Kalkylen för det nya badhuset måste kontrolleras före kommunfullmäktiges sammanträde på måndag. Det säger Stefan Larsson (M), ordförande i styrgruppen för badhuset, efter Frilagts artiklar om de inaktuella kostnaderna per år för investering och drift.
– Vi måste ha det här utrett, annars har politikerna svårt att fatta beslut, förklarar han.
I vilket fall planerar Ernst Herslow (FV) att ifrågasätta både kalkylen och den utökade satsningen på badhusbygget.
Kalkylen för de årliga kostnaderna i minst 33 år framåt presenterades för politiker från alla partier vid ett möte i den parlamentariska gruppen i juni. Frågan på dagordningen gällde förslaget att äska ytterligare 30 miljoner kronor till byggkostnaderna. Alla partier utom Folkets väl har ställt sig positiva till förslaget som är tänkt att klubbas av kommunfullmäktige på måndag. FV anser att badhuset ska byggas betydligt enklare om det alls ska byggas och att ett nytt badhus förutsätter att andra badhus stängs.
Det mest uppenbara felet i kalkylen är att den är beräknad på 1,5 procents ränta, trots att det sedan i februari varit känt att förslaget till så kallad internräntan för 2024 ligger på 2,5 procent. Förslaget kommer från SKR och brukar följas av kommunen. Bara denna ränteskillnad gör enligt kommunens ekonomichef Eva-Lotta Svensson att investeringskostnaden ökar med fyra miljoner kronor, från kalkylens 18,3 miljoner per år till 22,3 miljoner.
Skillnaden blir ännu större om man räknar på den verkliga ränta som kommunen skulle få på ett lån som tas upp idag, kring fyra procent. För första kvartalet i år låg kommunens ränta på drygt tre procent.
Kalkylen ser försåtligt nog uppdaterad ut eftersom själva investeringen för att bygga badhuset är uppdaterad till de nu föreslagna 405 miljonerna. Trots det är alltså inte räntan ändrad.
– Gör det så mycket som fyra miljoner? Det visste jag inte, säger Stefan Larsson.
Han konstaterar att fullmäktiges ledamöter behöver ha ett korrekt underlag inför beslutet, även om det inte går att göra en exakt kalkyl.
– De måste i alla fall i grova drag få veta hur mycket förändringen av räntan påverkar kostnaden för badhuset, säger han.
Förutom räntekostnaderna är även driftskostnaderna i kalkylen för låga. Siffrorna är från 2019 och sedan dess har kostnader för el, värme och underhåll skjutit i höjden. Hur mycket det gör på kalkylen är oklart.
När det gäller elkostnaden tror Stefan Larsson inte att den påverkas så mycket eftersom kommunen har långsiktiga elavtal.
– Men fjärrvärmepriset kommer att höjas.
Det är inte heller känt om posten för en långsiktig underhållsplan är bortglömd eller om den kostnaden är inbakad i de löpande kostnaderna, vilket inte är det vanliga. Frilagt har förgäves sökt ansvariga tjänstemän på tekniska förvaltningen för att få information om detta.
– Jag har ställt frågan, säger också Stefan Larsson angående underhållsplanen som även kallas servicekostnad.
Han utgår först ifrån att beloppet ingår i de årliga driftskostnaderna men hittar inte uppgifterna och kan inte bekräfta det.
– Man ska ju avsätta sådana pengar även för nybyggda objekt även om de kanske inte faller ut på ett tag, säger han.
Han förutsätter att tjänstepersonerna ska kunna ge svar på frågorna innan fullmäktige ska fatta beslut.
– Jag utgår ifrån att vi måste ha transparens i kommunfullmäktige, säger han och tackar Frilagt för hjälpen.
Ernst Herslow anser att det hade behövts en rejäl revidering av kalkylen.
– Självklart borde man visa rätt siffror. Men jag tror tyvärr att alla politiker är medvetna om att det är glädjekalkyler. De vill ändå inte backa, säger han.
Han tror inte heller att byggkostnaden kommer att stanna på 405 miljoner kronor. På måndag tänker han invända mot att utöka satsningen.
– Det kommer nog inte att hjälpa mycket. Men jag ska påpeka det. Alla ledamöter ska bli medvetna om vilka kalkyler det handlar om.
Ernst Herslow vänder sig emot att kommunen måste ta stora lån för att bygga badhuset.
– Allt måste lånas upp. Det kan tyckas oansvarigt i den situation vi befinner oss, säger han.
Enligt Herslow skulle det räcka med en ren 50-metersbassäng i det nya badhuset. Han hänvisar också till tidigare kommunalrådet Pär Palmgren (M) som för några år sedan drev på badhusbygget, men sa att det inte ska bli en massa “lullull”.
– Vill man ha det så finns det på nära håll, säger Ernst Herslow och menar Kristianstads nya badland.
Berit Önell
Läs mer: