Alla politiska partier i kommunfullmäktige erbjuds att vara med och diskutera omsorgens framtid. Omsorgsnämndens ordförande Thomas Rasmusson fick gehör för sin inbjudan, men nej till det yrkade tilläggsanslaget för i år på 33,4 miljoner kronor.
Kommunfullmäktige beslöt på måndagskvällen att årets underskott i omsorgsnämnden ska hänskjutas till över- och underskottshanteringen nästa år.
Kommunchefen Bengt-Arne Persson inledde fullmäktige med information om flyktingsituationen. Han meddelade att kommunens krisledningsstab som aktiverades i mitten på oktober troligen ska avvecklas före jul.
– Vi tittar på att avaktivera den nu, förklarade han.
Han berättade samtidigt att tre personer under nästa år måste nyanställas, en ekonom, en kommunikatör och en personalansvarig, för att hantera de 300-400 miljoner kronor som kommunen får i statsbidrag för flyktingmottagandet.
– Det handlar om stora pengar och det gäller att se till att vi redovisar rätt så att vi får de statsbidrag vi har rätt till, förklarade Bengt-Arne Persson.
Björn Widmark (FV) ställde en enkel fråga om fiber till kommunstyrelsens ordförande Lena Wallentheim: Ställer du dig bakom tjänstemannaskrivelsen från tekniska förvaltningen daterad 2015-09-17 och rubricerad Nedläggning av fiber i Hässleholms kommun, som innebär att intresserade fiberföretag förvägras möjlighet att ingå markavtal?
– Jag blev lite förvånad över frågan, sa Lena Wallentheim och förklarade att hon talade för den styrande minoriteten som var enig när beslutet om den kommunala fiberetableringen fattades i maj.
Hon såg tjänsteskrivelsen enbart som en verkställighet som byggde på beslutet i maj.
Björn Widmark ansåg att hon ändå borde svara personligen på frågan eftersom IT- och telekomföretagen anmält kommunen till Konkurrensverket just för att privata fiberföretag nekas grävtillstånd.
– Konkurrensverket har ålagt kommunen att förklara sig. Med anledning av detta händer ingenting i kommunen just nu, hävdade Widmark.
Lena Wallentheim svarade att vad som kommer ut av Konkurrensverkets utredning återstår att se.
En annan fråga som väckte debatt var antagandet av ny arbetsordning för kommunfullmäktige. Där krävde Patrik Jönsson (SD) återremiss efter att partikamraten Håkan Spångberg först nekats att lämna en protokollsanteckning om revisionsrapporten om granskning av kommunens fastighetsinnehav. Den gällde SD:s oro för att fastighetsunderhållet fungerar som en budgetregulator där planeringen inte utgår från fastigheternas verkliga underhållsbehov.
När fullmäktiges ordförande Irene Nilsson (S) sa nej gick Patrik Jönsson i taket och undrade vad problemet var.
– Är det Nordkorea vi är i, undrade han.
När han hotade med att använda möjligheten att gå emot ordförande och kräva beslut av fullmäktige och dessutom fick stöd av både John Bruun (L) och Björn Widmark (FV) backade Irene Nilsson och tillät protokollsanteckningen.
Patrik Jönsson begärde därefter återremiss på ärendet om ny arbetsordning för att få med en skrivning om protokollsanteckningar.
– Det är väldigt viktigt att det regleras hur vi ska lägga protokollsanteckningar, förklarade han.
Pär Palmgren (M) begärde då att sammanträdet skulle ajourneras så att gruppledarna kunde diskutera frågan. De enades om att frågan ska tas upp i den parlamentariska gruppen och återkomma senast i april med ett förslag till skrivning om protokollsanteckning eller särskilt yttrande.
Det blev ingen debatt om de väntade förändringarna i arbetsordningen på grund av förändringar i kommunallagen: att mandatperioden i fullmäktige ska börja den 15 oktober valåret istället för i november och att fullmäktiges presidiums arbetsuppgifter preciseras. Däremot avvaktar kommunen med att tillåta deltagande på distans i fullmäktiges och nämnders sammanträden.
Berit Önell