Hibab överklagar domen som innebär stopp för vattenkraftverket och Hammarmölledamm på Hovdalaområdet. Det kommunala bolaget får stöd av Göingebygdens biologiska förening som vill bevara dammen för fladdermössens och friluftslivets skull. Både Kent Johannesson, vd på Hibab, och Leif Nordin, ordförande i GBF, säger dock att de samtidigt är öppna för länsstyrelsens förslag om att ersätta dammen med två mindre våtmarker.
Hibab hade på torsdagen ett extra styrelsemöte för att besluta om domen skulle överklagas eller inte. Kent Johannesson berättar att beslutet blev att han fick i uppdrag att både överklaga domen och föra en diskussion med länsstyrelsen om förslaget att anlägga våtmarker med sidodammar. Styrelsen var enig.
ANNONS
– Styrelsen var inte nöjd med domen, säger Kent Johannesson.
Han och styrelsen har sedan 2018 arbetat för att få kraftverket legaliserat. De har hävdat att kraftverket tillför förnybar el till Hovdala slott samtidigt som dammen har stor betydelse för naturen, främst för fladdermössen. Att bygga en förbipassage för fisken skulle leda till stora ingrepp i känslig natur, liksom att riva bort hela dammanläggningen.
Men mark- och miljödomstolen gick på länsstyrelsens linje om att anläggningen innebär ett olagligt hinder för fiskens vandring och att vattnet tidvis inte heller räcker till för dämningen, vilket hotar de skyddsvärda flodpärlmusslorna nedströms Hovdalaån. Att åtgärda bristerna skulle bli för dyrt i förhållande till nyttan av dammen och elutvinningen.
Bara några dagar efter att Frilagt berättade om domen offentliggjorde länsstyrelsen sin plan att satsa två miljoner kronor på att bygga våtmarker när den sex hektar stora dammen rivits. Våtmarkerna på en respektive en och en halv hektar skulle placeras intill ån som kommer att återta sin slingrande fåra på platsen för den nuvarande dammen. Naturvårdsverket har redan beviljat pengarna till projektet.
Enligt Kent Johannesson hade Hibab tidigare fått viss information om länsstyrelsens förslag som alltså utreddes parallellt med rättsprocessen.
– De frågade oss om tillstånd till det våren 2021. Men vi tyckte inte att det fanns anledning att inte gå i mål med en dom, säger Kent Johannesson.
Nu vill Hibabs styrelse ha mer information om våtmarksprojektet.
– Vi har fått ett erbjudande från länsstyrelsen som vi vill ska bli mer än ett kort mejl. Innan vi tar ställning till det vill vi veta mer om vad det innebär. Men överklagandetiden går snart ut, så vi måste fatta ett beslut, förklarar Kent Johannesson.
Han befarar att det inte blir enkelt att bygga våtmarkerna.
– Det är enorma ingrepp som kan krävas om man ska plocka bort allt sediment. Som jag tolkar den inledande diskussionen så behövs det. Man kan också fundera på vad det är för typ av massor och vart man ska ta dem, säger han.
Han misstänker inte att det finns föroreningar i sedimenten, men konstaterar att man inte vet och att miljölagstiftningen är sträng när det gäller hur massor som inte är helt rena och naturliga ska hanteras.
Någon diskussion om att bara stänga kraftverket och bevara dammen har inte varit aktuell efter domen.
– Det har inte varit på bordet, säger Kent Johannesson.
På fredag ska han träffa länsstyrelsen för att få mer information om våtmarkerna.
– Därefter får vi se hur vi tar oss vidare, säger han.
GBF yttrade sig 2019 till stöd för Hibabs ansökan till mark- och miljödomstolen om att lagligförklara vattenkraftverksanläggningen. Föreningens dåvarande ordförande Tommy Nilsson och hans företrädare Arne Gustavsson skrev bland annat: “Vår förening har uppfattningen att Hammarmölledamm som naturmiljö skall finnas kvar och tillstyrker därför Hibabs ansökan”. Skälen för ställningstagandet var två: Hammarmölledamm är viktig för fladdermössen och för många människors naturupplevelser.
GBF:s nuvarande ordförande Leif Nordin var inte delaktig i skrivelsen, men berättar att frågan engagerar föreningens medlemmar. Därför lyftes den också av styrelsen efter årsmötet i förra veckan.
– Vi diskuterade om föreningen kan överklaga domen, men vi är inte målsägande. Dessutom hade det kostat skjortan och vi tycker att det är fel sätt att använda medlemmarnas pengar. Men vi tycker att Hibab gjort ett bra jobb och ger dem en klapp på axeln, säger han.
Han har inte mycket kommentarer till länsstyrelsens bedömning att musslor och fisk hotas av kraftverket eftersom vattnet inte räcker till vid låga flöden och anläggningen saknar larmsystem. Det ledde 2020 till ett förbud att driva kraftverket vid flöden under en viss nivå.
– Jag är inte insatt i det. Naturligtvis ska det finnas system som larmar i tid, men jag misstänker att de haft kniven på strupen ganska länge och då investerar man kanske inte, säger Leif Nordin.
Han betonar att 18 av Sveriges 19 fladdermusarter finns på Hovdalaområdet och att de trivs vid Hammarmölledamms öppna vattenyta. Han hoppas att de nya våtmarkerna ska få samma funktion även om de blir mindre till ytan.
– Det viktiga är att det blir en spegelyta för insekter, säger han.
Generellt anser han att våtmarker är bra.
– Det vi värnar om är den biologiska mångfalden och där vet vi att vattenspeglar är en viktig pusselbit, säger han.
Leif Nordin menar också att bygget av våtmarkerna innebär stora ingrepp i naturen, men är inte så orolig för det.
– Det är övergående, säger han.
Berit Önell
Läs mer:
20220217 Dom sätter stopp för kraftverket vid Hammarmölledamm
