Hässlehem beslöt på måndagen att pausa markarbeten och trädfällning vid sin byggarbetsplats på Garnisonen. Efter att Frilagt avslöjat att kommunens beslut om bygglov överklagats till mark- och miljööverdomstolen vill bolagets vd Ola Richard få tid att analysera situationen. Han konstaterar att kommunen inte kontrollerat att allt var klart innan startbesked meddelades. Men bygglovschef Katarina Finyak var på måndagen inte beredd att erkänna kommunens ansvar.
En gränssten från 1700-talet kan också komma i vägen för bygget.
Ola Richard berättar att bolaget under måndagen haft en dialog med entreprenören och tydligt gett besked om att pausa en del av arbetena.
ANNONS
– Vi behöver i alla fall tillfälligt sätta stopp för vissa saker, däribland avverkningarna, så att vi hinner analysera överklagandet och göra en bedömning utifrån det, säger han.
Han hoppas att man ska komma fram till någonting under veckan.
– Entreprenören vill komma igång. De har ju bemannat upp för det här, säger Ola Richard.
Frilagt har genom en uppmärksam läsare också fått kännedom om att ett registrerat fornminne kan komma i vägen för bygget. En stor sten intill ett av de träd som ska fällas på fastigheten, nära kullen som ska schaktas bort, är ett gammalt gränsmärke som omnämns i skriftliga källor från 1700-talet. Platsen hette då Bredanäshult och stenen var en av flera som markerade gränsen mellan socknarna Finja och Stoby och mellan byarna Sjörröd och Mölleröd. Gränsmärket kallades också Hall.
Det är utmärkt på Riksantikvarieämbetets hemsida Fornsök och omnämnt i skriften Människor och torp i Sjörröd och Mölleröd av Stig Persson i Västra Göinge Hembygdsförening.
Stig Persson skriver också om det gamla hemmanet på Bredanäshult, senare Sjörröd 2:9. Hässleholms stad köpte det 1944 av dåvarande ägaren Anders Månsson och skänkte 1948 både mark och hus till kronan. Husen blev P2:s utlämningsförråd. De revs senare och byggnader för museifordon uppfördes. Logen blev P2 museum. De två röda byggnaderna används numera som förråd av Hässlehem och ska bevaras. Museiföremål och fordon har flyttats till Hässleholms museum vid Södra Kringelvägen.
Överstelöjtnanten och hembygdsvännen Peter Alf har också skrivit en del om historiken kring området, men mer om den militära tiden. Han hoppas att stenen bevaras.
– Jag har ärligt talat inte tänkt på den, men visst tycker jag att det är tragiskt om gamla märken med betydelse för gränsmarkeringen försvinner, säger han.
Han tror att det bara finns denna och en sten närmare sjön kvar.
Detaljplanen nämner gränsstenen i en lista över registrerade fornminnen. Men trots att planbeskrivningen föreslår att befintliga fornlämningar skyddas finns inget skydd för stenen på plankartan som gäller juridiskt.
Ola Richard känner inte till stenen, men säger att han ska prata med projektledaren för bygget.
– Vår grundinställning är att sådant ska bevaras, inte schaktas bort, säger han.
Han hade under måndagen också kontakt med stadsbyggnadskontoret om bygget.
– De var tydliga med att vi kan fortsätta på egen risk, förklarar han.
Det svaret är han inte så imponerad av. Han har fått uppgift från domstolen om att bara ett beslut om prövningstillstånd kan ta sex månader och eventuell prövning därefter lika lång tid.
– De meddelar ingenting förrän det är klart.
Enligt domstolarna är det kommunens ansvar att kontrollera om en dom är överklagad om det behövs exempelvis för att ge startbesked för ett bygge. Hässleholms kommuns stadsbyggnadskontor verkar dock frågande inför detta.
– De sa att det inte är lätt för dem att veta och att de ska titta på hur korrespondensen har varit, säger Ola Richard.
– Om vi hade vetat att det fanns ett överklagande hade vi nog inte börjat med arbetena utan fått avvakta och se. Nu blir det en fråga om inom vilka gränser vi kan avvakta, säger han.
Att vänta ett år skulle kosta en del.
– Då skulle sannolikt upphandlingen få göras om, säger Ola Richard.
Han tycker inte att det borde vara enbart Hässlehems ansvar när kommunen inte informerat. Frågan är vad “på egen risk” innebär i fallet. Bolaget hade kunnat påbörja arbetena tidigare på egen risk, men valde att vänta på rättsprocessen och fick uppfattningen att den var klar med domen i mark- och miljödomstolen den 1 december. Det var enligt handläggaren också vad kommunen menade när startbeskedet lämnades.
– Det får inte vara någon osäkerhet. Tråkigt att det blivit så. Men nu får vi försöka hantera det på bästa sätt i dialog med entreprenören, säger Ola Richard.
Domaren i mark- och miljödomstolen, Bengt Johansson, bekräftar för Frilagt det som överdomstolen tidigare sagt: domstolen meddelar inte särskilt att en dom är överklagad.
– Vi har ingen skyldighet till det, säger han.
Han förklarar att planbeskrivningen inte är juridiskt bindande utan uttrycker en ambition av planförfattaren.
– Exakt hur byggnader ska placeras är inte klart när man gör en detaljplan. För att vara säker på att till exempel gamla träd ska få vara kvar måste man skydda dem i plankartan, säger han.
Att enbart kräva marklov för trädfällning och samtidigt godkänna hela området för bostäder är ett svagt skydd. Det innebär bara att en extra prövning ska göras om träd ska fällas. De kan istället skyddas genom att en del av området får vara park eller natur.
Kommunen behöver inte motivera ett beslut om bygglov, om det inte avviker från detaljplanen. Att marklov beslutas för att träd ska avverkas är ingen avvikelse även om planen, som i detta fall, verkar värnar träden.
Kommunens bygglovschef Katarina Finyak verkar inte acceptera att det skulle vara kommunens ansvar att ta reda på om en dom överklagats innan startbesked ges. Hon svarar först Frilagt på mejl: “Jag känner inte till att vi tidigare inte blivit underrättade om ett överklagande till överinstans, således har vi inte heller behövt kontrollera med överinstans om det kommit in ett överklagande till dom”.
Hon svarar inte på Frilagts följdfrågor om stadsbyggnadskontoret inte har rätt rutiner, om dessa i så fall borde ses över och om det inte är ett problem om kommunen genom startbesked lurar byggherrar att allt är klart när så inte är fallet. Istället anklagar hon Frilagt för att använda för starka ord, “på gränsen till förtal”. Hon undrar också om vi hotar henne när vi förklarar att om hon inte svarar tvingas vi skriva att stadsbyggnadskontoret inte har rätt rutiner och att hon inte vill svara på frågor. Hon ber om förklaringar på frågorna och svarar sedan ändå inte utan skriver bara allmänt om överklagandeprocessen och att en byggherre kan påbörja arbete även om beslutet inte fått laga kraft, då på egen risk. Hon skriver sedan: “Vi inväntar nu svar från MÖD huruvida de har kommunicerat med fastighetsägaren/sökanden i detta fall”.
När Frilagt påminner om att vi redan fått svar från båda domstolarna skriver hon: “Vad du har fått för svar är ju inte samma sak som vad vi kommer att få för svar från överinstans, jag vill kontrollera hur detta ärendet har kommunicerats innan jag ger några svar på din fråga”.
Berit Önell
Läs mer:
2022-01-14 Gav startbesked till Hässlehem utan att vänta på domstolen
