Vi svenskar är nog ganska flata av oss. På gott och ont, så klart. Och visst kan det väl vara på sin plats att försöka hålla tyst ibland. Den som står på sig och försöker framhärda sina rättigheter uppfattas ju ofta som en jobbig och besvärlig person. Och en sådan vill man ju inte vara. Eller?
Nja, det beror väl på. Även om jag, för det mesta, försöker vara en åtminstone hyfsat försynt person så händer det att jag kan bli riktigt förbaskad. Speciellt om jag känner mig lurad. Vilket händer då och då när jag botaniserar i köttdiskarna. Ja, inte om det finns en manuell disk där jag själv kan välja ut mina köttstycken. Då känner jag mig säker. Men ju mer förpackning desto mer lurad känner jag mig.
Är högreven inlindad i flera lager (nåja…) plast är jag inte alls säker på att det är högrev jag köper – även om det står så på förpackningen. Inte sällan har det hänt att köttstycket jag plockar ut från förpackningen är så sladdrigt att det nätt och jämnt går att skära. Med all säkerhet har man då styckat högreven så att även en bit lite längre upp på djurets nacke har följt med. En bit som egentligen inte duger till mycket annat än att mala och att göra korv av. Men att sälja det som högrev ger ju faktiskt bättre förtjänst…
Så nu tänker i varje fall inte jag vara flat längre. Nästa gång åker köttbiten banne mig tillbaka till butiken.
Och så har vi ofoget med ”mörad fläskytterfilé”. Vem i hela fridens namn har kommit på den ljusa idén att möra fläskkött? Och fläskytterfilé? Jo visst, det låter ju bättre än utskuren kotlettrad. Men vilket namn du än sätter på det så är det fortfarande utskuren kotlettrad…
För inte så länge sedan pratade jag med en företrädare för ett av de större slakterierna i landet. Och när jag ändå hade honom på tråden kunde jag ju inte låta bli att fråga om det där med mörat fläskkött. Som inte fanken blir mörare av att ligga i saltlag, tvärtom får det en trådigare, mer kasslerliknande, konsistens.
”Nej, du”, säger han. ”Sådant där skulle jag aldrig få för mig att själv köpa. Och jag skulle helst slippa hela proceduren med mörat fläskkött, men de stora butikskedjorna driver på. Genom att spruta in saltblandningen i köttet så får det både ökad hållbarhet och ökad vikt, och vips så har butikerna en lockprisvara”.
Det är inte utan att man undrar varför vi konsumenter tiger och samtycker till att bli lurade. Jo, jag vet. Själv är jag nog inget undantag. Jag köper min köttbit, känner mig lurad och svär en ramsa för mig själv.
Kanske skulle vi börja agera som Tina Nordström, Mat-Tina. Läste att hon demonstrativt placerar skämd frukt och dåliga grönsaker på golvet när hon handlar. För det är där det hör hemma, menar hon.
Så nästa gång du kör fingrarna genom löken som du precis är på väg att köpa. Gör som Tina – lägg den på golvet.
Gert Jacobsson