Hässleholms reningsverk ska förbättras enligt nya reningskrav. Det blir följden av att ett nytt miljötillstånd ska sökas. Men först ska de boende närmast reningsverket tvingas bort med motiveringen att det finns risk för lukt och smittspridning – enligt förslaget till detaljplan. När detaljplanen är klar ska miljötillståndet behandlas och då godtas inte mindre än att reningsverket åtgärdas. Därefter går det bra att bygga nya bostäder. Ingen ansvarig vill svara på varför de planerar på det här sättet.

– Jag fyller 80 nästa år. Man kör inte folk från hus och hem, säger Jan Tillgren som bor i den ena av de två berörda bostäderna.

Jan Tillgren tror, liksom grannen Linus Jepsson, att det finns en annan avsikt med att de ska tvingas flytta än omsorg om deras hälsa.

– I slutänden handlar det säkert om att bygga hus här. Det blir väl ett nytt Finjasjö Park, säger Jan Tillgren.

Någon annan förklaring ser han inte till varför detaljplanen ska bli klar före miljötillståndet.

– Jag tycker det skulle vara tvärtom, säger han.

Han har bott vid sjön i alla år och till och med närmare än nu när han hyrde den tidigare maskinistbostaden vid reningsverket. Varken då eller nu har han lidit av någon lukt från reningsverket.

– Det är ytterst sällan det blåser på det hållet, säger han.

Om detaljplanen går igenom kommer han att överklaga.

– Det ska jag absolut göra.

Linus Jepsson ser inte heller lukt från reningsverket som ett problem.

– Så länge man håller trädridåerna som man lovat på 1970-talet och följer miljötillståndet är det inga problem, säger han.

Som Frilagt berättat har han dock tidigare anmält reningsverket för lukt och smittspridning på grund av formuleringarna i detaljplanen. Då fastslogs att det inte finns några olägenheter av den arten att åtgärder krävs. Fallet gick ända upp till mark- och miljööverdomstolen.

Anmälningar försvunna

Det som på sikt skulle kunna lukta är det öppna slamlagret som utökats med nybyggda fack. Linus Jepsson har nu för tredje gången anmält det som olovligt byggande eftersom stadigvarande anläggningar kräver bygglov. De tidigare anmälningarna återfinns inte på miljö- och stadsbyggnadskontoret.

Frilagt avslöjade i förra veckan att en luktundersökning nu ska genomföras för att bedöma om de två bostäderna påverkas av lukt och smittspridning från dagens reningsverk. Den gäller alltså inte det reningsverk som kommer att finnas efter att miljötillståndet förnyats. Den görs efter krav från länsstyrelsen som anser att de tidigare utredningarna inte är tillräckliga om detaljplanen ska drivas vidare i den del som rör bostäderna. Politikerna i miljö- och stadsbyggnadsnämnden är överens om att driva planen vidare. Något formellt beslut har dock inte fattats.

– Vi har uppdrag att fortsätta med planen från politikerna, säger Helena Östling, miljö- och stadsbyggnadschef samt tillförordnad planchef.

Både hon och miljö- och stadsbyggnadsnämndens ordförande Kenny Hansson (M) påstår att de inte fått information om att deras tjänstemän i juni skickade in en handlingsplan för nya miljötillstånd på reningsverken till länsstyrelsen. Kenny Hansson vill därför inte kommentera den. Men alla inkomna skrivelser redovisas i nämnden och reningsverkets detaljplan stäms av vid varje möte i både nämnden och arbetsutskottet.

Helena Östling säger att hon kommer att titta på hur handlingsplanen eventuellt påverkar detaljplaneprocessen.

Hon förklarar att miljötillståndet och detaljplanen är två helt olika processer.

– Även om det är samma frågeställningar sker prövningen på olika sätt, säger hon.

Enligt Helena Östling är det inte är aktuellt att tillåta andra bostäder där de nuvarande ligger.

– Nej, så är det verkligen inte. När vi planlägger för natur är inte avsikten att bygga bostäder, säger hon.

– Det finns inget självändamål eller någon strävan att expropriera bostäder.

När Frilagt frågar varför man då gör det vill hon inte spekulera.

– Vi vill utreda enligt planprocessen först.

Länsstyrelsen skärpte tonen

Handlingsplanen är ett svar på länsstyrelsens krav efter tillsyn på Hässleholms kommuns miljöavdelning förra året. Miljöavdelningen fick då kritik bland annat för otillräcklig tillsyn på reningsverken. I våras skärptes tonen från länsstyrelsens sida och krav på en tidsplan för att förnya de föråldrade miljötillstånden skickades till miljöavdelningen, med hot om att återkalla tillsynen om kommunen inte fullgör sina skyldigheter. Miljötillståndet för Hässleholms reningsverk är i huvudsak från 1973.

Det kommunala bolaget Hässleholm Miljö har tagit fram handlingsplanen, “i samråd med miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen”. Handlingsplanen listar kommunens fem större reningsverk där miljötillstånd krävs och tio mindre där det räcker med anmälan om miljöfarlig verksamhet.

Enligt tidplanen ska ansökan för Hässleholms reningsverk inte påbörjas förrän 2028. Anledningen är att detaljplanen först ska bli klar: “Ny tillståndsansökan för Hässleholms reningsverk inväntar utredningar och planarbeten”. Utredningsarbetet för detaljplanen kommer att användas som underlag även i tillståndsprövningen för att synergier mellan de två arbetena ska kunna utnyttjas.

Handlingsplanen påpekar också att detaljplanen för reningsverket ligger inom Trafikverkets pågående järnvägsplan. Förslag till regeringen om höghastighetsbanans sträckning väntas först 2024. Men Hässleholm Miljö har tidigare meddelat att man är beredd att avstå marken närmast järnvägen och använda annan kommunal mark för att inte behöva pausa detaljplanen tills beslutet om tågen är klart. Miljötillståndet lär därför inte heller behöva vänta på Trafikverket utan det handlar om att detaljplanen – där bostäderna föreslås planläggas som natur – ska bli klar först.

Ger inte tillstånd
som tvingar folk att flytta

Karin Söderholm, chef för miljöprövningsenheten på länsstyrelsen, är tydlig med vad som gäller vid länsstyrelsens prövning av nytt miljötillstånd. Inga boende kan tvingas bort på grund av påverkan från ett reningsverk.

– Om vi prövar en verksamhet och det finns bostäder runt omkring måste verksamheten anpassa sig och vidta försiktighetsmått. Vi ger inte tillstånd som tvingar folk att flytta. Vi tillåter ingen sådan störning, säger hon.

Hon känner till situationen i Hässleholm.

– Det verkar vara något annat än miljöpåverkan från reningsverket, säger hon.

Hon förklarar också att eftersom bostäderna fanns på platsen innan reningsverket byggdes har det redan prövats om de kan ligga där enligt det gamla miljötillståndet.

– Än så länge gäller det, säger hon.

På 1970-talet fanns betydligt fler hus här. När den så kallade avstyckningsplan som då fanns upphävdes var länsstyrelsens villkor en ny detaljplan, med befintliga bostäder kvar, och natur på resten av området. Den planen förverkligades dock aldrig.

Karin Söderholm har inte hört talas om att befintliga bostäder måste bort vid något annat reningsverk.

– Jag kan inte plan- och bygglagen, men om det finns bostäder kan vi inte tillåta verksamheter som gör dem otjänliga.

Med anledning av rättsprocessen om lukt och smittspridning konstaterar hon att frågan dessutom redan är avgjord.

– Det är inga problem där. Det håller inte som argument, säger hon.

Hon vet inte vilka skäl som krävs för att planlägga bostäder som naturområde.

– Det låter som en planfråga. De kan inte hävda miljö och hälsa, säger hon.

Hänvisas till att överklaga

Hon hänvisar till Emanuel Beijer, jurist på länsstyrelsens rättsenhet, som kan mer om plan- och bygglagen.

