Kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M) försökte övertala Martin Persson att dra tillbaka överklagandet av kommunens köp av äldreboendet Björksäter. Martin säger att han kände sig pressad när han träffade kommunens högste politiker vid ett hemligt möte i stadshuset en söndag kväll. Lars Johnsson säger att han bara ville informera om konsekvenserna av överklagandet.

Thomas Erhag, professor i offentlig rätt vid Göteborgs universitet, anser agerandet högst olämpligt.

– Det är att försöka runda rätten att överklaga, säger han.

Martin Persson överklagade kommunfullmäktiges beslut i augusti 2021 att köpa Björksäters äldreboende för en köpeskilling på 220 miljoner kronor. Det var 40-45 miljoner kronor över de två värderingar som kommunen beställt. Martin hävdar i sitt överklagande att det är ett överpris och att köpet därmed strider mot kommunallagens paragraf om att kommuner inte får ge stöd till enskilda näringsidkare om det inte finns synnerliga skäl. På samma sätt motiverade han och flera andra sina överklagande av kommunens beslut att köpa gamla postterminalen, Brännmästaren 7, till dubbla priset jämfört med värderingarna. Förvaltningsrätten gav dem rätt.

När det gäller Björksäter var Marin Persson ensam om att överklaga både köpet och kommunens beslut att hyra äldreboendet i väntan på domen. Domstolen avslog nyligen överklagandet om hyresavtalet. Frågan om köpet är ännu inte avgjord, men säljaren Skandia Fastigheter meddelade i maj att man inte ville sälja fastigheten om inte kommunfullmäktiges beslut vann laga kraft före den 30 juni då avtalet löpte ut. Istället för en förlängning erbjöds kommunen att ta över Attendos hyresavtal i 13 år framåt, något som fullmäktige nu beslutat tacka ja till.

Men dessförinnan försökte Lars Johnsson, som är advokat till yrket, få Martin Persson att dra tillbaka överklagandet så att köpet skulle kunna gå igenom. Frilagt har tagit del av sms-växlingen mellan dem.

Lördagen den 14 maj skickar Lars Johnsson ett sms till Martin Persson där han frågar om han har tid att träffa honom en stund i veckan som kommer. Två dagar tidigare har Skandia Fastigheter via mejl bekräftat att det inte blir något köp efter den 30 juni.

Martin skriver tillbaka och frågar vad saken gäller.

– Jag skulle vilja prata med dig om ditt överklagande av köpet av Björksäter, skriver Lars Johnsson och gratulerar också till utslaget om postterminalen.

Martin svarar att han jobbar långa dagar. Lars Johnsson lovar att försöka anpassa sig och berättar att kommunen träffade säljarna veckan före.

– Då framkom ny information som jag vill delge dig, skriver han.

Martin undrar hur det ser ut på söndagskvällen vid 18. Tre minuter senare svarar Johnsson.

– Det funkar. Träffas på stadshuset?

Så blir det. Martin Persson berättar för Frilagt att stadshuset i övrigt var helt tomt och att mötet med Lars Johnsson varade i cirka tre timmar. De talade då även om annat.

– Han pratade om att det nu var risk att köpet inte blev av och att det skulle drabba kommunen negativt. Han sa att det på lång sikt är billigare att kommunen äger äldreboendet. De äldre kunde också bli drabbade och om de skulle tvingas flytta skulle man kanske inte veta var de skulle placeras. Klart att jag kände mig pressad, säger Martin Persson.

Han säger att Lars Johnsson betonade att det inte är fler som överklagat detta beslut.

– Han sa att genom mitt agerande var det bara jag som ägde denna fråga och att det kunde bli problem för kommunen om de bara fick hyra fastigheten.

Martin Persson var förvånad över att Lars Johnsson ville träffa honom och att han gratulerade angående postterminalen.

– Det rör sig ju om samma fråga, säger han.

Han undrar om kommunstyrelsens ordförande inte gjort sig skyldig till tjänstefel.

Thomas Erhag kan inte avgöra om agerandet innebär tjänstefel.

– Vad för stämpel det skulle vara på det vet jag inte. Det är bara att hoppas att han inte varit hotfull. Det har väl varit någon typ av vädjan. Det låter väldigt märkligt, säger han.

Han har aldrig tidigare hört talas om att någon från en kommuns sida försökt förmå en medborgare att dra tillbaka ett överklagande.

– Möjligheten att överklaga är en rättssäkerhetsgaranti. Det här låter som att man försöker runda rätten att överklaga. Generellt är det högst olämpligt att försöka påverka enskilda personers rätt att överklaga, säger han.

Han kan förstå att man förklarar ett beslut för en medborgare som hör av sig till kommunen och funderar på att överklaga. Men att en kommunstyrelseordförande skulle ta kontakt för att påverka den som redan har överklagat tycker han är besynnerligt.

