Frilagt klandras av Mediernas Etiknämnd för att ha åsidosatt god publicistisk sed genom att inte låta kommunstyrelsens tidigare ordförande Lars Johnsson (M) bemöta artiklar om en polisanmälan där han anklagades för att ha försökt övertala en kommuninvånare att dra tillbaka ett överklagande.

Frilagt har valt att frivilligt ansluta sig till det pressetiska systemet och följa de pressetiska reglerna. Tidningar som klandras ska publicera ett uttalande från MEN och betala en expeditionsavgift, för fristående nättidningar som Frilagt 13 000 kronor.

Här följer uttalandet från Mediernas Etiknämnd:

Klandras för att inte ha låtit kritiserad bemöta kritik

Mediernas Etiknämnd klandrar Frilagt för att ha åsidosatt god publicistisk sed genom att inte ha låtit den dåvarande kommunstyrelsens ordförande, Lars Johnsson, bemöta kritik.

Frilagt publicerade en artikel den 8 juli 2022 där det angavs att kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson hade tagit kontakt med kommuninnevånaren Martin Persson och träffat honom i hemlighet i stadshuset för att prata om att Martin Persson hade överklagat kommunens beslut att köpa ett äldreboende för 40 – 50 miljoner kronor mer än vad en värdering visat det vara värt. I artikeln intervjuades även professorn i offentlig rätt vid Göteborgs universitet, Thomas Erhag, som uttalade att ett sådant agerande från en kommunal företrädare innebar ett försök att runda rätten att överklaga.

I den första av de anmälda artiklarna, den 11 juli, publiceras uppgiften att Martin Persson nu drar slutsatsen att Lars Johnsson begått tjänstefel och gör en polisanmälan. Mötet mellan dem varade i tre timmar och Persson uppger att han kände sig pressad när Johnsson flera gånger bad honom dra tillbaka överklagandet. Frilagt skriver också att Lars Johnsson bekräftat att mötet ägt rum och att han inte pressat Persson utan bara velat informera om konsekvenserna av överklagandet.

Åklagaren lämnar anmälan till polisen för förundersökning

I en andra artikel den 14 juli, framgår att polisanmälan av Lars Johnsson lett till en

förundersökning om tjänstefel. I övrigt upprepas uppgifterna att Johnsson bekräftat att mötet ägt rum men att han inte pressat Persson utan bara informerat om konsekvenserna av överklagandet.

Kommentarer från andra politiker

I den tredje artikel från den 15 juli, intervjuas kommunalråd från S, M och SD om Lars Johnssons agerande. De riktar ingen kritik men två av dem säger att de inte skulle göra något sådant. Och det framgår att det fanns olika syn på avstängning under en polisutredning.

Förundersökningen läggs ner

I den fjärde artikeln 25 juli intervjuas förundersökningsledaren som säger att förundersökningen mot Lars Johnsson lagts ner den 18 juli.

Förundersökningsledaren anser att det varken var tjänstefel eller något annat brottsligt att ett kommunalråd försökt övertala en medborgare att dra tillbaka överklagandet av ett kommunalt beslut. Varken förfarandet att samtala med en överklagande part i ett förvaltningsärende eller sättet att överenskomma om mötet bedöms utgöra något brott som ligger under allmänt åtal.

I artikeln anges också att Martin Persson har begärt överprövning, bland annat med motiveringen att han inte blivit hörd. Martin Persson uppger till tidningen att han har ytterligare bevisning och att han får en känsla av att polisen ”är kopplad” till Hässleholms kommun. Han tycker också att det är konstigt om Lars Johnssons agerande är lagligt, eftersom man då öppnar för att alla kommunpolitiker i landet kan säga till invånarna att dra tillbaka överklaganden. I artikeln finns uppgiften att Lars Johnsson har förklarat att hans syfte inte var att tvinga Martin Persson att dra tillbaka överklagandet.

Vad anmälaren anfört

Artiklarna anmäldes av Lars Johnsson som anser att Frilagt publicerat polisanmälan, trots att tidningen borde insett att anmälan var grundlös och bara haft som syfte att skada honom och att den som polisanmält fått stort utrymme medan han själv inte beretts möjlighet att kommentera eller bemöta anklagelsen om brott. Eftersom ingen reporter varit i kontakt med honom efter polisanmälan kunde tidningen inte känna till hans inställning. Anmälaren kritiserar också att andra politiker och motståndare fått kommentera polisanmälan och frågan om avstängning. Anmälaren hävdar att tidningen flagrant brutit mot regeln om bemötande då tidningen inte i någon av de fyra anmälda artiklarna givit honom möjlighet att bemöta eller redogöra för sin ståndpunkt. Publiceringen var också olämplig med tanke på det allmänna valet i september.

Vad Mediet anfört

Frilagt svarar genom Berit Önell, ansvarig utgivare, att anmälaren i den första och viktigaste artikeln 8 juli 2022 (ej anmäld) fick fått stort utrymme, mer än 2000 tecken, om varför han agerat som han gjort. Mediet anför också att ingen oenighet fanns om att mötet ägt rum på anmälarens initiativ och att dennes förhoppning var att överklagan skulle dras tillbaka. I artiklarna om polisanmälan om tjänstefel och förundersökning redogjordes kort för anmälarens inställning och en länk fanns till den första artikeln den 8 juli 2022. Polisanmälan gällde den sakfråga han redan fått bemöta i artikeln den 8 juli.

