Civilrättsliga avtal om att de boende vid reningsverket i Hässleholm får bo kvar så länge de vill står inte över en detaljplan där kommunen kan tvångsinlösa bostäderna eftersom de planläggs som natur. Enligt flera politiker har planchef Marie Nilsson sagt att sådana avtal skulle vara lösningen. Men Marie Nilsson säger till Frilagt att det inte stämmer. Möjligheten till tvångsinlösen finns kvar.

På onsdagen beslöt miljö- och stadsbyggnadsnämnden att skicka planförslaget vidare för samråd. SD och FV fick inte igenom sina yrkanden om att ändra i planen så att kommunen inte kan tvångsinlösa de två bostäderna inom 200 meter från reningsverket och att lägga till formuleringar som syftar till att stoppa nya bostäder inom 1 000 meter. Istället vann de rödgrönas förslag om att ta bort den text och bild om ett 1 000 meters påverkansområde som lagts till efter återremissen i mars.

De rödgröna tog upp frågan om civilrättsliga avtal redan i samband med återremissen i mars. Camilla Lindoff (S) sa på onsdagen till Frilagt att planchef Marie Nilsson sagt att det går att skriva avtal med de boende där kommunen lovar att de får bo kvar så länge de vill och fastighetsägarna lovar att sälja till kommunen när de vill flytta. Däremot skulle en formulering i planbeskrivningen om detta inte gälla juridiskt.

”Inget vi föreslår”

Marie Nilsson säger att hon bara svarade spontant på en fråga som kom upp på onsdagens sammanträde.

– Jag sa att om politikerna vill göra egna avtal utanför detaljplaneprocessen så finns den möjligheten rent lagligt att skriva civilrättsliga avtal. Det är inget vi föreslår. Det är en möjlighet som finns för alla medborgare i samhället, men vi hanterar inte det i planen, säger hon.

Hon säger sig inte veta hur avtalen skulle gälla juridiskt och har inte fått i uppdrag att utreda det.

– Det får faktiskt juristerna svara på, säger hon.

Hon vet inte hur man skulle göra för att förhindra framtida tvångsinlösen och menar att det behövs en grundligare utredning. Att planlägga bostäderna som något annat än natur, till exempel just bostäder, har inte diskuterats.

Men Marie Nilsson tycker att det är bra att planförslaget nu går ut på samråd.

– Det är viktigt att det blir formellt och skickas till miljökontoret, länsstyrelsen med flera för synpunkter så att de som experter får uttala sig om hälsorisker med mera. Nu sprids rykten. När det hanteras formellt kan vi få svar på frågorna och vi kan korrigera om det upptäcks felaktigheter, säger hon.

Efter att förslaget eventuellt korrigerats utifrån samrådet finns en möjlighet till att lämna synpunkter i den så kallade granskningen.

Hon kan förstå att de boende skulle vilja ha allt klarlagt snabbare.

– Men det är nästan praktiskt omöjligt för oss planhandläggare. Vi är inte experter inom juridik, miljö med mera. Därför behöver vi expertis utanför förvaltningen, säger hon.

Bara plankartan juridiskt bindande

Miljö- och stadsbyggnadsnämndens ordförande Kenny Hansson (M) betonar att det inte är planbeskrivningen utan plankartan som är juridiskt bindande. Ändå vill han att det ska stå i texten att husen ska köpas in på frivillig väg.

– Det finns inte ett enda parti som tänker tvinga bort de boende, säger han.

Men det kommer kanske nya politiker som vill det?

– Därför behöver vi komplettera detaljplanen med civilrättsliga avtal, säger Kenny Hansson.

Även han hävdar att tjänstemännen sagt att det går att komplettera med sådana avtal.

– Det är så som jag har uppfattat det, säger han.

Kenny Hansson berättar att politikerna vid sammanträdet fick en redogörelse av tjänstemännen om lagligheten i de fyra olika förslag som var aktuella.

– Varken FV:s eller SD:s förslag var lagliga. Men vi måste ha en detaljplan över helheten. Därför var jag positiv till en illustration som visar påverkansområdets omkrets även om den inte är juridiskt bindande. Däremot kan jag inte som ordförande släppa fram förslag som inte är juridiskt korrekta, säger han.

Han uppfattade SD:s och FV:s förslag som att det skulle skrivas in restriktioner för 1 000-metersområdet i plankartan.

– Det går inte enligt förvaltningen. Därmed kunde jag inte ställa mig bakom de förslagen, säger han.

Problemet är att planområdet inte omfattar ett så stort område. Därför röstade han fram de rödgrönas förslag till huvudvoteringen med följden att det gick igenom och 1 000 meter helt försvann ur det förslag som går ut på samråd.

– Jag ansåg också att det var viktigare att förslaget nu går ut på samråd i en demokratisk process och kommer vidare istället för att återremitteras fram och tillbaka, säger han.

Han säger att han inte trodde att de rödgrönas förslag skulle gå igenom utan snarare arbetsutskottets.

– Jag trodde att FV och SD åtminstone ville ha kvar illustrationen av 1 000-metersavståndet, säger han.

Fortsätter arbeta för 1 000-metersavstånd

Men han tänker fortsätta att arbeta för att det inte ska byggas några nya bostäder inom 1 000 meter från reningsverket genom yttrande i samrådet. Han tycker inte heller att det är lämpligt med skolor, vård, idrott, stora företagshotell och andra verksamheter som bidrar till mer folk i rörelse i området.

– Syftet och intentionen med SD:s och FV:s förslag ställer jag mig helt bakom, säger han.

Han säger att han är nästan helt säker på att det kommer att gå att hitta enighet om ett 1 000-metersavstånd från reningsverket innan planen klubbas i kommunfullmäktige.

Han menar också att det redan idag finns en enighet kring att bostäderna inom 200 meter bara ska lösas in när ägarna själva så vill.

Berit Önell

Läs mer:

2021-06-22 Fortsatt oenighet om reningsverkets detaljplan

2021-06-23 1 000-metersavstånd ströks efter flera omröstningar