Den sällsynta växten klotgräs är illa ute när kommunen avverkar kring dammarna mellan bostadsområdet Hassellunden och Södra Kringelvägen i Hässleholm. Inte nog med att dammen där den lilla ormbunken har en av sina få växtplatser nu fyllts av nedsågade träd, syftet med avverkningen är att Hässleholm Miljö ska komma åt att gräva upp sediment ur dagvattendammarna, något som klotgräset inte överlever om det sker där den växer i strandkanten och på bottnen på grunt vatten. Dessutom strider avverkningen enligt stadsbyggnadskontoret mot detaljplanen för området som säger att naturen ska bevaras och ädellövträd planteras som skyddsridå mot reningsverket. Istället arrenderar kommunen ut mark till lantbruk och nu huggs alltså även träden kring dammarna ner så att det blir öppet mellan bostäderna och reningsverket.

Området kring dammarna och bort mot golfbanan är omtyckt av många boende på Hassellunden, och även andra, som brukar promenera där. De har inte fått någon information om att det ska avverkas.

– Vad händer? Det ser ju ut som att alla träden är borta på ena sidan.

Ett äldre par som Frilagt möter på gångvägen mellan dammarna blir förskräckta när de ser hur mycket skog som är borta. De mindre stigarna på båda sidor är oframkomliga på grund av fällda träd. På ena sidan finns en markerad slinga som delvis är borta.

Det brukar vara gott om grodor vid dammarna. Alla svenska grodarter är fridlysta och både Göingebygdens biologiska förening och kommunekolog Lars-Erik Williams har vädjat om hänsyn till det sällsynta klotgräset.

– Det finns i den lilla nordliga dammen och där vore vi tacksamma om man visar hänsyn på hela eller stora delar av bottnen vid slamreduktionen! Klotgräset finns enligt gruppen bara på två lokaler i kommunen, skrev Thomas Johnsson i GBF till kommunens park- och skogsförvaltare Christer Söderling den 21 september.

Klotgräs klassat som sårbar art

Han hänvisade till Artportalen där klotgräs är klassat som sårbar art, vilket är den näst högsta klassningen för hotade arter. Bara en observation från dammarna vid Södra Kringelvägen 2018 är noterad i Artportalen, men efter att Christer Söderling frågat om det fortfarande stämmer meddelade GBF:s floragrupp att växten finns kvar i den lilla nordliga dammen.

Frilagt började ställa frågor om planerade avverkningar kring dammarna redan i juni då Sydved satt upp markeringar på några träd. Svaret från Söderling blev då att det skulle röjas kring dammarnas in- och utlopp.

– Här kommer kartorna och de gröna markeringarna anger var det finns ut- eller inlopp och där ska röjas helt rent från sly cirka 10 meter på var sida om dessa, skrev Söderling till Frilagt den 20 juni.

Men detta var långt ifrån sanningen. Samma dag skrev Christer Söderling till Lars-Erik Williams för att fråga om han visste vad det var för sällsynt växt som skulle finnas vid några andra dammar, vid Björklunda, där det också skulle avverkas och rensas bort sly längs kanterna. Han nämnde inte heller då att det skulle grävas bort sediment.

Enligt Hässleholm Miljö var det dock klart långt tidigare.

– Det har varit planerat i ett år. Avverkningarna sker på vårt uppdrag, vi måste komma till för att underhålla dammarna, säger Emma-Karin Trygg Vincic, marknadschef och kommunikationsansvarig på Hässleholm Miljö.

Hon förklarar att kommunen måste fälla träden för att man ska komma åt runt hela dammarna, något som inte gjorts sedan dammarna anlades för närmare 30 år sedan.

– Underhållet består i att vi ska gräva ur sediment på bottnarna så att dammarna kan ta emot dagvattnet. De måste göra plats åt oss så att vi kan köra fram till kanten med grävmaskin och gräva upp med en stor skopa, säger hon.

”Försiktighet krävs”

Lars-Erik Williams kontaktade GBF och frågade om någon där kände till växten. Thomas Johnsson svarade några dagar senare att det kunde vara klotgräs.

– Försiktighet krävs! skrev Thomas Johnsson i mejlet som Lars-Erik Williams vidarebefordrade till Christer Söderling.

Williams berättade där att klotgräs är en liten ormbunke, cirka tio cm hög, som mer ser ut som gräs. Den växer på sumpiga stränder eller i grunt vatten.

– Att hålla nere vegetationen genom att klippa är bara bra för att undvika att klotgräset konkurreras ut. Dock kanske man ska försöka att undvika att köra i eller mycket nära vattnet, skrev han.

Christer Söderling skickade informationen vidare till Hässleholms Miljö den 28 juni. Men växten verkar ha glömts bort tills i september då Söderling träffade företrädare för GBF vid ett möte om annat och någon åter nämnde den. Efter beskedet att den finns kvar i dammen informerade han både Sydved, som sköter avverkningen, och Hässleholm Miljö.

– Hur stort behov har ni av att vi röjer bort allt sly i den dammen eller vi kan låta någon del vara orörd? Kommer ni att gräva bort sediment i denna dammen? frågade han Hässleholm Miljö.

”Vi får ta hänsyn”

Utredningsingenjör Emma Isacsson svarade med att fråga hur man kan skydda växten eller till och med skapa bättre förutsättningar.

– Vi behöver kolla upp det lite bättre och tillsammans hittar vi säkert en lösning, skrev hon den 23 september.

