Länsstyrelsen är angelägen att fortsätta utreda om Finjasjön är lämplig för sedimentbehandling med aluminium. En konsult är redan upphandlad för att göra en modellering av vilka effekter behandlingen skulle få just i Finjasjön.
Syftet med behandlingen är att binda näringsämnen i form av fosfor som tidigare lagrats i sediment på sjöbottnen. Under vissa förutsättningar läcker fosfor ut i vattnet och bidrar till algblomningar.
ANNONS
Slutrapporten från forskningsprojektet kring sjön är visserligen daterad i januari, men presenterades först i torsdags i ett pressmeddelande. Nu berättar länsstyrelsens vattenstrateg Thomas Lakowitz att upphandlingen blev klar för några dagar sedan.
Den som ska göra modelleringen är Brian Huser från företaget Sjörestaurering i Sverige som tidigare undersökt de näringsrika sedimenten i Finjasjön inom ramen för forskningsprojektet.
– Det handlar om att skaffa mer kunskapsunderlag, förklarar Thomas Lakowitz.
Han berättar att vattenprover ska tas fyra gånger för att man via modelleringen ska få besked om hur mycket behandling som skulle krävas. Aluminium är inte det enda ämnet som kan användas, men det som prövats mest vid sjörestaurering av det här slaget, bland annat i Växjö.
– Jag antar att det är troligast, säger Thomas Lakowitz.
Konsultuppdraget betalas av anslag som länsstyrelsen redan fått av Havs- och vattenmyndigheten för naturvårdsåtgärder. Men om behandlingen ska bli av måste Hässleholms kommun besluta och betala eller söka bidrag.
– Det är kommunens beslut, men vi ville titta på detta och vad det kunde leda till för att få bättre kunskap, säger Thomas Lakowitz.
Han beställde och länsstyrelsen bekostade på samma sätt den utredning om utfiskningen som presenterades samtidigt som slutrapporten.
Enligt Brian Husers tidigare utredning måste åtgärder för att begränsa pågående näringstillförsel till sjön sättas in före eventuell sedimentbehandling. Annars blir effekten sämre och behandlingen kan snart behöva göras om igen.
Slutrapporten föreslår bland annat att våtmarker anläggs, reningsverk och enskilda avlopp förbättras och att åtgärder vidtas för att minska näringsläckage från jord- och skogsbruk.
Länsstyrelsen har dock inte några planer på att utreda sådana åtgärder, även om Thomas Lakowitz också ser dem som nödvändiga.
– Det är åtgärder som pågår hela tiden, säger han.
Måste de inte skärpas upp?
– Det borde de, säger Thomas Lakowitz.
Han konstaterar att nya näringsämnen som släpps ut i sjön annars lägger sig ovanpå sedimenten.
– Att fortsätta skruva ner det är en förutsättning, säger han.
Berit Önell
Läs mer:
