Ett försök med avancerad kameraövervakning av äldre på Nybohemmet i Bjärnum genom så kallad sensortillsyn har stoppas efter att medicinskt ansvariga slagit larm om att den kan bryta mot grundlagen, kamerabevakningslagen, patientsäkerhetslagen och socialtjänstlagen. Hanteringen har nu anmälts till Inspektionen för vård och omsorg. Det är oklart vem på förvaltningen som beslutat att köpa in utrustningen, som i avtalet kallas digitala vårdassistenter, till en kostnad av drygt en och en halv miljon kronor första året.

Sensortillsyn är en mer avancerad form av trygghetskamera som även kan kontrollera patientens blodtryck med mera. Att sådana skulle testas på Nybohemmet var inte känt för medicinskt ansvariga inom omsorgsförvaltningen förrän de blev kallade till en riskanalys den 3 oktober. Det trots att projektet pågått i nästan två år. Syftet ska ha varit att öka tryggheten för de äldre och minska risken för att de störs nattetid.

Avtalet med leverantören Great Security tecknades i december 2020. En tid därefter installerades en optisk sensor med kamera och infraröd belysning på samtliga 49 rum på Nybohemmet. Skärmar där bilder och filmer kan visas har funnits på varje avdelning. Systemet har använts, men det är oklart i vilken omfattning. Den påbörjade projektplanen blev aldrig färdigställd.

Anmälan sker både enligt lex Maria på grund av att projektet kunnat medföra en allvarlig vårdskada och enligt lex Sarah på grund av påtaglig risk för allvarligt missförhållande.

– Konsekvensen för den enskilda patienten är att det inte har säkerställts att rätten till personlig integritet enligt grundlagsskyddet är garanterad, skriver Birgitta Ljungbeck, kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska, i sin lex Maria-anmälan.

Hon konstaterar där att det saknas ett tydligt syfte och mål utifrån nyttan för patienten. Detta ställs också i relation till kostnad och resurser som projektet kräver ur ett hälsoekonomiskt perspektiv. Projektet har inte heller använts så aktivt som det var tänkt från början. Enligt uppgift användes det när det ordinarie trygghetslarmet var ur funktion. Omfattningen ska utredas ytterligare genom loggkontroller.

Birgitta Ljungbeck förklarar att eftersom projektplanen aldrig färdigställdes kunde inte följsamhet till hälso- och sjukvårdslagen säkerställas.

– Projektet påvisar även bristande följsamhet till såväl grundlagsskyddet som kamerabevakningslagen, vars syfte är att tillse att kamerabevakning endast används när övervakningsintresset väger tyngre än integritetsintresset, skriver hon.

Hon bedömer att det funnits en allvarlig patientsäkerhetsrisk och anser därför att projektet omfattas av anmälningsskyldighet.

Enligt lex Sarah-anmälan finns ingen dokumentation av syftet för den enskilde med användandet av sensortillsyn.

– Detta innebär att det finns brister i samtyckeshantering och dokumentation utifrån socialtjänstlagen, skriver Maria Persson, socialt ansvarig samordnare.

Projektet har nu pausats, sensorerna i rummen tagits ur bruk och skärmarna plockats bort från Nybohemmets avdelningar.

Enligt avtalet med Great Security Sverige AB skulle leverans av utrustningen ske senast den 31 december 2021. För leveransen skulle kommunen faktureras 1 250 000 kronor. Vid testad och godkänd funktion, senast efter tre månader, skulle ytterligare 300 000 kronor faktureras. Leverantören tog alltså totalt 1 550 000 kronor – för det första året. Om förlängningsoption på upp till tolv månader antogs skulle kostnaden bli 2 250 kronor per månad och så kallad digital vårdassistent. Om utrustningen i varje rum räknas som en digital vårdassistent blir kostnaden 110 250 kronor för det andra året.

Avtalet skrevs under den 18 december av en verksamhetschef och ersättare för förvaltningschef som inte längre är anställd. Beställare var dock en annan verksamhetschef.

Enligt ett pressmeddelande från omsorgsförvaltningen fattades beslut om projektet i juni 2020. Det var samma månad som dåvarande förvaltningschef Anneli Larsson fick sparken med omedelbar verkan. Politikerna i omsorgsnämnden har inte fattat något beslut i ärendet. Enligt kommunikatör Michell Grönlund fick de dock muntlig information om projektet. Förvaltningschefen har delegation att fatta beslut på upp till fyra miljoner kronor.

Pressmeddelandet säger inget om att medicinskt ansvariga bedömt att projektet kan bryta mot både grundlagen och kamerabevakningslagen utan enbart att brister i planeringen av projektet inneburit en allvarlig patientsäkerhetsrisk. Michell Grönlund berättar att ett stycke om brott mot grundlagen och kamerabevakningslagen ströks ur pressmeddelandet.

Hon säger dock att man litar på den bedömning som medicinskt ansvarig sjuksköterska gjort.

– Det hon anmäler är att det finns en risk, säger Michell Grönlund.

– Även om vi från förvaltningens sida generellt ser positivt på modern teknik, som ofta kan underlätta för verksamheten, så är de enskildas integritet alltid viktigare för oss. Därför kommer vi att utreda det här noga, så att vi inte tar några ytterligare risker, säger Åsa Ollerstam Lundh, förvaltningschef på omsorgsförvaltningen, i pressmeddelandet.

Michell Grönlund förklarar att förvaltningen nu arbetar med att utreda vad som hänt, vem som fattat beslut, vad projektet kostat, hur mycket kamerorna använts med mera.

– Vad jag fått till mig idag var inget igång förrän i augusti 2021, men jag vågar inte svara exakt, säger hon.

Kamerorna kan visa både suddiga, pixlade bilder och tydliga. De tydliga ska bara visas 15 sekunder åt gången och all information raderas efter 24 timmar.

Michell Grönlund säger också att alla boende och anhöriga lämnade samtycke till övervakningen, men att det inte dokumenterades på rätt sätt.

– Det är inte säkert att det skett något integritetsbrott. Men det är bra att det anmälts för att vi ska bli säkra på att vi gör på rätt sätt.

Frilagt har sökt Birgitta Ljungbeck, men hon meddelar via Michell Grönlund att hon tyvärr inte har möjlighet att svara på frågor idag.

Berit Önell