Förskolorna i Hässleholms kommun får sänkt ersättning för 15-timmarsbarn, det vill säga barn till arbetslösa eller föräldralediga eller med särskilda behov som har gratis plats på förskola i upp till 15 timmar per vecka. Både personalresurser och måltidsbudget för dessa dras ned med 25 procent. Förskolechefen Christer Pettersson och rektorer i både kommunal och privat verksamhet befarar negativa konsekvenser. Men de kommunala pedagogernas skrivelse var inte med i handlingarna inför beslutet i nämnden före jul, trots att ärendet tidigare återremitterats för att få fram den. S, C och MP reserverade sig mot beslutet.

Förändringen gäller från den 1 augusti. Den grundar sig i att antalet 15-timmarsbarn vid en inventering visade sig vara större än förväntat och att omfattningen varierar stort mellan olika förskolor. Hela 496 av 1981 inskrivna barn på kommunala förskolor med över 20 barn var 15-timmarsbarn, alltså cirka en fjärdedel. I privata förskolor var andelen ännu större, 33 procent. Enligt beslutsunderlaget bör resursfördelningsmodellen ändras både av ekonomiska skäl och utifrån ett likvärdighetsperspektiv. Överinskrivning tillåts så länge inte antalet barn som samtidigt är på plats överskrider normen.

Enligt tjänstemannaförslagets konsekvensbeskrivning finns det ingen risk för negativa konsekvenser ur ett barnperspektiv, enbart sämre möjligheter för vårdnadshavare till inflytande över hur vistelsetiden förläggs.

Skrivelse från privata förskolerektorer

En skrivelse från sju privata förskolors företrädare fanns med i beslutsunderlaget. De hävdade att förändringen riskerar att slå undan benen för små, fristående förskolor. De krävde en risk- och konsekvensanalys utifrån osäkra ekonomiska förutsättningar, förskolans kvalitet, risken att små förskolor och förskolor i resurssvaga områden drabbas hårdast, nackdelarna med delad plats och den ekonomiska besparingen som kan ätas upp av nya kostnader.

Ledamöterna i barn- och utbildningsnämnden hade exakt samma handlingar tillgängliga inför sammanträdet den 16 december som vid novembersammanträdet. De kommunala förskolerektorernas konsekvensebeskrivning blev tillgänglig först vid sittande möte som ajournerades i 20 minuter för att ledamöterna skulle hinna läsa igenom den fyra sidor långa skrivelsen. Även en bilaga där förändringen beskrevs mer i detalj lades till vid mötet.

Av skrivelsen framgår att Christer Pettersson efter sammanträdet i november blev tillfrågad om att komplettera barnkonsekvensanalysen i den befintliga tjänsteskrivelsen.

Redan svårt att uppfylla skollagen

Enligt skrivelsen har förskolorna redan med dagens resurser svårigheter att uppfylla skollagen genom att säkerställa lämplig storlek och sammansättning på barngruppen. Det finns också en oro för om barnens säkerhet kan garanteras. Rektorerna uppges ha två vägval om förslaget om minskad ersättning träder i kraft.

Det ena alternativet är enligt skrivelsen att dubbelplacera 15-timmarsbarnen för att behålla samma budget som idag. Två barn får då dela på en förskoleplats, en på förmiddagen och en på eftermiddagen. Rektorerna skriver: “Konsekvensen av detta är att barnet med eftermiddagstid riskerar att komma till förskolan enbart för att sova eller delta i vilan. Dessa barn kommer även vistas i en verksamhet med lägre personaltäthet och en verksamhet av sämre kvalitet och kommer inte få en likvärdig utbildning”.

Detta alternativ ökar enligt skrivelsen risken att barn måste byta förskola eftersom behovet av omsorg kan förändras snabbt för 15-timmarsbarnen och det inte finns utrymme för dem att gå upp i tid.

Det andra alternativet är att budgeten minskar, vilket ger färre pedagoger i barngrupperna med flera negativa följder. Det kan också leda till att öppethållandet måste kortas, trots att kommunen beslutat om 13 timmars öppethållande, klockan 06-19. Alternativt måste längre öppetthållande samordnas till vissa enheter.

Skrivelsen tar även upp personalens arbetsmiljö och menar att tiden för reflektion, utvärdering och planering minskar. Det finns också risk att fler pedagoger får tillfälliga anställningar utifrån verksamhetens behov av förändringar. I längden kommer det det även att försvåra nyrekryteringar. För rektorerna befaras ökad administration.

”Man lyssnar inte”

– Det har varit oerhört mycket kritik från rektorerna, men man lyssnar inte, säger Kristoffer Manno (C) som i första hand ville återremittera förslaget, i andra hand avslå det.

Han fick stöd av S och MP. Stefan Svensson (KD) föreslog bordläggning. Men de röstades ned med röstsiffrorna 6-5 av M, L och SD som sedan också fick igenom beslutet enligt liggande förslag.

Kristoffer Manno anser att det inte går att göra sådana förändringar utan en mer gedigen barnkonsekvensanalys. Han skriver i sin reservation: “Jag anser att detta förslag i kärnan är ett personalneddragningsförslag som jag helt enkelt inte kan stå bakom”.

Han tycker att hela ärendet är beklagligt.

– Det är lite tråkigt när man som nämndsledamot måste göra ett eget detektivarbete, säger han och menar att han ringt runt till rektorerna för att få höra deras syn på saken.

Han påminner om att barnkonventionen nu är lag i Sverige.

– Jag tror inte att det håller att vissa barn ska få andra klassens förskoleplatser, säger han.

”Bättre effektivitet”

Både barn- och utbildningsnämndens ordförande Stefan Larsson (M) och förvaltningschef Niklas Persson säger att det var en ren miss att handlingarna inte skickades ut till ledamöterna.

– Det var mitt ansvar, säger Stefan Larsson.

Stefan Larsson försvarar förändringen med att det blir bättre effektivitet och nyttjandegrad av platserna.

– Vi gör en viktning av vistelsetiden, men vi går inte så långt som Kristianstad som har timtaxa, säger han.

Han förklarar att återremissen i november inte enbart var till för att rektorerna skulle yttra sig, även om det fanns med i diskussionen.

– Det fanns otydligheter i hur det slog. Därför behövde vi ytterligare politisk beredning. Jag utgår ifrån att ärendet är genomarbetat av förvaltningen, men eftersom det kom frågor ville vi ha mer information, säger han.

Niklas Persson betonar att verksamheterna har större delen av våren och sommaren på sig att förbereda innan förändringen träder i kraft den 1 augusti. Sedan ska förändringen följas upp.

– Effekterna kommer vi att kunna följa under hösten, säger han.

Han säger också att bilden som de kommunala rektorerna ger av konsekvenserna framkom redan i skrivelsen från rektorerna för de fristående verksamheterna.

Berit Önell