Hässleholms kommun rasar i miljöranking

Hässleholms kommun rasar i miljöranking

Miljö är inte Hässleholms kommuns bästa gren. När Sveriges miljöbästa kommuner 2022 rankas hamnar Hässleholm på plats 175 av landets 290 kommuner. Det är en försämring med 55 platser jämfört med förra året.

Hässleholms kommun utsågs 1995 till Sveriges bästa miljökommun. Men det var en annan tid och en annan typ av mätning. Nuvarande rankingmodell har använts i 14 år. Det är tidningen Aktuell Hållbarhet som står bakom den i samarbete med Miljöbarometern.

ANNONS

Annons om att annonsera i Frilagt

Årets placering är en av Hässleholms kommuns sämsta genom tiderna, men det har varit ännu sämre, exempelvis 2014 då placeringen blev 189. Hässleholm fick i år 17,3 poäng av 53 möjliga. I Skåne gav det plats 26 av 33.

Poängen beror dels på kommunens svar på ett antal frågor och dels på sammanställning av miljödata.

Det som sänker Hässleholms resultat är bland annat att det inte pågår något systematiskt arbete för att minska energianvändningen i den kommunala verksamheten. Inte heller arbetas det för att utveckla samhällsplanering så att klimatpåverkan minskar eller för att effektivisera och minska transportbehoven i den kommunala verksamheten.

Kommunen arbetar inte systematiskt för att effektivisera transportbehoven i verksamheten. Foto: Berit Önell

Hässleholm sticker också ut när det gäller andelen skyddad natur som bara var 0,7 procent vid senaste mätningen 2020. Medel i landet var 6,9 procent. Högst andel hade Vellinge med 62 procent.

Insamling av avfall per person ligger också lägre än i andra kommuner. Hässleholmarna samlade 2020 in 377 kilo per person medan snittet var 462 kilo.

Kommunen ställer inte klimat- och miljökrav vid markanvisningar för bostadsbyggande och ställer inte i sin roll som byggherre krav på gränsvärden med maximalt utsläpp av växthusgaser från byggnader som uppförs.

Värdet av ekosystemtjänster, det vill säga funktioner hos ekosystem som gynnar människors välmående och livsvillkor, vägs inte in i beslutsprocessen vid exploatering av mark.

Kommunen har inte följt regeringens uppmaning att implementera Agenda 2030, en handlingsplan för hållbar utveckling, eller ens påbörjat någon systematiskt kunskapsutveckling hos de anställda för detta.

Däremot får kommunen bra poäng bland annat för att det finns en strategi för utfasning av fossila bränslen och för att IT-upphandlingarna har krav på längre livslängd och möjlighet till återanvändning.

Kommunens bästa miljökompetens verkar vara att hålla rent genom skräpplockardagar för förskolor och skolor. Där blev poängen (från 2021) mer än dubbla medelvärdet, 1 153.

Kommunen svarar också ja på frågan om den har ett systematiskt arbete för att minska klimatpåverkan från livsmedel i matservering i exempelvis förskola, skola, äldreomsorg. Det trots att förslaget till ny energi- och klimatplan, där detta för första gången ingår, inte har antagits. Den återremitterades efter starka reaktioner på en formulering om att utblandning av köttfärs med sojafärs inom äldreomsorgen skulle minska klimatpåverkan, trots att detta varken genomförts eller planerats. Textavsnittet ska nu tas bort.

Kenny Hansson (M), ordförande i miljö- och stadsbyggnadsnämnden, vet inte orsaken till att kommunen svarat som den gjort om klimatpåverkan från livsmedel.

– Kanske är det för att skolan tittat över matsvinnet, säger han.

Han förklarar att rapporten nu ska analyseras.

– Men i alla de här undersökningarna tävlar kommunerna mot varandra. Även om vi skulle ligga på samma nivå som tidigare och andra förbättrar sig så tappar vi i placering. Det är alltid tråkigt med den här typen av placeringar. Det är viktigt att vi analyserar resultatet, säger han.

Miljö- och stadsbyggnadsnämndens ordförande Kenny Hansson (M).

Spontant tror han att orsaken till det klena resultatet i miljörankingen de senaste åren i första hand är resursbrist.

– Det här är inte en så prioriterad politisk fråga, säger han och hänvisar till det så kallade stålbadet efter valet 2018 som ledde till att miljönämnden och byggnadsnämnden slogs samman och resurserna skars ner.

Sedan dess har befintliga resurser lagts på annat än klimat och miljöåtgärder.

– Den fysiska planeringen har fått övertaget, säger Kenny Hansson.

Han lovar dock att det kommer förslag på åtgärder framöver.

På några punkter håller han inte med om de svar som kommunen gett på rankingens frågor.

– Angående Agenda 2030 arbetar vi framförallt i skolan med att utbilda elever och lärare. Även våra handläggare arbetar med information om Agenda 2030. Jag skulle vilja ge en mer nyanserad bild. Vi arbetar med det, men inte på det sätt jag vill. Vi tittar på hur vi ska kunna implementera det i framtiden, säger han.

Etta i kommunrankingen blev, liksom förra året, Malmö med 42,1 poäng. Skåne tog hem alla topplaceringarna med Lund på andra plats och Helsingborg på tredje.

Berit Önell

Uppskattar du Frilagt?
Frilagt behöver ditt stöd för att fortsätta granska!

Bankgiro: 
597-6535
Konto: 8403-8, 33 403 635-7
Swish: 0708938399
Kontakt: prenumeration@frilagt.se