Hässleholms kommun släcker i höst 1 500 gatlyktor för att spara pengar. Det är all kommunägd belysning längs statliga vägar, bland annat huvudgator i flera stationsorter och mindre byar. Bakgrunden är en landsomfattande konflikt om nya krav från Trafikverket. Hittills har bara en kommun meddelat Trafikverket att lampor ska släckas och det är inte Hässleholm.

Enligt kommunen är det statens, det vill säga Trafikverkets, ansvar att anordna belysning på statliga vägar. Men riktigt så enkelt är det inte. Kommunen måste bekosta nedmontering av lyktstolpar som inte ska användas och det kan ta upp till fem år innan Trafikverket får ny belysning på plats.

Tekniska nämnden i Hässleholms kommun förklarar i ett pressmeddelande att beslutet är en följd av nämndens åtgärdsplan för en budget i balans som är antagen av kommunstyrelsen. Enligt kommunen skulle Trafikverkets nya krav på utformning av lyktstolpar och mätning av elförbrukning kosta runt 100 miljoner kronor. Kraven börjar gälla den 1 januari 2025.

– Vi står inför omfattande renoveringsbehov av våra befintliga belysningsanläggningar, heter det i pressmeddelandet.

1 500 lyktstolpar är tio procent av kommunens samtliga lyktstolpar.

Belysningsstolpar som kommunen bedömer är i godtagbart skick kan få stå kvar en tid så att Trafikverket kan ta över dem, resterande ska “avvecklas”.

– Varje krona som kommunen behöver lägga på statens vägnät innebär mindre medel till andra centrala kommunala verksamheter. Vi har full förståelse för att det här kommer att väcka besvikelse bland dem som drabbas och har uppmärksammat Trafikverket på vissa vägsträckor där vi menar att belysningen bör vara kvar. Hur Trafikverket kommer att prioritera och hantera detta vet vi tyvärr inte i dagsläget, säger tekniska nämndens ordförande Urban Widmark (M) i pressmeddelandet.

I vissa fall kan även enskilda belysningsanläggningar stängas av på grund av att strömförsörjningen till dessa stolpar tas från stolpar längs en statlig väg.

Kommunen hänvisar i pressmeddelandet frågor om belysning på statliga vägar till Trafikverket och anger till och med telefonnumret till växeln.

Kenny Dolleris är projektledare för Trafikverkets belysningsprogram, ett verktyg som visar var det ska vara belysning. Han blir förvånad när han får veta att Hässleholms kommun beslutat släcka belysningen.

– Jag får ta kontakt med kommunen och meddela regionen så att det i alla fall blir belysning på ställen där det behövs, säger han.

Den enda kommun han känner till har valt samma spår är Heby i Uppland.

– Där vet jag att regionen tagit upp att man får släcka ner på ställen där det inte behövs belysning.

Det som då prioriteras är trafiksäkerhet, inte om invånarna tycker att det är trevligt eller känns allmänt tryggare med mer belysning. En belysning ska vara bra och tillföra nytta – inte det omvända. Det som enligt Kenny Dolleris absolut ska vara belyst är tätorter, större korsningar och cirkulationsplatser. På landsbygden kan det framöver försvinna så kallad punktbelysning vid till exempel brevlådor, de är snarare en trafikfara då de ger en bländeffekt och försämrar mörkerseendet för fordonsföraren.

Men det kan ta tid innan ny belysning är på plats, om det alls blir någon. Trafikverkets länsplanering görs fyra år i taget. Där konkurrerar belysningen med många andra projekt.

– Det kan ta upp till fem år, om vi inte anser att det är akut. I så fall kan det blir något annat vägprojekt som får stryka på foten. Det är väldigt olyckligt, säger Kenny Dolleris.

Det handlar om många lampor.

– Kommunerna äger mer belysning längs statliga vägar än Trafikverket och har samma underhållsansvar, säger Kenny Dolleris.

Framförallt måste stolparna vara trafiksäkra. De får inte riskera att ramla ner. En utredning för några år sedan visade att kommunernas belysning började bli mycket dålig.

– 40 procent var så dåliga att man skulle vara tvungen att åtgärda dem inom bara några år, säger Kenny Dolleris.

– Det är kommunerna som underlåtit att ta hand om sin belysning. Det är det stora bekymret.

Är det då rätt att släcka lyktstolparna?

– Vi tycker inte det.

– Finns det belysning ska den lysa. Annars kan vi bli tvungna att dra in tillståndet, säger han.

Det innebär att kommunen måste ta bort hela anläggningen.

– Det är ganska stora åtgärder, säger Kenny Dolleris.

Att ta över kommunens belysningsstolpar är inte aktuellt.

– Vi har ingen möjlighet att ta över dem. Det finns ett GD-beslut (från Trafikverkets generaldirektör, reds anm) från 2020. Vi har inte råd på grund av att de är så undermåliga, säger Kenny Dolleris.

Han förklarar att Trafikverket inte får ta över någon underhållsskuld. Därför måste stolparna hålla en viss standard om de ska tas över. Däremot skulle samma krav inte ställas om de stod kvar i kommunal regi, så länge de var trafiksäkra.

– Det är väldigt dumt rent samhällsekonomiskt att ta bort fungerande belysning.

Enligt kommunens pressmeddelande går det att se vilka lykstolpar som är Trafikverkets genom att de är märkta med klisterlappar. I samband med nedsläckningen kommer de kommunala stolparna att få en röd markering. Den som vill ta reda på om deras väg är kommunal eller statlig kan titta i Nationell vägdatabas som är Trafikverkets kartverktyg, https://www.nvdb.se/sv

Frilagt har sökt Urban Widmark.

Berit Önell

Läs Urban Widmarks kommentar här:
Urban Widmark (M) tror att alla kommuner måste släcka gatlyktorna