De politiska partierna i Hässleholms kommun prioriterar inte klimatfrågan. Det visar svaren som föreningen Hållbara Hässleholm fått på sina frågor om hur partierna vill åtgärda klimatförändringarna lokalt. Miljöpartiet är mest ambitiöst, Sverigedemokraterna och Folkets väl vill snarare förhindra klimatåtgärder i kommunen och övriga partier återfinns däremellan. Den 23 augusti är alla partier inbjudna till en frågestund, som är öppen för allmänheten, i blå salongen på kulturhuset i Hässleholm.
I maj skickade föreningen frågor om klimatarbetet till alla partier i kommunfullmäktige. Nu har svaren sammanställts. De presenterades vid en presskonferens på onsdagen.
Per Gustavsson, en av de engagerade medlemmarna, förklarar att föreningen verkar för en hållbar miljö- och klimatpolitik i Hässleholms kommun.
ANNONS
– Medlemmarna har olika politiska åsikter. Men klimat och miljö är en väldigt viktig fråga, kanske den viktigaste, som tyvärr ibland hamnar lite i skymundan. Därför har vi ställt frågor om vilken klimatpolitik partierna drivit och tänker driva under den kommande mandatperioden. Vi önskar konkreta svar så att väljarna får lättare att bedöma de olika partiernas politik, säger han.
Föreningens företrädare var inte nöjda med svaren.
– Vi hade åtminstone hoppats på betydligt bättre svar, säger medlemmen Anders Nylander.
Svepande svar
Per Gustavsson tycker att frågorna var konkreta, men är besviken på att många av svaren blev svepande. Särskilt två partier utmärkte sig.
– C och SD har inte svarat konkret, mer än i något undantagsfall, utan mer generellt. Det var inte riktigt det vi var ute efter, säger han.
Ett annat parti, FV, förnekar att det överhuvudtaget finns någon allvarlig klimatkris.
– Det är genomgående deras svar och det tycker vi inte är relevant plus att det finns många frågor som de inte svarat på, säger Per Gustavsson.
Enligt föreningen värderar de flesta partier dock inte miljö- och klimatfrågorna högt. Svaren är dessutom ofta oklara.
– De talar om laddstolpar, men det blir aldrig konkret så att de till exempel går in på hur många de vill ha. Kanske det bara är två stolpar?
Ansvar för att genomföra Parisavtalet
Frågorna utgår bland annat från Parisavtalet 2015 då en stor andel av världens länder beslutade att senast 2050 nå nollutsläpp av koldioxid. Då skulle den globala uppvärmningsökningen kunna begränsas till 1,5 grader. Enligt avtalet krävs kraftfulla åtgärder. Hållbara Hässleholm betonar att kommunens politiker har ansvaret för genomförandet lokalt.
Föreningens ordförande Peter Groth är förvånad över att de tre stora partierna S, M och SD inte har några förslag på finansiering.
– De gör anspråk på att få leda kommunen, men har ingen finansiering alls kring de förslag som de ändå lagt eller skissat på, säger han.
När det gäller ekonomiska resurser för att genomföra en ny energi- och klimatplan svarar M att det får bli en prioritering i budgetarbetet och att partiet avser att prioritera kärnverksamheten. S kan inte svara på frågan just nu. KD vill “ta ansvar för genomförande och nödvändiga finansieringar”. V driver “i samtliga budgetförhandlingar vikten av satsningar på klimatarbetet”. MP menar att planen är nästan självfinansierad genom energieffektiviseringar. L avser att titta närmare på detta i budgetarbetet.
Partierna har också fått svara på vilka de anser vara de viktigaste förslagen som de stöttat eller lagt fram på klimatområdet under den senaste mandatperioden, vilka förslag de tänker lägga kommande mandatperiod, vilken ambitionsnivå de har för utsläppsminskning, hur de ställer sig till liggande förslag om en ny energi- och klimatplan, hur kommunen ska få med invånare och företag i sitt hållbarhetsarbete, hur kommunens egen konsumtion ska förändras, vilka ambitioner och åtgärder de föreslår för att minska klimatpåverkan vid exploatering och utbyggnad av Hässleholms tätort, de mindre orterna och omlandet samt hur de ska hantera konsekvenserna av klimatförändringarna.
Utsläppen minskar för sakta
Hässleholms kommun ligger enligt klimatkollen.se på plats 227 av landets 290 kommuner när det gäller takten på utsläppsminskningen. Det som krävs är cirka 21 procent årlig minskning. L är det enda av de lokala partierna som har satt en siffra som ambition, men den är 2-3 procent per år, alltså bara en tiondel.
