Kriget i Ukraina kommer sannolikt att leda till att landet upphör som självständig och demokratisk stat. Vad som blir kvar är då en rysk lydstat.

Så kan man sammanfatta Björn Widmarks analys av läget. Björn Widmark var svensk militärattaché i Moskva under fyra och ett halvt år, från 1999 till 2003. Numera är han mest känd av hässleholmarna som kommunpolitiker för Folkets väl.

– Ryssarna lär sätta en marionettregim på plats, säger Björn Widmark. Men Ukraina är stort och har 40 miljoner invånare och det är inte att leka med. Det finns en rysk minoritet i landet, men en stor del av befolkningen är direkt ryssfientlig, så det är ett vågspel. Ukraina håller kanske ut några dagar, det vet vi inte än, men ryssarna vinner förr eller senare.

Även om Björn Widmark inte är direkt förvånad så förväntade han sig inte torsdagsmorgonens massiva angrepp. Två tredjedelar av den ryska krigsmakten har aktiverats .

– Ett regelrätt krig mot hela Ukraina, det trodde jag inte det skulle bli. Dessutom har Putin i princip hotat med kärnvapen.

Björn Widmark menar att Putin vill återskapa så mycket som möjligt av den intressesfär och makt som Kreml hade under Sovjetunionens tid.

– Han har sagt att Sovjetunionens fall var 1900-talets största geopolitiska katastrof.

De baltiska staterna, Estland, Lettland och Litauen, lyckades till stor del gå sin egen väg då de anslöt sig till Nato. Att Ukraina skulle göra detsamma kan Putin omöjligen acceptera.

– Ryssland vill känna sig stort och mäktigt, säger Björn Widmark. Men de tar en väldigt stor risk, för det här kan leda till att ekonomin rasar samman, vilket orsakade Sovjetunionens fall. Sanktioner från väst är nu att vänta.

Ukraina fick se Krimhalvön ockuperas redan 2014. De diplomatiska försöken sedan dess, inklusive de som föregick den nuvarande invasionen, ger Björn Widmark inte mycket för. De har inte fått Ryssland på bättre tankar.

– Hur naiv kan man vara? Har de inte lyssnat på Putin när han sa att han aldrig kan acceptera att Ukraina skulle kunna gå med i Nato? Med det är klart, hade ryssarna inte haft kärnvapen hade omvärlden vågat agera kraftfullare emot dem.

När Sovjetunionen föll samman och kalla kriget tog slut fanns det stora förhoppningar om bättre relationer med Ryssland. De kom på skam när Putin, en före detta chef för KGB, blev landets ledare.

– När Jeltsin kom till makten bjöds Ryssland in med förhoppningar om ökat samarbete, men när Putin tog över bröt han upp från detta närmande till väst, säger Björn Widmark.

Han har en lång militär karriär bakom sig, med erfarenhet både som förbandschef och i FN-tjänst, innan han blev militärattaché i Moskva. Även om han i dagsläget inte är orolig för ett ryskt angrepp på Sverige, så menar han att den svenska försvarsförmågan är undermålig.

– Det var ju en tid när vi mer eller mindre avskaffade försvaret. När den dåvarande överbefälhavaren, Sverker Göranson, sa att vi kanske skulle klara av att försvara oss en vecka, fick han sluta. Men jag tror att han överdrev vår förmåga. Den upprustning som nu är på gång sker ur ett bottenläge.

Ett tänkbart scenario i framtiden som Widmark menar skulle kunna bli aktuellt är ett angrepp på Gotland. Det skulle ryssarna kunna motivera med att de vill skydda sina gasledningar till Tyskland. Den verkliga motiveringen bakom ett sådant angrepp skulle kunna vara att sätta stopp för en svensk Nato-ansökan.

– Nato tar nämligen inte in nya medlemmar som befinner sig i en militär konflikt, påpekar Björn Widmark.

Han menar att Sverige av flera anledningar borde gått med i Nato för länge sedan. Dels för att Sverige inte har förmågan att försvara sitt eget territorium, dels för att det redan finns ett nära samarbete.

– En ansökan borde kunna behandlas samma dag som den lämnas in, säger Björn Widmark. Det är redan väl sent, men bättre att agera nu än att vänta ännu längre.

Vad händer då i Ryssland om invasionen i Ukraina blir alltför kostsam för landet, och Putin får stå till svars för det? Skulle det kunna leda till Putins fall? Björn Widmark är inte optimistisk.

– Om det går åt pipan vore det kanske bekvämt att göra sig av med honom. Men han avsätts då av ledare som är likadana, de är samma andas barn. Så jag tror inte det skulle innebära en mer demokratisk utveckling i Ryssland.

Urban Önell