– Att köpet kan gå i stöpet kan inte trumfa rätten att överpröva beslutet, säger han. Många kan bli frustrerade över att till exempel en upphandling som blir överklagad drar ut på tiden.

Men det är inte ett skäl att ifrågasätta den som överklagat.

– Så kan man inte göra. Jag förstår inte vilken laglig grund man skulle ha för det, säger Thomas Erhag.

– Det är väl klart som fasen att man inte får hindra rätten att överklaga ett kommunfullmäktigebeslut. Det är rent av skandalöst, skulle jag vilja hävda.

Han förklarar att det är meningen att systemet ska vara trögt.

– Alla typer av insyn, kontroll och offentlig granskning kan givetvis sätta lite käppar i hjulet. Men man kan inte sätta överklagningsreglerna ur spel. Den långa handläggningstiden i domstolen är som den är. Det är priset för demokratin, att det tar lite längre tid. Tänk om kommunalrådet skulle ringa upp domstolen och försöka påverka dem att skynda på ärendet, det skulle han väl inte drömma om, säger han.

Men det var precis vad Lars Johnsson gjorde. Kommunen begärde också formellt förtur, något som Martin Persson bestred i ett yttrande till domstolen.

– Man kan väl tycka att i den här typen av ärenden skulle förvaltningsrätten kunna ge förtur. Men jag har haft en diskussion med lagmannen och han säger att enligt regelverket är inte laglighetsprövning grund för förtur. Det borde det kunna vara. En så stor affär skulle inte kunna stjälpas, säger Lars Johnsson.

Han bekräftar att han kontaktade Martin Persson via sms och att de träffades i stadshuset ett par-tre timmar en söndagskväll.

– Jag ville diskutera eller egentligen upplysa honom om nya omständigheter som tillkommit så vi inte kunde gå vidare med affären på grund av överklagandet, säger Lars Johnsson.

Syftet var att få Martin Persson att dra tillbaka överklagandet.

– Det tyckte jag såklart, men det var hans beslut. Jag ville att han skulle ha alla fakta på bordet när han tog sitt beslut, så att han visste konsekvenserna, säger Lars Johnsson.

Funderade du inte på om det kunde vara olämpligt?

– Jo, det gjorde jag. Jag diskuterade det med ett par personer som jag har förtroende för. De tyckte inte att det var olämpligt. Sedan har jag valt att göra det och tyckt att jag hade fog för det. Jag ville kommunens bästa, säger han.

Men det var ju länge sedan han överklagade, varför skulle han fundera på att dra tillbaka det?

– Varken han eller någon annan kunde tidigare förutse vilka konsekvenser överklagandet kunde få, att vi oavsett vilken ståndpunkt förvaltningsrätten kommer fram till inte skulle kunna fullfölja affären.

Om domstolen dömt till hans fördel hade det ju blivit samma resultat?

– Ja, men jag tyckte det var viktigt att informera honom. Dessutom har det hänt en del på byggmarknaden sedan beslutet. Även om det var dyrt då kanske det inte är för dyrt idag.

Lars Johnsson betonar att han inte på något sätt försökte tvinga Martin Persson att dra tillbaka sitt överklagande.

– Jag tyckte att vi hade ett väldigt bra samtal. Sedan var det hans beslut.

Han medger att det inte fanns någon risk att de äldre skulle bli utan tak över huvudet.

– Om vi inte skulle fullfölja hyresavtalet hade vi hittat någon annan lösning.

Martin Persson stod fast vid sitt överklagande.

– Jag krävde inget besked. Jag sa att han inte skulle känna sig pressad. Jag respekterar hans beslut, säger Lars Johnsson.

Tycker du att rätten att överklaga är viktig?

– Ja, men jag tycker att det är olyckligt att det får sådana konsekvenser. Jag tycker att det var ett riktigt beslut att köpa fastigheten, men i praktiken var det inte möjligt. Jag är rädd att utvecklingen blir att kommunen istället väljer att göra affärerna i bolag, säger Lars Johnsson.

Kommunallagen och dess möjlighet till överklagande genom så kallad laglighetsprövning i domstol gäller inte kommunala bolag. I Hässleholms kommun finns inte längre någon övre gräns i kronor för de kommunala bolagens fastighetsaffärer. Men beslut av “principiellt viktig art” ska tas av kommunfullmäktige.

– Första tanken var att låta Hässlehem köpa Björksäter men vi valde att ta det i kommunen på grund av möjligheten till momsåtervinning eftersom kommuner inte är momspliktiga. Men nästa gång blir det kanske via ett bolag, säger Lars Johnsson.

Är det inte demokratins pris att processen får ta lite längre tid?

– Inte orimligt lång tid. Man får inte riskera att hela affären går omkull.

Berit Önell