Kostnaden för det nya badhuset i Hässleholm blir betydligt högre än de 24 miljoner kronor per år i 33 år som kommunens kalkyl visar. Beräkningen av investeringskostnaden bygger på 1,5 procents ränta, vilket inte är möjligt. Räntan blir minst 2,5 procent, vilket innebär en kostnad på fyra miljoner till per år. Kalkylerna för el, värme och underhåll lär inte heller hålla eftersom siffrorna är från 2019. Nya underlag ska tas fram under hösten, men på måndag beslutar kommunfullmäktige om byggkostnaden för badhuset får öka med 30 miljoner till 405 miljoner kronor.

Som Frilagt berättat presenterades kalkylen för alla politiska partier vid den parlamentariska gruppens möte i juni. Men partiernas företrädare fick inte veta att siffrorna för det nya badhuset var inaktuella. Däremot diskuterades att statusbedömningen för övriga badhus behöver uppdateras och den parlamentariska gruppen var överens om att beställa en ny sådan.

Pim Nilsson, som själv under många år arbetat med kalkyler inom fjärrvärmebranschen, reagerade på kommunens sätt att räkna i kalkylen som Frilagt publicerade samtidigt med hans insändare i frågan.

Han har fått besked att kommunens ränta för första kvartalet i år låg på 3,28 procent, vilket skulle betyda cirka sex miljoner kronor mer i årskostnad på investeringen än vad kommunens kalkyl säger.

Kommunens ekonomichef Eva-Lotta Svensson förklarar att kommunen lånar upp pengar efterhand när det finns behov utan koppling till något speciellt projekt. Kommunfullmäktige beslutar hur mycket som får lånas.

Kommunerna har bättre förutsättningar än privatpesoner att få låna till låg ränta. De kan också bestämma en internränta som gäller långsiktigt, men brukar följa rekommendationerna från Sveriges kommuner och regioner, SKR.

– Inför 2024 föreslår SKR 2,5 procents internränta, berättar Eva-Lotta Svensson.

Den räntan skulle innebära att årskostnaden på investeringen ökar med fyra miljoner kronor, från 18,3 miljoner till 22,3 miljoner.

– Om kommunen skulle låna nu blev det dyrare, i dagsläget runt fyra procent, säger Eva-Lotta Svensson på onsdagen.

På torsdagen steg räntan ytterligare.

Pim Nilsson konstaterar att kostnaderna på el, värme och löpande underhåll har stigit sedan 2019 och att kommunen inte tagit med någon post för långsiktigt underhåll.

– Underhållsplanen ska inte ingå i driften. Pengar ska sättas av för framtida byte av tak, kakel med mera, säger han.

Han ställde frågor per mejl till styrgruppens ordförande Stefan Larsson (M) om kostnaderna för badhuset innan han skrev sin insändare. Då fick han svar från Henrik Samevik på fritidskontoret att den årliga kostnaden för 20-års-underhållsplanen är fem miljoner kronor.

Han är även kritisk till beräkningen av intäkter på 9,3 miljoner kronor.

– Det låter inte rimligt överhuvudtaget, säger han.

– Uträkningarna stämmer inte. Flera miljoner saknas.

Henrik Samevik bekräftar att siffrorna i kalkylen togs fram av en konsult 2019.

– Det är tekniska förvaltningens ansvarsområde att se till att den stämmer ungefär med verkligheten, säger han.

Nya underlag ska tas fram i höst, innan budgeten för nästa år klubbas.

– Det viktiga är att de är med inför budgetberedningen, säger han.

Han förklarar att avskrivningstiden på 33 år kan bli 40 år. Vissa komponenter skrivs av på 50 år.

– Kalkylen är ett redskap för att jämföra olika kostnader.

Henrik Samevik hävdar att de fem miljonerna per år i långsiktig underhållsplan, som han svarade Pim Nilsson, gäller de andra badhusen som är äldre och har kortare beräknad livslängd kvar.

– De beräknas ha en livslängd på 20 år, detta badhus 50 år, säger han.

Hur mycket som ska avsättas i underhållsplan för det nya badhuset kan han inte svara på utan hänvisar till tekniska förvaltningen.

Han vill inte utgå från kalkylens årskostnad på 24 miljoner utan hellre de 18 miljoner som skulle bli kostnadsökningen jämfört med idag för badhusorganisationen när Qpoolens och Hässleholmsgårdens kostnader dragits av. Mer exakt säger kalkylen 17,7 miljoner kronor (kommunen avrundar felaktigt till 17,6).

Henrik Samevik medger att siffran är för låg.

– Den totala kostnaden kommer att presenteras för styrgruppen.

Angående biljettintäkterna anser han att beräkningen är realistisk. Antalet besökare förväntas öka från 80 000 ett tidigare normalår (2016) till 172 500. Då inkluderas cirka 115 000 besökare som betalar 60 kronor per dag till själva badet, 7 500 besökare till relaxavdelningen där det kostar 120 kronor per bad, cirka 40 000 besök via föreningar och skolor som ger cirka 4 kronor per bad och egna aktiviteter såsom simskolor med cirka 10 000 besök med en intäkt på 80 kronor per besök. Det blir cirka 8,8 miljoner kronor. Dessutom väntas intäkter från kafeterian.

Olika slags rabatter kommer att erbjudas, vilket gör det komplext att jämföra med dagens avgifter.

– Vi vill inte höja avgifterna för mycket utan hellre locka mer folk. Om vi har bra aktiviteter tror vi att vi ska lyckas med det, säger Henrik Samevik.

Han ser kalkylen för intäkterna som realistisk. Men Kristianstads nya badhus tar betydligt högre avgifter och har ändå svårt att få ekonomin att gå ihop.

Kommunstyrelsens ordförande Lena Wallentheim (S) sa i Frilagts tidigare artikel att det finns pengar till badhuset.

– De talar om för folk att man har pengar. Det har man inte när man inte får ihop kalkylen. Frågan är om det handlar om nonchalans eller okunskap, säger Pim Nilsson.

Lena Wallentheim säger nu att hon uppfattat det som att man i kalkylens kapitalkostnader tagit viss höjd för ökade driftskostnader.

– Jag behöver ställa frågor om det, säger hon.

Hon anser inte att besöksantalet räknats speciellt högt.

– Det är inte en överdriven kalkyl för intäkterna, säger hon.

Berit Önell

Läs mer:

2023-08-18 Kommunens kalkyl: Nya badhuset kostar 24 miljoner per år