Han förklarar att länsstyrelsens roll är att granska så att kommunernas planläggning inte strider mot allmänna intressen. Om den gör det kan planen stoppas. Det gäller riksintressen, exempelvis järnvägen, miljökvalitetsnormer, strandskydd, regional samordning och om planläggningen är olämplig för människors hälsa och säkerhet. Men de boendes intressen i sina fastigheter räknas som enskilda intressen, inte allmänna.

– Den aspekten ingår inte i länsstyrelsens granskning, säger Emanuel Beijer.

Dock säger plan- och bygglagen att detaljplaner ska utformas med skälig hänsyn till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden. De fördelar som kan vinnas genom att ta mark i anspråk ska överväga de olägenheter som planen orsakar enskilda.

– Det är avvägningar som kommunen ska göra, säger Emanuel Beijer.

Om kommunen struntar i det får den enskilde försöka få rätt genom att överklaga. Detsamma gäller för möjligheten att yttra sig i planprocessen som kommunen i princip kan avfärda. Ändå kallar Emanuel Beijer den för en demokratisk process eftersom alla berörda ska komma till tals.

Äganderätten har starkare
stöd i grundlagen

Grundlagens krav på proportionalitetsbedömning är dock skarpare än plan- och bygglagens och äganderätten har stärkts ytterligare med EU-rätten.

– Den ska vägas in i alla beslut, säger Emanuel Beijer.

Bedömningen ska ske i tre steg innan någon kan tvingas avstå sin egendom: om ingreppet är ändamålsenligt, om det är nödvändigt för att tillgodose ändamålet eller om det finns andra mindre ingripande alternativ och om den fördel som det allmänna vinner står i rimlig proportion till skadan för den enskilde.

– Om det skulle finnas en enkel och billig lösning som inte inkräktar lika mycket är det möjligt att ifrågasätta utifrån proportionalitetsutfallet, generellt, säger Emanuel Beijer.

Han vill inte närmare kommentera Boverkets tidigare uttalande till Frilagt om att krav måste ställas på reningsverket om det orsakar störningar.

– Plan- och bygglagen kan inte läka brister i miljöbalken. Kommunen kan alltså inte göra en detaljplan och börja expropriera fastigheter för att reningsverkets verksamhet inte uppfyller miljöbalken, sa Boverkets expert Mikael Jardbrink till Frilagt.

Kommunen har sedan krävt förtydligande av Boverket som dock inte haft något att tillägga.

– Det är inte vanligt att de uttalar sig i konkreta frågor, men de är mer experter än jag. Men den normala gången är att man angriper miljöbalksfrågor inom miljöbalken, inte plan- och bygglagen, säger Emanuel Beijer.

Anklagar Frilagt för spekulationer

Kommunens miljöchef Torbjörn Håkansson hävdar att Hässleholm Miljö själv tagit fram handlingsplanen, dock efter en dialog på två år.

– Jag hade varit jätteglad om de kommit igång tidigare, säger han.

Han säger att det för hans del inte spelar någon roll om det finns en detaljplan eller inte. Han vill inte heller säga säkert att reningsverket faktiskt kommer att förändras på grund av miljötillståndet.

– Det viktigaste är att uppdatera dem enligt miljöbalkens regler. Tekniken har gått framåt. Frågan är hur de förhåller sig mot den nya verkligheten och mot infrastruktur och forskning, säger han.

En brist i de äldre miljötillstånden är att utsläppskraven enbart anges i halt och inte har någon gräns för hur mycket näringsämnen med mera som får släppas ut totalt. Det innebär svårigheter att ställa krav när allt fler bostäder kopplas på.

Torbjörn Håkansson anklagar Frilagt för spekulationer när vi tar upp att bostäderna skulle få vara kvar om miljötillståndet förnyades först och detaljplanen fick vänta.

– Jag kommer inte att svara mer, säger han.

Hässleholm Miljö har redan börjat utreda införande av membranteknik på Hässleholms reningsverk. Tekniken leder både till bättre rening och mindre luktstörningar.

Frilagt har sökt Hässleholm Miljö.

Berit Önell

Läs mer:

2022-08-17 Luktundersökning ska rättfärdiga expropriation av bostäder