Solen sken och Peps ande svävade över lördagens Torsjö Live. Pidde P fick barnen med sig, lokala Carry a stone entusiasmerade alla åldrar och kvällens stora publikdragare Timbuktu och Miriam Bryant avslutade festivalen.

När Torsjö lives andra dag inleddes på lördagseftermiddagen hade regnmolnen från fredagskvällen skingrats.

Balthazaar från Ängelholm som inledde dagens program med “En hyllning till Peps” tog fasta på den gynnsamma väderleken.

– Vädret är fint, solen skiner: Hög standard!

Uttalandet åtföljdes mycket riktigt av just detta nummer. Även andra välarrangerade versioner av den skånske musiklegendens klassiker som Alldeles lagom och Spelar för livet framfördes med skickliga soloinsatser.

– När man spelar Peps hamnar man i någon slags musikdjungel, och så hittar man inte ut, sa sångaren Jörgen ”Huggis” Huckfeldt.

Förhoppningarna att vackert väder skulle leda till att Oh Boy skulle spelas som extranummer grusades dock, trots vilt applåderande och rytmiskt skallande av Oh Boy, Oh Boy från publiken.

Extranummer var inte heller garanterade för övriga framträndande. Det var inte många minuters mellanrum mellan artisterna, som avlöste varandra i rapp takt.

Benny Mårtensson och Anna-Frida Ahnfors från Hörby hyllade också Peps med sina tröjor där de satt i varsin solstol och gärna blev fotograferade.

– Det var för Peps vi åkte hit och sedan för Timbuktu givetvis. Det är många bra band här, sa Benny.

De var på Torsjö Live för första gången och skulle tälta natten mellan lördag och söndag. De berättade att Anna-Fridas mor gått i skolan med Peps.

– Så vi köpte en plansch till henne, berättade Benny.

Paret hoppades kunna återkomma till Torsjö Live.

– Vi checkar om vi kan ha barnen med nästa gång. Vi stod själva och hoppade med Pidde P nu.

Poprapparen Pidde Pannkaka var som väntat mycket populär bland de yngre barnen som klättrade över varandra, eller på föräldrarnas axlar, för att se så bra som möjligt.

Han hade en påtaglig förmåga att få publiken delaktig i framförandet, inte minst i sin mest kända låt, Skåneland.

– Kan ni refrängen, sjung med, kan ni inte den, skitsamma, sjung något annat!

Pidde tog barnen till hjälp för att marknadsföra sig själv.

– Vet alla här vad TikTok är?

– Alla som har mobil, upp med den i luften och gör er egen TikTok.

Både barn och äldre behövde också lite mat mellan varven. På Torsjö Live var det även i år stjärnkocken Daniel Pembert med eventbolaget Pembert & Company som ansvarade för all mat på festivalsområdet. Det har han gjort sedan festivalen startade 2014. Han är prisbelönt flera gånger om och jobbar med matkoncept till bland andra IKEA. 2013 lagade han mat till Nobelmiddagen.

Han berättade att Torsjöburgarna med chiliglaserad högrev, marinerad kål, gurka och ramslökskräm varit enormt populära, men även surdegspizzan var en storsäljare. Själv ville han rekommendera nyheten friterad gnocchi.

Den huvudsakliga gemensamma nämnaren i Daniel Pemberts arbete är de lokala råvarorna. På hans resturang i Lomma, en av sex resturanger han äger, är alla grönsaker till och med egenodlade.

– Även om man ber om att få en asiatiskt inspirerad meny, är det ändå skånska råvaror som som är grunden.

På årets Torsjö Live räknade han med att det skulle gå åt 4500 hamburgare. De vegetariska alternativen var också fler i år jämfört med tidigare.

– Det ligger helt i tiden, sa Daniel.

Mer vegetariskt är framtiden, tror han, men det måste få ta sin tid. Det är inget som sker i ett steg.

– Vi ser till att det finns alternativ för alla som kommer.

På lilla scenen framförde Toxic Boogie funk och R&B som förde tankarna till Stevie Wonder. Soloinsatserna från samtliga tekniskt skickliga musikanter imponerade.

