Hässleholms kommuns löften om fiberutbyggnad till alla hushåll är i fara. Anledningen är bildandet av det kommunala bolaget Hässleholms fibernät AB som tog över verksamheten förra året. Enligt ägardirektivet ska bolaget bygga ut efter “sunda ekonomiska principer”. Det innebär att det inte går att bygga ut fiber till alla för samma pris – åtminstone inte utan att skattebetalarna tillskjuter mer kapital.

– Den del som kvarstår på landsbygden kostar lite mer att bygga ut, men vi har inte diskuterat färdigt, säger kommunstyrelsens ordförande Lena Wallentheim (S).

Kommunfullmäktige beslöt 2015 att bygga ut fibernät i kommunal regi på samma villkor till alla invånare. Anslutningsavgiften till hushållen bestämdes till 19 000 kronor. Sedan dess har över 500 miljoner skjutits till för att finansiera utbyggnaden. Verksamheten har kritiserats för skenande kostnader och bristande styrning.

Inför beslutet om att lägga över verksamheten i ett kommunalt bolag beräknades marknadsvärdet cirka 150 miljoner kronor lägre, vilket innebar en nedskrivning med detta belopp. Om kommunen hade behållit fiberverksamheten befarades att denna summa skulle läggas som sparkrav. Samtidigt beräknades att den totala investeringen för fiberutbyggnaden kommer att landa på cirka 700 miljoner kronor.

Bolaget betalade 426,8 miljoner kronor för att ta över fiberverksamheten. Det första årets resultat efter finansiella poster blev minus 57 miljoner.

Frågan om utbyggnad till alla kommer upp i revisorernas granskningsrapport för 2022.

– För bolaget är den centrala frågan hur resterande utbyggnad på landsbygden ska hanteras, skriver revisorerna.

De förklarar att det råder otydlighet kring huruvida fullmäktigebeslutet från 2015 fortfarande ska betraktas som styrande.

– Gäller fullmäktigebeslutet kommer kommunen att få tillskjuta kapital till bolaget och ska skrivningen i ägardirektivet följas kommer utbyggnad att ske i betydligt långsammare takt och troligen inte till alla hushåll, skriver revisorerna.

De konstaterar också att ägardirektivet innebär att utbyggnadstakten för kvarvarande områden i så fall kommer att vara beroende av statliga bidrag.

Revisorerna betonar att frågan varit högaktuell sedan bolaget bildades och att de påpekat det vid alla sammanträden de haft med styrelseordförande och vd. Dessutom har de vid två tillfällen tagit upp problemet i skriftliga frågor till vd. Men reaktionen har varit lam.

– Vi finner det anmärkningsvärt att ägare och bolag först under senare delen av räkenskapsåret har påbörjat en dialog utan konkret resultat så här långt, skriver revisorerna.

– Vi bedömer att styrelsen borde agerat mer aktivt och bestämt för att få till stånd ett klargörande från ägaren och därmed även de långsiktiga ekonomiska förutsättningarna för bolaget. Detta arbete brådskar.

Trots denna kritik anser revisorerna sammantaget att bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen varit tillräcklig.

Kommunalråden i kommunstyrelsens arbetsutskott hade inte heller några invändningar när de nyligen skulle pröva de kommunala bolagen enligt kommunallagens bestämmelser om uppsikt över den kommunala verksamheten. Frågan var om bolagens verksamhet under föregående år varit förenlig med det kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna.

– Nya ägardirektiv ska fram, för alla bolagen, säger Lena Walentheim.

Hon vill inte säga att hon och hennes parti övergett målsättningen om fiber till alla för samma pris.

– Det har jag inte sagt. Vi var också ganska eniga i kommunen från början om att ha samma avgift. Men det blir annorlunda i ett bolag. Frågan är hur det nu ska hanteras. Jag förstår att det finns en djup oro inom bolaget, säger hon.

– Bolag kan inte dra på sig underskott.

Hon påpekar att S inte röstade för bolagisering. I fullmäktigedebatten inför det beslutet påminde hon om att det kan behövas ägartillskott om det blir dyrare än väntat att bygga ut på landsbygden. Hon ville även veta just om bolaget ska fortsätta att erbjuda fiber till alla kommuninvånare till likvärdigt pris. Hon fick då svaret att det ingick i förslaget till ägardirektiv.

Hennes partikamrat Joachim Fors är Hässleholms fibernäts ordförande sedan maktskiftet i maj. Han kan inte heller säga om målsättningen måste överges.

– Vi har haft lite snack med kommunledningen idag om nytt ägardirektiv. Jag kan inte svara på om vi måste överge den eller ej. Den låser bolaget, men ägaren får bestämma. Om 14 dagar kan jag svara på det, säger han.

Han konstaterar att bolaget lånat mycket och att räntorna stiger.

– Det blir svårt när andra bolag får bidrag för vissa fastigheter och de intill inte får. Men jag håller på att sätta mig in i det här, säger han.

Nedsläckningen av kopparnätet, som ska vara klar 2026, påverkar också bolaget.

– Vad innebär det? Ökar det antalet kunder till fiberbolaget?

De 19 000 kronorna per fastighet är inte den stora inkomstkällan utan månadsavgifterna när fibernätet används.

– Många fastigheter har kopplat in sig, men använder inte fibern. Om de kan komma igång blir läget betydligt ljusare. Vi har konkurrens, men en fast fiberlina är betydligt stabilare än 5 G-nätet där styrkan varierar beroende på hur många som är anslutna.

Berit Önell