En luktundersökning ska rättfärdiga expropriation av bostäderna närmast reningsverket i Hässleholm. Anledningen är att länsstyrelsen krävt bättre underlag om kommunen ska driva förslaget till detaljplan vidare i den del som rör bostäderna. Men mark- och miljööverdomstolen har redan sagt att det inte finns några problem med lukt från reningsverket. “Efter många om och men” fortsätter planprocessen för området, trots att Trafikverket satt stopp för planläggning av marken inom den korridor där höghastighetsjärnvägen kan dras.

Vid samrådet för ett år sedan om detaljplaneförslaget underkände både länsstyrelsens och Trafikverkets yttranden förslaget i dåvarande utformning. Det kunde därför inte drivas vidare. Antingen måste det pausas i väntan på beslut om höghastighetstågen, läggas ner helt eller anpassas till myndigheternas krav.

Vid ett digitalt möte den 10 mars försökte planchef Marie Nilsson och planarkitekt Andreas Ask från Hässleholms kommun få länsstyrelsen och Trafikverket att klarlägga vad som kunde planläggas inom respektive område inom den så kallade korridoren. Men det gick inte alls.

– Länsstyrelsen Skåne och Trafikverket ger kommunen rådet att avvakta med detaljplan för de områden som berör lokaliseringsalternativ för framtida järnväg Hässleholm-Lund, står det i mötesanteckningarna.

Det kommunala bolaget Hässleholm Miljö, som ansvarar för reningsverket och ansökt om detaljplanen, beslöt efter betänketid att acceptera en anpassning av planområdet efter Trafikverkets önskemål för att slippa en lång väntan.

Förberedelser i smyg

Men sedan blev det tyst. Inte ens de berörda i de två bostäderna närmast reningsverket fick veta om planen skulle läggas ner eller drivas vidare och i så fall hur. Närmaste grannen Linus Jepsson fick istället flera gånger besked av personalen på kommunens kontaktcenter att han inte får prata med ansvariga.

Under sommaren har dock förberedelserna för en luktundersökning som även ska bedöma risk för smittspridning vid bostäderna tagit fart i smyg.

– Efter många om och men tänker vi nu sannolikt gå vidare med detaljplanen för reningsverket, skriver Andreas Ask den 2 juni i ett mejl till länsstyrelsen.

Mottagaren är Lisa Hofer, tidigare planarkitekt i Hässleholms kommun, nu planhandläggare och ställföreträdande enhetschef på länsstyrelsen. I Hässleholms kommun arbetade hon bland annat med den fördjupade översiktsplanen där bostäderna förvandlas till natur, liksom i detaljplaneförslaget. Nu är hon länsstyrelsens kontaktperson i ärendet eftersom den tidigare handläggaren är tjänstledig och ingen ny är utsedd.

– Jag skulle behöva stämma av med någon gällande den fördjupade utredningen av reningsverkets omgivningspåverkan, skriver Andreas Ask i mejlet.

Hjälp av miljöchefen

Han berättar där också att en offertförfrågan redan har utformats utifrån tidigare dialog med länsstyrelsen. Hanne Romanus, chef för enheten för samhällsplanering, svarar och förklarar att ytterligare råd inte kan ges eftersom länsstyrelsen i slutändan ska granska detaljplaneförslaget. Hon skriver att hon utgår ifrån att kommunens miljöavdelning kan ge stöd vid upphandlingen.

– Vi har tillsammans med vår miljöavdelning tagit fram en kravspecifikation, bekräftar Andreas Ask den 7 juni.

Han berättar för Frilagt att han haft hjälp med det av miljöchef Torbjörn Håkansson. När Frilagt begär ut handlingen blir det först nej med motiveringen att den är arbetsmaterial. På miljökontoret säger vikarierande miljöchef Carina Westerlund att det inte finns någon handling utan bara anteckningar som visats vid ett Teamsmöte och att miljökontoret hjälpt till muntligen. Andreas Ask skriver sedan i ett mejl till Frilagt att han “hade en avstämning” med Torbjörn Håkansson.

Nio dagar efter begäran meddelar Ask plötsligt att “utkastet” till offertförfrågan, som också kallas uppdragsbeskrivning, lämnas ut. Han förklarar att han rådgjort med sin chef Helena Östling och att de inte är säkra på om det är en offentlig handling samt att den kan komma att förändras framöver. Han bekräftar att handlingen skickats till Hässleholm Miljös tre medlemmar i Teamsgruppen och säger att bara han och de har deltagit i mötena.

Skyddsplanteringar avverkade

Länsstyrelsen efterlyste i sitt yttrande bland annat en fördjupad och mer platsspecifik bedömning av behovet av skyddsavstånd och -planteringar. Skyddsplantering finns i förslaget bara mot bostäderna på Ormanäsvägen och inte för de två bostäder som ligger närmast reningsverket. Enligt planbeskrivningen ska även dessa kunna vara kvar en tid och därför måste skyddsplanteringar säkerställas om det behövs.

De trädridåer som planterades av samma orsak på 1970-talet är nu borta. Då var intentionen att bostäderna skulle vara kvar, något som också prövades i reningsverkets miljötillstånd vid samma tid. Träden har inte återplanterats. Istället har gallring och röjning fortsatt på den kommunägda marken mellan reningsverkets staket och bostäderna, främst mitt emot Linus Jepssons. Hässleholms Miljös dåvarande vd Sven Carlsson sa i mitten på juni till Frilagt att han inte såg något utrymme för återplantering, men att det inte skulle tas ner mer av vegetationen.

– Staketet kommer att hållas fritt, men inte mer. Vi är inte intresserade av problem med grannar och journalister, sa han.

Ändå röjdes området igen för ett par veckor sedan och alla de nya hasselskotten är borta.

Offertförfrågan säger att syftet med detaljplanen är att framtidssäkra reningsverket. Men det är tydligt att luktundersökningen enbart handlar om de två närmaste bostäderna.

Inga gränsvärden för lukt

– Utredningen ska ge svar på om det kan bedömas finnas en hälsorisk för de närliggande bostäderna inom 300 meter från reningsverkets verksamhetsgräns, eller om det finns en särskild risk för luktpåverkan. Om det finns oacceptabla risker så ska åtgärder föreslås som kan hantera dessa, heter det.

Bedömningen ska kopplas till anläggningens nuvarande utformning och teknik samt lokal vindriktning, vegetation, topografi, avstånd till bostäder, utspädningseffekt med mera. Det ska även utredas hur nära bostadsbebyggelse reningsverket kan utvecklas. En fråga är om det är sannolikt att riskerna ökar eller att spridningskällor flyttas närmare bebyggelse vid ombyggnad av reningsverket. Behovet av och kostnader för åtgärder ska bedömas, liksom om de är i proportion till nyttan och antalet berörda bostäder.

Det finns idag inga fastställda svenska gränsvärden för lukt. Det är också svårt att mäta. Ett sätt är att anlita en luktpanel av personer med kalibrerade näsor. Exakt hur luktundersökningen ska utföras i detta fall framgår inte.

– Normalt är det kommunen som upphandlar när det gäller våra egna planer. Men våra ramavtal har inte riktigt den kompetensen för den här typen av utredningar. Nu har Hässleholm Miljö egna avtal, säger Andreas Ask som arbetade med detaljplanen tills han nyligen gick på föräldraledighet.

Ingen lukt enligt domstolen

Linus Jepsson anmälde tidigare reningsverket för lukt och smittspridning eftersom skälen för att expropriera bostäderna enligt planförslaget är just lukt och smittspridning. Han menar att reningsverket i så fall måste åtgärdas istället för att bostäder exproprieras. Hässleholms vatten hävdade då, liksom miljökontoret, att det inte finns några problem med lukt eller smittspridning vid reningsverket och ärendet gick ända upp till mark- och miljööverdomstolen.

– Den frågan är redan avgjord, så det borde inte behövas någon luktundersökning. För övrigt verkar de inte ha ens grundläggande kunskap om hur virus och bakterier fungerar. Istället kastar de bort miljoner som egentligen hade behövts för att rädda sjön. Om de ens hade haft smittspridning inne på reningsverket hade det behövt åtgärdas enligt arbetsmiljölagen, säger han nu.

Han förklarar att han anmälde för att få bevis.

– Jag har sparat dem pengar också, om det inte finns ett annat syfte, till exempel att komma över marken för framtida bebyggelse. De fortsätter med en dåres envishet, säger han.

Luktar för framtiden

Andreas Ask säger dock att det handlar om två olika prövningar.

– I planläggningen bör vi ha underlag för att bedöma lukt och även smittspridning. Vi planerar och bedömer också framtidsscenariet, säger han.

Linus Jepsson ifrågasätter det.

– Hur kalibrerade näsorna än är kan de inte lukta sig in i framtiden, säger han.

Blir reningsverket inte bättre i framtiden, med ny teknik?

– Det är mycket möjligt, men det behöver vi ta reda på, säger Andreas Ask.

Han förklarar att planprocessen ska säkerställa lämplig markanvändning.

– Men vanligtvis gör man utredningar inför att ett nytt reningsverk eller nya bostäder byggs, säger han.

Han konstaterar att det finns synpunkter på att skyddsridåerna inte är tillräckliga.

– Vi behöver titta på det igen.

Kan den borttagna vegetationen bli ett skäl att expropriera en bostad?

– Om det handlar bara om det står det kanske inte i proportion att lösa in en bostad, säger Andreas Ask.

Någon proportionalitetsbedömning enligt grundlagens krav har dock fortfarande inte gjorts och kommunen ser inte heller något hinder i att skyddsavstånd till reningsverk inte är laglig grund för expropriation.

Reningsverkets utveckling viktigast

Helena Östling säger på onsdagen att offertförfrågan, såvitt hon vet, inte förändrats. Stadsbyggnadskontoret har inte satt något datum för när utredningen ska starta eller vara klar.

Hon förklarar att grundsyftet med planläggningen är reningsverkets utveckling.

– Det är en samhällsnytta att säkerställa ett reningsverk för staden, självklart.

Hon vill inte gärna prata om skyddsplanteringar för de aktuella bostäderna.

– I och med att man planlägger som natur tittar man inte på skyddsplanteringar, säger hon.

Sedan rättar hon sig något.

– Om utredningen kommer fram till att det behövs skyddsplanteringar får vi göra det.

Hon säger att hon inte känner till i detalj hur luktundersökningen ska gå till, men förlitar sig på att konsulterna är experter. Hon vet inte om mätningar ska göras på de berördas tomter, men konstaterar att de inte har någon skyldighet att släppa in någon på sina fastigheter eftersom det inte handlar om tillsyn.

– Länsstyrelsen ringde mig i förra veckan och ställde en “personlig fråga”, om jag tänker släppa in dem. Jag meddelade att jag släpper såklart inte in dem, säger Linus Jepsson.

Berit Önell

Läs mer:

2020-01-17 Process för tvångsinlösen fortsätter trots nya svar från Boverket

2020-10-07 Rivningshot mot bostäder brott mot grundlagen

2021-09-20 Plan för reningsverket i konflikt med järnvägen

2021-09-29 Länsstyrelsen sågar planförslag för reningsverket