Hässleholms vattenverk följer inte Livsmedelsverkets rekommendation om minst en mikrobiologisk barriär som hindrar bakterier att ta sig ut i dricksvattnet. Det kommunala bolaget Hässleholm Miljö hemlighåller dock detta för invånarna. Alla handlingar som innehåller information om barriärer för dricksvatten har sekretessbelagts med motiveringen att ett röjande av uppgifterna kan skada rikets säkerhet.
Om Livsmedelsverkets rekommendationer hade följts i Hässleholm hade risken för otjänligt dricksvatten minskat betydligt för de cirka 25 000 invånare som får sitt vatten från Hässleholms vattenverk. Efter höstens händelse då abonnenterna under två veckor rekommenderades koka sitt vatten på grund av otjänligt höga halter av koliforma bakterier ska Hässleholm Miljö nu utreda behovet av “extra” barriärer. Sanningen är dock att det inte finns någon godkänd barriär alls.
ANNONS
Enligt Livsmedelsverket är mikrobiologiska säkerhetsbarriärer beredningssteg eller åtgärder i vattenverk som motverkar bakterier, virus och parasiter i dricksvattnet. Det kan exempelvis vara avskiljning genom filtrering eller fällning och inaktivering genom desinfektion. En förutsättning för att ett beredningssteg ska fungera som en barriär är att allt vatten passerar den.
Hässleholms miljöchef Torbjörn Håkansson skriver i ett mejl till Frilagt: “Jag har fått bekräftat att Galgbacken har uv-filter på del av vattenflödet, dock inte hela”.
Vinslöv och Bjärnum har barriärer
Däremot finns tillräckliga uv-filter på överföringsledningarna från Hässleholms vattenverk till Bjärnum och Vinslöv. Därför nådde det otjänliga vattnet inte de boende på dessa orter.
Hässleholm Miljös vd Sven Carlsson förklarade i ett mejl till Frilagt: “Dessa båda områden togs inte med i kokningsrekommendationerna eftersom det finns kompletterande barriärer där”.
Torbjörn Håkansson säger att han inte kan berätta närmare om processerna eftersom det råder sekretess.
– Hässleholm Miljö kan förklara bättre, säger han.
”Kan skada landets försvar”
Men Hässleholm Miljö svarar inte alls på frågor om barriärerna och har beslutat att inte heller lämna ut handlingar med uppgifter om dem. Sven Carlsson skriver i beslutet bland annat: “Information om barriärer för dricksvattenproduktion är uppgifter som rör det civila försvarets dricksvattenförsörjning” och “Ett röjande av uppgifter som rör det civila försvarets dricksvattenförsörjning kan därför antas skada landets försvar”.
Det är inte miljökontoret som uppmanat Hässleholm Miljö att nu utreda behovet av barriärer.
– Utredningen har gjorts av Hässleholm Miljö. Det är deras egna slutsatser, säger Torbjörn Håkansson.
Han förklarar att det är en allmän rekommendation att vattenverken ska ha säkerhetsbarriär.
– Så länge det inte är ett problem kan vi inte ställa krav, säger han.
Han tycker att det är bra att saken nu ska utredas.
– Givetvis är vi nöjda. Men bara för att man utreder betyder det inte per automatik att det blir så. Riskreduktionen får bedömas i förhållande till kostnaden, säger han.
Ska ha minst en barriär
Livsmedelsverkets föreskrifter, som gäller som lag, säger att ett vattenverk ska ha tillräckligt antal barriärer mot mikrobiologisk förorening. Vad det innebär beror dock på de lokala förutsättningarna, inte minst vattenkvaliteten. Livsmedelsverket rekommenderar dock att alla vattenverk som producerar över 400 kubikmeter per dygn har minst en mikrobiologisk barriär i kontinuerlig drift, även om opåverkat grundvatten används.
Branschorganisationen Svenskt vatten går ett steg längre och rekommenderar minst en barriär på alla grundvattenverk oavsett storlek. Organisationen har kartlagt barriärerna på svenska vattenverk 2014 och 2018. Fortfarande får många svenskar, över en miljon, sitt dricksvatten från cirka 340 vattenverk som inte uppfyller Livsmedelsverkets rekommendationer. Av de större grundvattenverken, där Hässleholm ingår, saknade 36 barriär 2018, en minskning från 57 vid undersökningen 2014.
Hässleholms vattenverk använder grundvatten och producerar idag cirka 6 000 kubikmeter dricksvatten per dygn. Rekommendationen är därmed alltså minst en barriär. Råvattnet tas från både Ignaberga och Tyringe och blandas i vattenverket på Galgbacken. Enligt miljökontorets inspektionsrapport för Hässleholms vattenverk från juni 2017 går en mindre del av vattnet från Tyringe direkt till reservoaren efter UV-ljus, som kan fungera som en barriär, och pH-justering. Resterande råvatten blandas och infiltreras innan det tas upp i produktionsbrunnar och går vidare till en lågreservoar.