I artikeln med andra kommunalråd ansåg mediet det relevant att belysa hur partierna hanterar ärenden som detta. Den sista artikeln handlade om nedläggningen av förundersökningen och att Lars Johnsson frikändes.

Frilagt påpekar också att de två sista artiklarna länkade till artikeln om förundersökningen som i sin tur länkade till den första artikeln. Det framgår inte av publicitetsreglerna att bemötande av kritik ska publiceras samtidigt med kritiken. Frilagt framhåller att den som anser sig inte ha fått komma till tals kan och brukar höra av sig med ett genmäle, hade det gjorts, hade det tillgodosetts. Frilagt anser inte att det fanns skäl att inte publicera för att det var val om två månader. Väljarna har rätt att ta del av politikernas agerande.

MO:s bedömning

Det problematiska med de aktuella publiceringarna är om tidningen tillgodosett anmälarens rätt till bemötande Sammantaget konstaterar MO följande: Enligt artiklarna skulle anmälaren kunnat ha gjort sig skyldig till brott. Detta är uppgifter som är skadliga för honom. Som kommunstyrelsens ordförande får anmälaren dock tåla långtgående granskning av sådant som kan påverka förtroendet för honom. Hans roll innebär även att det finns ett allmänintresse av granskning som den aktuella. Det är en brist att tidningen inte låtit anmälaren bemöta de publicerade uppgifterna mer än i den första, ej anmälda, artikeln. Denna brist uppvägs dock något av att det i de senare artiklarna angetts vad han uppgett om händelsen. Han har efter vad som framkommit inte själv kontaktat tidningen för en uppföljning. Mot denna bakgrund och det faktum att tidningen haft belägg för de publicerade uppgifterna har den publicitetsskada som orsakats honom sammantaget inte varit oförsvarlig.

Ärendet avskrivs.

Ärendet i Mediernas Etiknämnd

Anmälaren har anfört att MO:s slutsats strider mot publicitetsreglerna medan Frilagt har angett att anmälaren hade kunnat kontakta tidningen för ytterligare bemötande. Men eftersom hans inställning refererades vägde det upp att han inte fick bemöta uppgifterna mer än i den första, ej anmälda, artikeln och det hade inte heller skett något nytt i sak som tidningen hade anledning att tro att han hade velat kommentera

Mediernas Etiknämnds bedömning

Sammanfattningsvis konstaterar nämnden följande.

Det pressetiskt avgörande är, som också MO har framhållit, frågan om bemötande.

Det är en grundläggande publicistisk regel att den som kritiseras i faktaredovisande material så långt det är möjligt ska ges tillfälle att samtidigt bemöta kritiken och att man ska sträva efter att återge alla parters ståndpunkter. Detta innebär i och för sig inte att den som, liksom i detta fall, är föremål för flera artiklar alltid måste ges möjlighet att bemöta det som skrivs i varje ny artikel. Som framgår av det MO anför är detta något som måste bedömas med hänsyn till omständigheterna i varje enskilt fall. Det kan vara tillräckligt att tidningen i de senare artiklarna redogör för vad personen tidigare har uppgett. Vid bedömningen av om detta är tillräckligt är det bland annat av betydelse vad granskningen gäller, i vilken utsträckning tidningen i de senare artiklarna redovisar vad den granskade tidigare uppgett och om de senare artiklarna innehåller nya uppgifter som den granskade bör ges möjlighet att bemöta.

Påståendet att anmälaren i sin egenskap av förtroendevald har gjort sig skyldig till ett grovt tjänstefel är en allvarlig anklagelse. I den typen av granskningar är det därför viktigt att den anklagade ges möjlighet att uttrycka sin syn på saken.

I tre av de fyra anmälda artiklarna har tidningen redogjort för polisanmälningen, förundersökningen och nedläggningen av den samt kommuninnevånarens begäran om överprövning av nedläggningsbeslutet. I dessa tre artiklar redogör tidningen kortfattat för vad anmälaren angett i artikeln den 8 juli. Däremot låter tidningen kommuninnevånaren berätta varför han polisanmäler och redovisar också vad kommuninnevånaren har skrivit i sin polisanmälan och i sin begäran om överprövning. I den sista artikeln har tidningen dessutom intervjuat kommuninnevånaren som till tidningen säger att han har ytterligare bevisning och att han tycker det är konstigt om anmälarens agerande är lagligt, eftersom man då öppnar för att alla kommunpolitiker i landet kan säga till invånarna att dra tillbaka sina överklaganden.

Med hänsyn till det utrymme som tidningen har gett till kommuninnevånarens uppgifter i varje stadium av processen borde den i vart fall i samband med den sista artikeln ha gett anmälaren möjlighet att bemöta uppgifterna, detta särskilt eftersom kommuninnevånaren då uppgav att han har nya bevis och dessutom tydligt markerar att det är hans uppfattning att anmälaren sagt till honom att dra tillbaka sitt överklagande. Med hänsyn härtill kan tidningen inte undgå den lägsta graden av klander. Frilagt ska därför klandras för att ha åsidosatt god publicistisk sed.

Två ledamöter är av skiljaktig mening och instämmer i MO:s bedömning.

Detta är en förkortad version av nämndens beslut. Beslutet i sin helhet kommer att finnas tillgängligt på Allmänhetens Medieombudsmans/Mediernas Etiknämnds hemsida www.medieombudsmannen.se.

Fotnot: Pressens Opinionsnämnd och Allmänhetens Pressombudsman ombildades den 1januari 2020 till Mediernas Etiknämnd och Allmänhetens Medieombudsman.