På onsdagen har hon ännu inte fått något svar.

– Vi får titta vidare på hur vi ska hantera sedimentet, säger hon.

Hon menar att det är Christer Söderling som sköter växtligheten på land.

– Själva kapaciteten och funktionen i dammarna blir nästa skede och hur vi då ska hantera klotgräset så att vi inte förstör. Vi får ta hänsyn till det, när vi vet om det, men exakt hur kan jag inte svara på, säger hon till Frilagt.

Hon förklarar att sedimentet sannolikt inte kommer att grävas upp i höst.

– Det har varit torrt väder, men i höst blir det inte, säger hon.

Enligt detaljplanen för området från 2003 var villkoret för att bostäderna skulle kunna byggas 650 meter norr om reningverket att befintlig natur bevarades och jordbruksmarken planterades med ädellövträd som skyddsridå. Men kommunen har alltså fortsatt att arrendera ut mark till jordbruk och till och med godkänt att arrendatorn röjt och avverkat i kanterna. Hässleholm Miljö har inte heller ställt krav på att planteringen ska förverkligas. Istället läggs resurserna på att driva igenom detaljplanen för reningsverket som förutsätter att boende väster om reningsverket tvingas bort.

”Detaljplanen är tydlig”

Bygglovschef Katarina Finyak, för tillfället vikarierande miljö- och stadsbyggnadschef, tittar på detaljplanen för att kunna svara på Frilagts frågor och återkommer sedan på mejl.

– Det står tydligt i detaljplanen att naturområdena skall bibehållas i befintligt skick, att det ska hållas planterat och befintliga dungar bevaras, skriver hon.

Hon konstaterar att det dock är svårt att bedriva tillsyn i området eftersom det inte sägs något om att det krävs lov för att gallra eller fälla befintliga träd.

– Detaljplanen är tydlig, men som jag ser det är den verklingslös då det är svårt att bedriva tillsyn mot avverkningen, skriver hon.

Skotare ska komma fram

Frilagt söker Christer Söderling som inte svarar på telefon. Han skriver så småningom några mejl. Han svarar dock aldrig på frågorna om varför han gav felaktiga uppgifter i somras, varför detaljplanen inte följs och varför man inte rådfrågat stadsbyggnadsavdelningen.

– Det är en ren driftsåtgärd för att upprätthålla funktion och åtgärderna är framtagna i samråd med Hässleholms Vatten, eftersom underhållet har varit eftersatt så märks det mer nu när slyet har växt sig högt och vi tar bort det, skriver han.

När Frilagt upprepar frågorna svarar han att det inte finns några andra avtal eller kartor än de vi redan fått.

– Det ska tas bort all växtlighet vid in- och utlopp, därefter ska grupper sparas där det passar för att vi ska kunna sköta driften med slaghack istället för att vänta 20 år och behöva fälla en massa sly, skriver han.

Sedan avslöjar han ett skäl till att avverka så mycket.

– Vissa ytor får vi hugga lite mer för att kunna komma fram med skotare för att kunna köra undan riset.

Han hänvisar till exploateringsavdelningen och stadsbyggnadskontoret som ansvariga för att detaljplanen genomförs. När det gäller att visa hänsyn till klotgräset hänvisar han till Hässleholm Miljö eftersom de ska ta bort sedimentet.

– Klotgräset växer i de blöta och sumpiga delarna och Sydved har bara varit längs slänten.

Men virket ligger i hela dammen, även i de blöta och sumpiga delarna?

– Allt ska inte huggas utan det sparas “dungar” med tre-fem träd lite spritt över området, skriver Christer Söderling.

Länsstyrelsen kan inte göra något

Länsstyrelsen anser sig inte kunna göra något åt saken. Artskyddsdispens behövs inte, trots att klotgräset är klassat som sårbart och grodorna fridlysta. Något tillstånd för vattenverksamhet eller åtgärder för att motverka grumling krävs inte heller för att gräva upp sediment, trots att vattnet rinner vidare till Finjasjön.

– Det är en teknisk anläggning som ska skötas. Det krävs inte tillstånd för att åtgärda den, säger Helena Holmgren, chef för länsstyrelsens naturprövningsenhet.

– Det finns inget hinder mot att sköta dammarna när där är grodor. Det är en bra tidpunkt på året.

Därmed menar Helena Holmgren att en försiktighetsåtgärd redan gjorts.

– Vi kommer inte att agera.

Hon förklarar också att det bara är bra för klotgräset att det röjs kring dammarna eftersom igenväxning är det största hotet mot det.

Växten lär grävas upp med sedimentet

Lars-Erik Williams har inte riktigt samma uppfattning, även om han också säger att det är bra att röja bort vegetation som skuggar den sällsynta växten. Att gräva upp sediment där klotgräset växer lär ta död på den.

– Jag vet inte exakt hur de gör för att gräva upp sedimentet, men jag kan tänka mig att då får man med sig den.

– Den räknas till hotade arter. Om den nu bara finns i en av dammarna och de andra är större tycker jag att det finns mån att visa hänsyn i den dammen, säger han.

Han tycker inte alls att det är bra att virket ligger i dammen.

– Det låter inte optimalt för det som växer. Förhoppningsvis ligger det inte där så länge, säger han.

Han påpekar att kommunens skogsbruksplan säger “naturvård skötsel” för området.

– Det ska inte vara skogsproduktion utan den skötsel som görs ska vara för naturvårdens skull, säger han.

Berit Önell