Vattenverket har också en konstgjord infiltration, men inte heller den är godkänd som barriär.
– Mikrobiologisk barriär saknas, står det i inspektionsrapporten som listar detta som en av två avvikelser.
Den andra avvikelsen handlar om att det inte gjorts en fullständig riskanalys för vattenverket. Därefter har miljökontoret inte rapporterat avsaknaden av mikrobiologisk barriär som avvikelse.
2018 ställde miljökontoret dock krav i ett föreläggande om faroanalys för flera vattenverk. Vad det gällde är sekretessbelagt. Vid tillsynen 2019 säger kontrollrapporten att den gäller anläggningen i Tyringe, men fastighetsbeteckningen är Galgbackens. Där står utan närmare förklaring att uv-filter finns.
2020 gjordes ingen livsmedelsinspektion av vattenverket, däremot en miljötillsyn som ledde till påpekande om brister och begäran om komplettering i redovisning av hantering och förbrukning av kemikalier på Galgbacken. Ansvarig på Hässleholms vatten tog illa upp och efterlyste dialog före beslut. Hon skrev i ett mejl till inspektören: “Det känns väldigt allvarligt att du tycker att vi brister…”
De enda kemikalier som köpts in till vattenverket är enligt mejlet natronlut (natriumhydroxid) som används för att höja pH-värdet, och klorid som kan användas för akut desinficering, något som inte skett i höst.
Kan behövas flera barriärer
Livsmedelsverket ger råd till kommuner med flera om hur lagstiftningen ska tillämpas för dricksvattenanläggningar, exempelvis när det gäller behovet av barriärer.
– Det beror på hur många mikroorganismer det finns i råvattnet. Om det är noll är det ändå bra att ha en barriär i drift. Ju mer bakterier desto fler barriärer behövs, säger Livsmedelsverkets statsinspektör Christer Johansson som under höstens problem i Hässleholm hade kontakt med miljökontoret vid två tillfällen.
Han betonar att det inte bara är koliforma bakterier och e-coli som kan ställa till det. Dessa är främst indikatorbakterier som visar att något är fel.
– Det finns annat också, till exempel norovirus och parasiter, säger han.
Det kan därför behövas flera olika barriärer. En noggrann övervakning är också viktig, så att larmet går i tid och ansvariga hinner vidta åtgärder.
– Allt kan gå fel, men ju mer man förebygger desto snabbare upptäcks felen, säger Christer Johansson.
Det finns flera modeller för att beräkna behovet av barriärer, bland annat via branschorganisationen Svenskt vatten.
”Grunden är att allt är offentligt”
Christer Johansson blir förvånad när han hör att Hässleholm Miljö sekretessbelagt alla uppgifter om barriärer och hur processerna i övrigt fungerar.
– Normalt kan man i alla fall i grova drag berätta hur reningen går till, däremot inte flödesscheman eller vilka doser kemikalier man använder, säger han.
Han påpekar att grunden är att allt är offentligt. Invånarna har rätt att få veta om ansvariga upptäckt brister i hanteringen eller skyddet av dricksvattnet och vidtagit åtgärder, även om alla detaljer inte kan lämnas ut.
– Det är både ditt och mitt konsumentintresse, säger han.
Miljökontoret kan i vissa fall ställa krav på mikrobiologiska barriärer.
– Om det finns bakterier i utgående vatten är det uppenbart att det behövs fler barriärer, säger Christer Johansson.
Länsstyrelsen har det övergripande ansvaret för att livsmedelstillsynen fungerar. Om den inte gör det kan länsstyrelsen vända sig till Livsmedelsverket som kan förelägga miljökontoret att vidta åtgärder och i värsta fall också har möjlighet att överta tillsynen från kommunens miljökontor.
– Länsstyrelsen kan ta med i sin rapport att man bör fråga om barriärer. Miljökontoret måste också se över kompetensen så att tjänstemännen kan ställa rätt krav. De politiska nämnderna ska se till att det finns tillräcklig kompetens så att inspektörerna ser avvikelser, kan ställa krav utifrån dem och följa upp att de åtgärdas, säger Christer Johansson.
Berit Önell
Läs mer:
2021-10-30 Bakterier i kommunalt dricksvatten
2021-11-01 Dricksvattnet måste kokas minst veckan ut
2021-11-02 Fakta om förorenat dricksvatten hemlighålls
2021-11-03 Inte e-coli i vattnet – Men behöver kokas även nästa vecka
2021-11-04 Både människor och djur magsjuka – Vita prickar i vattnet
2021-11-05 Bakterier i vattnet flera dagar tidigare
2021-11-08 Vattenproverna bättre – Men fortsatt kokning rekommenderas
2021-11-09 Ledningar spolas – Forsatt rekommendation att koka vattnet
2021-11-11 Slutkokt – utom i Tormestorp
2021-11-13 Rent dricksvatten i hela Hässleholms kommun
