt underifrån som stängts in.

Städvatten kan också ha kommit in i väggarna eftersom socklarna delvis varit lösa.

Ventilationen bedöms ha en livslängd på 25 år, men har alltså överlevt dubbelt så länge. En ny anläggning skulle enligt Mathias Bjäreborn förlänga skolans livslängd. Men det räcker inte. Ytterväggarna måste bytas. Sedan var det taket där både fukt och mögel nu hittats. Takbytet 2007 nämns av utredarna. Eternit byttes då mot cementplattor.

Takbytet på 7-9-byggnaden berodde sannolikt inte på att eternittaket var dåligt, sådana tak är hållbara men dammet som uppstår vid arbeten i det är hälsovådligt.

– Det blir alltid oroliga föräldrar om vi har eternittak på skolor vid åtgärder när det behövs nya kanaler med mera. Så vi vill ta bort eterniten, säger kommunens tekniske chef Mats Svensson.

Byggföretaget som vann upphandlingen erbjöd sig att göra jobbet till ett pris långt under andra anbudsgivare. Enligt entreprenadkontraktet från maj 2007 var totalsumman 2 657 000 kronor plus moms. Arbetena skulle vara färdigställda och slutbesiktigade senast den 5 oktober 2007. Så blev det inte.

Stora brister vid besiktningar

De handlingar som finns bevarade berättar om omfattande läckage. Redan vid ett byggmöte i början på juli noterades att fuktskada som berörde två skolsalar anmälts till entreprenörens försäkringsbolag. I mitten på augusti var det dags igen. Isoleringen i taket var blöt och måste rivas upp för att torka. Vid en förbesiktning strax därefter noterades att det fortfarande var blött – nu på en större yta. Dessutom stod det vatten ovanpå isoleringen på två ställen. Nytt underlagstak var blött, hade släppt och hängde delvis ner.

Dokumentationen i kommunens arkiv är ofullständig, men klart är att andra entreprenörer togs in för att åtgärda vattenskadorna, både invändigt och utvändigt och även för att färdigställa plåtarbeten. Sex fakturor från ett av företagen är daterade från oktober 2007 till februari 2008. Det kostade totalt 173 000 kronor och beloppet drogs av från “innehållna medel”, 265 700 kronor, pengar som kommunen väntat med att betala på grund av brister.

Diverse andra problem uppstod. Fel material användes och glipor och otätheter som upptäckts åtgärdades inte på lång tid. Protokoll från byggmötena visar att leverans av material för taktäckning, som importerades från Tjeckien, var försenat in i november för att det inte klarat kvalitetskontrollen. Så sent som i november upptäcktes ytterligare läckage.

Vid efterbesiktningar i februari 2008 kvarstod flera brister. Invändigt hade återställning efter en tidigare vattenläcka inte gjorts. Det var oklart om en vattenskada ovanför ett fläktrum torkat ut tillräckligt. Utvändigt saknades skyddshattar på många skruvar, fästöglor på tak vid nock saknades generellt, infästningsskruvar saknades på flera takplattor och plåtar var generellt inte ihopsatta vid skarvar. Den 12 mars noteras inga kvarstående anmärkningar.

Takläggaren bröt mot arbetsmiljölagen

När avtalet med Hässleholms kommun tecknades hade takläggaren ett tiotal avsnitt i belastningsregistret, sedan dess har det blivit ytterligare ett 20-tal.

En dag i augusti stoppades arbetet med omedelbar verkan av Arbetsmiljöverket som kom på besök för att följa upp asbesthanteringen som företaget fått anmärkning på. Då visade det sig att det inte fanns något fallskydd på den sida av taket där arbetarna befann sig. De klättrade istället på en stege. Vid ett återbesök i november var ställningarna helt borta eftersom arbetet skulle vara färdigt. Två arbetare var ändå uppe på taket. Företagaren dömdes av Hässleholms tingsrätt för brott mot arbetsmiljölagen. Straffet blev 5 000 kronor, 50 dagsböter á 100 kronor.

Entreprenören försattes i konkurs 2009. Men redan 2007 hade bolaget stora ekonomiska problem, enligt årsredovisningen för dess första räkenskapsår som avslutades den 31 augusti 2007.

Bolaget såldes vid årsskiftet 2008-2009. Därefter upphörde verksamheten. Men enligt förvaltarberättelsen i konkursen gjordes ändå stora inköp. Flera transaktioner gjordes till den tidigare ägaren. Den nye ägaren gick inte att nå.

Företagaren säger till Frilagt att det gamla taket på Furutorpskolan hade läckt på flera ställen och därför skulle bytas.

– Inget kan vara för evigt, säger han.

Han medger att det blev läckage under arbetet, men hävdar att det bara skedde en gång.

– När vi öppnat taket och skulle upp med nytt kom regnet, på fem sekunder så vi hann inte täcka, säger han.

Avbröt ni arbetet på grund av konkursen?

– Nej, det stämmer inte. Efter besiktningen var allt klart. Fel har det alltid blivit.

Varför blev det fuktskador?

– De klagade att det luktade mögel. Men besiktningsmannen sa att det inte var mögel. Vi torkade ut det efter regnet och bytte isolering.

Han blir förvånad när han hör att skolan troligen ska rivas.

– Men jag förstår att det är dyrt att renovera. Det kostar mer att bygga nytt, men det är inte mycket skillnad.

Berit Önell