Men det var nog Hässleholmsbandet Carry a Stone som stod för det framträdande som väckte störst publikentusiasm på lördagen.

Trots att bandet inte är särskilt välkänt hade det inga problem att få festivalsbesökarna att skråla med i texterna till sin rockigare reggaemusik på Hässleholmsdialekt.

– Bärs, bärs, bärs!

– Lev livet, ta en bärs!

– Länsman, länsman Larsson, han är länsman, länsman Larsson!

De uttalade inspirationskällorna Hoffmaestro, Timbuktu & Damn och Joddla med Siv ger en indikation om vilken division det lilla Hässleholmsbandet spelar i.

De förstklassiga instrumentala insatserna bidrog till succén, men främst var det frontmannen Simon Pehrssons utstrålning som trollband publiken. Han sjöng, dansade vilt och till och med growlade lika säkert som hämningslöst. En stencool rockstjärna.

– Ni dricker väl ordentligt med vatten? frågade han och tog en klunk.

– Fan vad töntigt av mig att säga det…

– Jag skall inte böla, det är inte manligt. Jo, jag bölar och svär så mycket jag vill.

Något helt annat var singer-songwriter Ellen Krauss som på lilla scenen bjöd på vemodig och välskriven indiepopmusik med fokus på låttexten. Själv spelade hon akustisk gitarr och sjöng, medan Anders Eckerborn ackompanjerade med elgitarr.

Låten Hungover handlar om att vara bakis med vänner, men framförallt om att sakna någon.

Hon berättade att hennes lite äldre låtar ofta har sådana korthuggna titlar. The Wedding är ett annat exempel.

– Jag hade inte riktigt fattat då att man kunde döpa en låt till något coolt.

Detta är inte första gången hon varit förband åt Miriam Bryant. När det hände var det en milstolpe.

– Jag kände att nu är jag en rockstjärna, förklarade hon.

Triumftåget hem efteråt saboterades dock något av att hon fortfarande bodde hemma och behövde plocka ur diskmaskinen när hon kom hem.

Miriam Bryant må vara göteborgare, men nämnde att hon har koppling till bygden eftersom hon gått Musikteaterskolan i Bjärnum.

– Jag gick i skolan här i närheten för tio år sedan. Jag visste inte då att jag skulle skriva ett album om mannen som krossade mitt hjärta men man får vara tacksam att man får vara kreativ när man är på botten.

Även om de flesta låtar i hennes repertoar har ganska vemodiga texter, är det något som inte avspeglar sig i musiken. Låten Santiago är en sådan.

– Den känns som en hyllningslåt, säger Miriam.

– Men egentligen vill jag bara säga en massa taskiga saker.

Timbuktu, eller Jason Diakité som han egentligen heter, och Damn stod för årets sista framträdande.

Vid det här laget hade mörkret dragit in över Lilla Torsjö, och det hade börjat kyla på rejält. De flesta besökare hade dragit på sig koftor, filtar och andra ytterplagg. Andra höll istället värmen genom att dansa.

Timbuktu är känd för att vara en Skånepatriot av rang.

– Det är skönt att vara hemma. Det är bara 22 min med tåget från Lund. En del av oss är från Lund, andra Malmö, men vi är ändå hemma.

Han har många goda minnen av Hässleholm.

– Sist vi spelade i Hässleholm var på Siesta, det fetaste Skåne har skådat, förklarade han.

– Det var kallare då än det hade varit på julafton. Det är Skåne.

Även han hyllade Peps Persson och berättade hur han hälsade på honom för att presentera en låtidé.

– Han drog ett drag på sin pipa och sa: ”kom tillbaka om ett par-tre vändor så har jag nog kommit på nåt”.

Efter ett tag återkom Peps med en munspelsstämma, och låten Dynamit var ett faktum.

Något munspel fanns inte på plats för kvällens framträdande, och Peps som gått ur tiden kunde inte heller sjunga sin stämma. Men deras framträdande finns förevigat bland annat på Youtube.

Jonathan Önell
Berit Önell

Läs mer:

2022-07-01 Torsjö Live igång igen

2022-07-02 Jill Johnson och Joddla med Siv uppfyllde fansens förväntningar