Den upplevda tryggheten ökar bland invånarna i Hässleholms kommun – utom i Hässleholms tätort som drabbats hårt av skjutningar och sprängningar. Det visar polisens och kommunens trygghetsmätning för i år som presenterades på måndagen. Förklaringarna är flera, inte minst den höga polisnärvaron som konflikten mellan kriminella grupper lett till och som tycks minska oron på flera orter. I statistiken för Hässleholms tätort märks en ökad tilltro till att polisen tar tag i problemen, vilket kan vara en effekt av både polisiär synlighet och utredningsresultat som lett till att tio personer med koppling till gängkriminaliteten nu sitter häktade. Det förebyggande arbetet har också trappats upp.

Företrädare för både polis och kommun berättade om trygghetsmätningen och det aktuella läget vid en presskonferens på polishuset på måndagen. Enkäten skickades till 2 100 slumpmässigt utvalda personer. 64 procent, det vill säga 1344 personer, svarade, vilket räknas som en hög svarsfrekvens.

Den totala upplevda tryggheten i kommunen är nu tillbaka på liknande värden som under 2019. Mätningen ger ett problemindexvärde mellan 0 och 6 där ett lågt värde tyder på hög upplevd trygghet. Det kommunövergripande värdet för Hässleholm hamnar i år på 2,03, vilket är detsamma som 2019 och bättre än åren därefter.

56 procent av invånarna i kommunen känner sig trygga med att vara ute ensam en sen kväll, jämfört med 53 procent förra året. Andelen som inte känner sig trygg ligger oförändrat på 31 procent. Färre har uppgett att de utsatts för brott. Färre svarar också att de oroar sig för att bli utsatta för brott i allmänhet och för att bli överfallen eller misshandlad. Något större andel oroar sig dock för inbrott i förråd och att cykel, motorcykel eller bil ska bli stulen.

Förra året var tilltron till polisens agerande vid problem oroväckande låg med 16 procent som upplevde att polisen inte bryr sig om de lokala problemen och 42 procent som ansåg att polisen bryr sig om problemen. Nu är siffrorna 13 respektive 49.

– Vi har en väldigt hög polisiär närvaro, det har jag hört att många märkt, säger kommunpolis Maria Roos Brostedt.

Det finns skillnader mellan olika orter i kommunen.

– Hässleholms tätort är fortfarande röd, konstaterar socialnämndens ordförande Robin Gustavsson (KD).

Det som lyser mest rött är att fler känner sig otrygga, 46 procent, än trygga, 45 procent, ute en sen kväll i staden. För dessa kriterier innebär det en femma i index. De trygga har visserligen ökat från fjolårets 38 procent, men även de otrygga har ökat, från 44 procent. Andelen som känner oro för att bli överfallen eller misshandlad har ökat från 40 till 41 procent.

En betydligt större andel i Hässleholms tätort upplever i år störningar från folk som bråkar och slåss utomhus, en ökning från 15 till 20 procent. Ungdomsgäng som bråkar och stör ligger oförändrat högt medan det upplevs en minskning av buskörning med mopeder som dock fortfarande ligger högt. Samtliga tre kriterier ligger på en fyra i index. Även störningar från berusade personer utomhus, ligger fortsatt på fyra trots en liten minskning. Störning från narkotikapåverkade personer har minskat från 25 till 19 procent, från en fyra till en trea.

Tilltron till polisens vilja att ta itu med problemen ligger tydligt högre i staden än i kommunen som helhet. Andelen som upplever att polisen bryr sig om de lokala problemen har ökat från 50 till 58 procent, från en tvåa till en etta. De som inte anser att polisen bryr sig har minskat från 15 till 8 procent, också det från två till ett.

I Bjärnum-Vittsjö har tilliten till polisen ökat mest, från en femma till en tvåa. I Tyringe upplever fler störningar från ungdomsgäng som bråkar. Index har gått från två till fem. Men även här har tilliten till att polisen bryr sig om problemen ökat, från fyra till ett.

Lokalpolisområdeschef Niklas Årcén säger att polisen har tagit problemen på allvar och i omgångar fått regional stöttning.

– Det krävs om vi ska kunna hålla trycket över tid, säger han.

Det gäller både det så kallade offensivt trygghetsskapande arbetet och utredningarna.

– Vi har nu tio häktade kopplat till konflikten. Vi har fortfarande en konflikt som lever, men den är tillbakatryckt som det är nu. Vi vill att den ska lösas också och kopplat till det har vi fått möjlighet till ett förändrat arbetssätt, säger Niklas Årcén.

Han berättar om en ny ungdomsgrupp sedan den 1 september i lokalpolisområdet, det vill säga Hässleholm, Osby och Östra Göinge. Här finns både utredare och yttre personal, totalt åtta-tio personer, som arbetar brottsförebyggande för att minska rekrytering till kriminella grupper. Polisen samverkar också i större utsträckning med kommunerna, bland annat med socialtjänsten.

– Det är viktigt att jobba med unga och sätta in rätt insats i ett tidigt skede, säger Niklas Årcén.

Kommunalråden Hanna Nilsson (SD) och Lina Bengtsson (M) instämmer.

– Det är bra om vi kan arbeta mer i samverkan och mer förebyggande, säger också Lena Nilsson (S), ordförande i Brottsförebyggande rådet lokalt.

Hon nämner även att trygghetsvandringar runt om i kommunen ger positiv effekt på den upplevda tryggheten.

Kommunens brottsförebyggande samordnare Johanna Flogstam betonar att en korrekt lägesbild behövs för att prioriteringarna och insatserna ska bli de rätta. Det blir särskilt viktigt när en lagändring den 1 juli nästa år lägger större ansvar för brottsförebyggande på kommunerna.

Berit Önell