I sista stund, sent på onsdagen, skickade Hässleholms kommun sina resterande svar på Konkurrensverkets frågor om fiberetableringen. På torsdagseftermiddagen blev de offentliga.
Dessa frågor, som tydligen var svåra, gäller skälen till att kommunen vägrar nya privata aktörer markavtal och grävtillstånd, hur kommunen kan hävda att inget privat företag erbjudit ett heltäckande fibernät när IP Only skriver att de gjort just det och varför det tecknats markavtal och beviljats grävavtal för vissa aktörer. Karta över nuvarande fibertillgång redovisas också.
Kommunfullmäktige beslöt i maj att anta en fiberetableringsplan som utgick ifrån en anslutningsavgift på 19 000 kronor per hushåll, oavsett läge i kommunen. Men enligt svaret till Konkurrensverket var det först under hösten 2015 som kommunen gjorde en kostnadskalkyl för hur mycket det skulle kosta att bygga ut fiber till samtliga adresser i kommunen.
ANNONS
Kalkyleringen har gjorts som en simulering. Den visar att en landsbygdsfastighet kostar ungefär 50 000 kronor att ansluta och är ungefär tre gånger så dyr som en fastighet i tätort där det kan kosta 16 000 kronor. Kommunen konstaterar att EU-bidragen inte innebär någon avsevärd lättnad i investeringsbudgeten. Kommunen skulle totalt kunna få cirka 7,5 miljoner kronor i sådant stöd. Dessa uppgifter lämnas i svaret för att visa kommunens behov av att bygga ut både i tätort och på landsbygd för att få ekonomi i projektet.
Konkurrensverket har sekretessbelagt ett par rader i redogörelsen för kostnadskalkylen. När Frilagt i höstas begärde ut de ekonomiska kalkyler som låg till grund för fiberetableringsplanens siffror blev svaret att de sekretessbelagts i sin helhet. Motiveringarna var flera, en av dem gällde att kalkylen inte var färdigställd och därför inte var allmän handling. Efter att Frilagt överklagat till kammarrätten lämnade kommunen ut delar av handlingarna, men de bestod bara av prislistor på kablar och diverse annat material. De hade först sekretessbelagts med motiveringen att om kostnader för material och tjänster blev offentliga skulle andra företag kunna anpassa sin prissättning så att kommunen kan lida skada i kommande upphandlingar. Kammarrätten har ännu inte fattat beslut.
Enligt kommunens svar till Konkurrensverket är IT- och Telekomföretagens påstående om att det fanns privata aktörer som kunde erbjuda fiber till hela kommunen direkt felaktigt.
– Om privata aktörer enbart etablerar fibernät i de lönsamma delarna tätort men av affärsekonomiska skäl väljer att inte etablera fiber i de mer kostsamma delarna på landsbygden blir den naturliga följden att de mindre lönsamma hushållen inte ansluts till ett fibernät, skriver kommunens jurister.
De betonar också att det inte kan förväntas att landets kommuner enbart ska etablera fiber i olönsamma områden.
Kommunen hävdar att det är ett allmänt intresse enligt kommunallagen att det finns en fast bredbandsstruktur och därför är kommunen inte förhindrad att tillhandahålla det. Samtidigt medges i yttrandet att det i både regeringens digitala agenda och dokument från bland andra Konkurrensverket och Post- och telestyrelsen uttalats att utbyggnaden av infrastrukturen i första hand bör ske av marknadens aktörer.
– Detta är inte detsamma som ett förbud för kommuner att agera som anläggare och innehavare av infrastrukturen med eventuellt tillhörande agerande som uthyrare av fiber. Istället anges att kommunerna bör agera när marknadsaktörerna inte förmår att tillhandahålla en full utbyggnad, skriver kommunen.
Kommunen menar att marknaden inte har kunnat tillhandahålla en tillräcklig utbyggnad av fibernät för att regeringens fastställda mål, fiber till 90 procent av alla hushåll och företag år 2020, ska kunna nås. Kommunen har antagit Region Skånes mål på hela 95 procent.
När det gäller befintliga markavtal med andra företag menar kommunen att de tecknats i en annan tid och att det inte förrän efter 2010 varit aktuellt med fiberetablering. Majoriteten av dessa avtal gäller enbart åtgärder för att avhjälpa fel eller utbyggnad av svartfiber till olika företag.
Berit Önell
