Efter några intensiva veckor av förberedelser kunde Vittfarnas vikingamarknad vid Vätteryds gravfält öppna på lördagsförmiddagen, troligen som det första arrangemanget av det här slaget i Europa sedan pandemin bröt ut.

Många barn ville på lördagen tävla i bågskytte mot skådespelaren Joakim Nätterqvist, känd från filmerna om tempelriddaren Arn, som var på plats med hela sin familj.

Joakim Nätterqvist har genom sitt engagemang i Vittfarnas återknutit kontakten med två av stuntmännen från Arnfilmerna, Oddvar Lönnerkrantz och Nisse Nilén. Arn blir snabbt igenkänd. Han skriver autografer och blir fotograferad tillsammans med marknadsbesökare. Men mest populärt är det nog att lära sig bågskytte och tävla mot själve Arn från filmatiseringen av Jan Guillous böcker.

En av de första ut är unge Sture Rosén som är mäkta stolt när Arn erkänner sig besegrad och bjuder honom på dricka efter en rafflande match.

– Det här är jättemysigt. Det är början till något jättespännande, säger Joakim Nätterqvist, men konstaterar att hans egna barn än så länge är för små.

Flickvännen Vendela Drammeh och de två barnen, den yngsta bara två och en halv månad gammal, är ändå med. Vendela provar på både bågskytte och spjutkastning.

Marknaden, som pågår även under söndagen, har lockat marknadsknallar inte bara från Sverige. Marknadsstånden är utspridda på två delar av det 50 000 kvadratmeter stora området för att minska risken för trängsel. Här säljs vikingakläder, vapen, smycken och mycket annat. Familjen Fritz från Tyskland känner många av de andra knallarna och har tagit semester för att komma hit. Birgit Fritz säger att Vittfarnas så vitt hon vet är den första marknaden sedan pandemin startade.

– Det är fint här. De har inte haft mycket tid, men snabbt kunnat förbereda detta. Det är jättekul. Alla är så hjärtliga. Om man behöver hjälp med något så är det inga problem, säger hon på flytande svenska.

Både hon och maken Heiko, som skrivit flera böcker om runstenar i Sverige, har studerat svenska för att bättre göra sig förstådda på marknader i Sverige.

– Vi har mycket vänner här, säger Birgit.

Dottern Freya-Skadi Fritz, åtta år, har ett litet armborst som hon köpt för egna pengar och lånar ut till intresserade barn som vill provskjuta.

Margaretha Lodestad, som bland annat säljer hudsalva enligt familjerecept från 1700-talet, är också glad att vara här.

– Det är jättehärligt. Det kryper nog i många nu att få komma ut på marknader igen, säger hon.

Hon berättar att salvan tillagas över öppen eld.

– Man blir mjuk som en persika och luktar skogsmulle av den, säger hon.

Själv har hon under 20 år rest runt på marknader mellan april och september, inte bara i Sverige utan även i bland annat Danmark och Tyskland.

Vittfarnas vikingamarknad betyder också något speciellt för Margaretha Lodestad eftersom det hålls en minnesceremoni för hennes man Marwan Alkhadra som nyligen avled. En runsten till hans minne har satts upp vid sjön. Det är en sten från Vätteryds gravfält som i början på 1900-talet togs därifrån och blev grindstolpe. Oddvar Lönnerkrantz har ristat in texten om att Margaretha lät resa stenen efter sin man.

Oddvar Lönnerkrantz medger att det varit mycket förberedelser på kort tid. Men han och hustrun Maral Otetileu är nöjda när de ser besökarna strömma in så sakta under lördagsförmiddagen. Något tak för antalet besökare på grund av pandemin finns inte längre för marknader utan de enda restriktionerna gäller att arrangören måste se till att besökarna kan hålla avstånd och att det finns handsprit.

– Jag tror att folk tänker sig för lite extra nu, säger Oddvar Lönnerkrantz.

Vissa ändringar har gjorts i programmet på grund av den drygt 30-gradiga värmen. Det blir ingen matlagning över öppen eld utomhus på grund av brandrisken. Vattenståndet har också sjunkit så mycket i den lilla sjön att det blir riskabelt att ge sig ut med vikingabåten Starkodder. Styråran går för djupt. Nisse Nilén visar därför istället upp båten för alla intresserade och berättar om dess historia. Alla som vill får gå ombord.

Scania Jacks från Perstorp visar upp sin medeltida kampsport med rustningar och stålvapen. Riddarna Annette Nilsson och Denise Nilsson bjuder på en uppvisning i tornerspel på hästarna Oisin och Oliver.

Amatörarkeologen Torgny Veibäck, själv granne till vikingabyn, leder max åtta personer i taget i en historisk vandring om Vätteryds gravfält, vikingarna och Hästfolkets skatt.

– Trevligt att det finna något sådant i Hässleholm, säger Kent Colliander som inte varit i vikingabyn tidigare.

Bland besökarna finns också Björn och Helena Lindgren från Jönköping, liksom många andra tidsenligt klädda. De är intresserade av både vikinga- och medeltid och medlemmar i flera intressegrupper. De berättar att de hade tänkt ha ett vikingabröllop när de gifte sig förra året, men det fick bli i mindre skala på grund av pandemin.

– Vi har tänkt köra en vikingafest nästa år istället, avslöjar Björn.

Ett exotiskt inslag i programmet är påminnelsen om vikingarnas resor i österled genom delegationen från Maral Otetileus hemland Kazakstan. Företrädare för ambassaden i Stockholm och den svenska avdelningen av föreningen Youth of Kazakstan association är på plats. De bidrar med material till en utställning i och kring det traditionella runda kazakstanska tältet, yurtan, som byggts upp mellan vikingahusen och där några av dem övernattat.

Aidana Bekbergen berättar att föreningen arbetar mest med kulturevenemang, men att det inte varit mycket av det under det senaste året på grund av pandemin. Nu är de glada att få vara med här och berömmer yurtan.

– Den är väldig autentiskt byggd. De har till och med täckt den med ull på rätt sätt. Ullen stänger ute både värmen och kylan, förklarar Dinara Sabdenova leende.

Berit Önell