Peab vann upphandlingen om bygget av det nya badhuset i Hässleholm efter en jämn kamp mot den enda medtävlanden NCC. Beslutet fattades på delegation av tekniske chefen Mats Svensson, trots att entreprenaden är värd hela 295 miljoner kronor. 2011 var det NCC som tog hem uppdraget att bygga ett badhus på Österås i Hässleholm, men projektet avbröts året därpå sedan den styrande majoriteten splittrats och kommunen tvingades betala cirka fem miljoner kronor i ersättning till NCC.
Badhuset ska byggas i så kallad partnering, samverkansentreprenad, där beställare och entreprenör kommer överens om lösningar under projektets gång, utan fast pris.
– Det är inte en traditionell upphandling, berättar Mats Olsson, projektledare på tekniska förvaltningen.
Därför finns ännu inga belopp på vad själva byggnationen kostar. Kommunen har beslutat att totalkostnaden inte får överstiga 325 miljoner kronor, varav entreprenaden bedöms kosta högst 295 miljoner.
Upphandlingen gällde hur stor andel av entreprenadkostnaden som entreprenören begär i arvode, men en mängd andra kvaliteter gav också poäng. Poängställningen blev mycket jämn. Peab slutade på 124 poäng och NCC på 120. Innan arvodet räknats in hade NCC sex poängs försprång, bland annat på grund av något sämre referenser för nyckelpersoner. Men Peab begärde lägst arvode, 10,9 procent medan NCC ville ha 14,9 procent och poängen där blev därför 10-0.
Inga detaljerade ritningar är framtagna ännu, bara en situationsplan och funktionskrav som kommunens stygrupp har tagit fram. Badhuset ska enligt dessa ha en 25-meter simtävlingsbassäng med åtta eller tio banor och plats för 300 åskådare, en 25 meter lång multibassäng som kan delas av med en ridåvägg och två höj- och sänkbara bottnar, en mindre rehabbassäng på tio gånger fyra meter, en familjedel med strandbassäng, rutschbana med mera och ett utomhusbad med en mindre åretruntöppen utomhusbassäng och en sommarlekbassäng. En relaxavdelning med en liten utomhusdel, bastu, massage, ångbad med mera planeras och i entréhallen ska det finnas servering.
Kommunen ska tillsammans med entreprenören upphandla leverantörer, arkitekter, konsulter och allt annat som behövs.
– När man bygger huset sker det på löpande räkning, förklarar Mats Olsson.
Projektet delas in i två skeden. I systemhandlingsskedet ska det bestämmas hur huset ska se ut och vad det får kosta.
– När det är klart har vi en riktkostnad framme. Då är det upp till politiken att besluta, säger Mats Olsson.
Projektet kan då fortfarande avbrytas. I augusti 2023 är det dags för byggstart och den andra fasen. På försommaren 2025 beräknas badhuset stå klart för att på hösten tas i bruk.
Tekniske chefen har idag rätt att ensam besluta om upphandlingar av varor, tjänster och byggentreprenader till hur stora belopp som helst. Det blev möjligt genom att delegeringsreglerna 2020 ändrades så att beloppsgränsen för förvaltningschefen togs bort.
Ändringen kom efter att Frilagt avslöjat att Mats Svensson beslutat om fordonsinköp i strid med delegeringsreglerna. De tidigare reglerna sa att upphandlingar på belopp över en miljon kronor skulle beslutas av politikerna i tekniska nämndens arbetsutskott. Därunder kunde tekniske chefen besluta. Han kunde bara delegera om kostnaden understeg 500 000 kronor. Mats Svensson hade skrivit under inköp av en lastbil för 1,7 miljoner kronor plus moms och delegerat inköp av en traktor för 1,2 miljoner kronor.
Han hävdade att delegeringsreglerna inte behövde följas så länge beloppen höll sig inom budgeten och fick stöd av tekniska nämndens dåvarande ordförande Arne Dahlström (KD) som inte ens fått kännedom om att lastbilen skulle köpas in, trots att nämnden var ålagd sparkrav. Men både kommunens revisorer och Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, var kritiska. Lundin såg inga möjligheter för en kommunal förvaltning att kringgå delegeringsreglerna.
– Det är klart att delegeringsreglerna gäller. Det har inte med budgeten att göra, det är bara trams, sa han då till Frilagt.
Men istället för att börja följa delegeringreglerna ändrade tekniska nämnden dem så att Mats Svensson kan upphandla fritt, inom budgeten. Så här står det numera: “I enlighet med redan fastställda riktlinjer/policy och inom ramen för redan anslagna medel är upphandling och antagande av anbud i samma ärende att betrakta som verksställighetsbeslut”. Det gäller upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader. Delegering tillåts vid kostnad på högst 100 prisbasbelopp i varje enskilt fall, cirka 4,8 miljoner kronor 2022.
Mats Svensson konstaterar att anbuden från Peab och NCC för badhusentreprenaden var jämna.
– Det är väl egentligen bara de två som kan bygga badhus i Sverige idag, säger han.
Han konstaterar att det är först senare i processen som avgörande beslut fattas i den här typen av upphandling.
– Tilldelningsbeslutet har egentligen inget värde här, säger han.
Hans upphandlingsbeslut ska dock enligt delegeringsreglerna anmälas till politikerna i tekniska nämnden. Men i detta fall var det inte nämnden som fick information utan beredningen, det vill säga de tre politiker som också sitter i arbetsutskottet: ordförande Torsten Nilsson (M), förste vice ordförande Ulf Berggren (SD) och andre vice ordförande Benny Petersson (S).
– De fick information på förmiddagen och på eftermiddagen skrev jag på tilldelningen, berättar Mats Svensson.
Det var inte aktuellt att politikerna skulle fatta beslutet, trots att det gällde så mycket pengar.
– Jag såg inga konstigheter med det. Jag känner mig trygg med att politikerna var informerade, säger Mats Svensson.
Han påpekar att den som inte fick uppdraget har möjlighet att överklaga och berättar att NCC också har begärt ut handlingarna.
Frilagt har förgäves sökt Torsten Nilsson och revisionens ordförande Emil Nilsson (C).
Berit Önell