– Det är ungefär vad vi ligger på nu, säger Peter Groth.
C vill visserligen skärpa det nationella klimatmålet så att Sverige når klimatneutralitet 2040, men har inte satt upp några årliga mål. MP säger att eftersom kommunen inte har något systematiskt arbete för att jobba med klimatmålen är ett första steg att anta förslaget till energi- och klimatplan (återremiterades nyligen av kommunstyrelsens arbetsutskott efter diskussionen om sojafärs som byggde på ett missförstånd). V uppger att deras “ambitionsnivå är hög”.
Föreningens slutsats är bland annat att den styrande borgerliga alliansen drivit en väldigt svag miljöpolitik.
– S har nästan abdikerat och har väldigt få starka förslag med undantaget att de vill anställa en miljöstrateg som kan jobba med frågorna, säger Per Gustavsson.
En majoritet av partierna verkar stå bakom att anställa en ny miljöstrateg. Tjänsten försvann i samband med de stora nedskärningarna 2019 inför sammanslagningen av miljönämnden och byggnadsnämnden.
Viveka Wikborn, sekreterare och initiativtagare till Hållbara Hässleholm, påpekar att den tidigare miljöstrategen Eva Hedenfelt tog fram ett förslag till miljöplan, “Grön omställning i Hässleholms kommun” som aldrig antogs.
Föreningen konstaterar att utan styrdokument är det svårt att komma någon vart med klimatåtgärderna.
– Det blir svårt att utvärdera om man närmar sig målen eller inte, säger Per Gustavsson.
Inget parti på högsta nivå i tabellen
Miljöpartiet får beröm för sina många förslag på åtgärder, men hamnar inte heller på högsta nivå i tabellen över hur föreningen bedömt “respektive partis vilja att driva en offensiv, ambitiös och konstruktiv lokal miljöpolitik”.
– Miljöpartiet skriver själva i sitt svar att de inte når ända fram, säger Viveka Wikborn.
Inget av partiernas lokala klimatpolitik får betyget “mycket god”. MP når “god”, V “måttlig”, S, C, KD och L “svag”, M “ingen” och SD och FV “hindrar” och ligger på rött i tabellen“.
Anders Nylander undrar vad som hänt sedan 2010 då kommunens senaste energi- och klimatplan klubbades och klimatpolitiken verkar ha varit mer offensiv. 1994 var kommunen en av de första som införde källsortering, vilket bidrog till att Hässleholm blev årets miljökommun.
– Jag inbillar mig att folks intresse och medvetenhet inte sjunkit. Har politikerna tolkat befolkningen rätt?
Utfrågning istället för debatt
Han hoppas att utfrågningen den 23 augusti ska ge både en reaktion från allmänheten och fler svar från politiken. Pål Börjesson från Röke, professor i miljö- och energisystem vid Lunds universitet, kommer att hålla en presentation och är även en av flera som kommer att leda utfrågningen. Det blir alltså inte en debatt där olika partier förväntas strida mot varandra.
– Egentligen borde klimatfrågorna hållas utanför partipolitiken. Alla borde till exempel enas om de 1,5 graderna, säger föreningens kassör Mats Gunnarsson.
Peter Groth efterlyser också en långsiktighet där man kommer överens över partigränserna och fattade beslut inte rivs upp av populistiska skäl.
Föreningen konstaterar att mycket återstår för att nå Parisavtalets mål. Inte ens Lund, som nyligen utsågs till världens bästa klimatstad, gör tillräckligt.
Klimatflyktingar till Hässleholm
Hållbara Hässleholm är övertygade om att om målen inte nås blir konsekvenserna allvarliga. Förutom extremvärme, bränder, översvämningar och förstört dricksvatten är stora migrationsströmmar att vänta.
– Det är ganska stor sannolikhet att de kommer till Sverige och Hässleholm eftersom här kommer att vara beboeligt medan konsekvsenserna blir allvarligare i andra länder, säger Peter Groth.
Det innebär inte att åtgärder mot klimatförändringarna inte behövs här, tvärtom.
– På individnivå är vi bland de värsta i världen, med utsläpp av tio ton koldioxid per person och år, säger Mats Gunnarsson.
Han menar också att västvärlden som byggt upp sitt välstånd på fossil teknik nu bör gå före med ny teknik.
– Varför ska vi som har relativt bra ekonomi överlåta ansvaret till de fattiga länderna? Vi borde istället kunna visa hur man skapar ett bra och hållbart samhälle för alla, säger Peter Groth.
Berit Önell
Läs mer:
